• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 137
  • 55
  • 12
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 262
  • 55
  • 44
  • 40
  • 39
  • 29
  • 28
  • 28
  • 27
  • 24
  • 24
  • 24
  • 24
  • 24
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Digitala verktyg i matematikundervisningen / Digital tools in mathematic education

Johansson, Jennifer, Vanhanen, Fredrik January 2016 (has links)
De digitala verktygen blir allt vanligare i svenska skolor. Mångakommuner i Sverige har satsat på en-till-en-projekt som innebär att varje elev får en egendator eller lärplatta. Därför är en undersökning om lärare och elevers erfarenheter av digitalaverktygs användning i skolan befogad.Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenhet av att arbeta meddigitala verktyg i matematikundervisningen med fokus på iPad.I studien används kvalitativ undersökningsmetod av två olika former. Lärare har intervjuatsenskilt medan deras elever har intervjuats i fokusgrupp. De enskilda intervjuerna har varitsemistrukturerade och vid fokusgruppsintervjuerna har ett stimuli-material i form avpåståenden använts.Resultatet av studien visar att både lärare och elever har övervägande positiva erfarenheter avanvändningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. iPaden kan fungera både somett kunskapsskapande verktyg genom att eleverna kan titta på instruerande videor och att dekan spela olika spel som tränar matematikkunskaperna. Lärare kan frigöra mer tid till sinpedagogiska planering genom att iPaden står för en del rättningsarbete. iPaden kan också varaen distraktion vid vissa tillfällen då eleverna ägnar lektionstiden åt sociala medier eller spelar.Både lärare och elever anser att detta kan vara ett problem dock anser både lärare och eleveratt det finns fler fördelar än nackdelar med iPaden. Lärarna anser överlag att deras kunskaperom hur iPaden kan användas i undervisningen är goda men alla önskar merkompetensutveckling.
12

Lärplattan i grundsärskolans matematikundervisning : En studie om hur pedagoger använder lärplattan och vad de ser för möjligheter och hinder med användandet.

Larsson, Anki, Sunesson, Sofie January 2016 (has links)
Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.
13

Implementering av ipad i förskolan : En enkätundersökning om pedagogers erfarenheter av barns utveckling genom införande av ipad i verksamheten - både för och nackdelar

Granfors Wikström, Gabriella January 2012 (has links)
I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna.
14

First hand : a mobile digital application for the theatrical costume shop / Mobile digital application for the theatrical costume shop

Booker, Carl Joseph 28 June 2012 (has links)
First Hand began as a singular iPhone application designed to aid in the collection and dissemination of information within a costume shop. The project was created to push the boundaries separating the costuming world from current computer technologies. The integration of new computer programming is possible, but currently there are too few programs dedicated to the costuming field that often costumers become frustrated and disinterested. By creating a user friendly, simple, non-invasive application that focused on a single daily task, taking notes during a costume fitting, I hope to introduce costumers to the possibilities available to them in the near future. Since the start of this project First Hand has become an app development company geared towards the custom garment making industries including stage and film costuming and the fashion industry. / text
15

Små barns möte med ipad : En studie om lärande och kommunikation mellan yngre förskolebarn och ipad

Moberg, Camilla January 2013 (has links)
No description available.
16

Hur digitala verktyg används i matematikundervisningen : Och på vilka sätt användandet av digitala verktyg kan utveckla matematikundervisningen

Cicek, Robert, Spahic, Ivan January 2015 (has links)
No description available.
17

Grading criteria of college algebra teachers.

Ye, Xiaojin January 1900 (has links)
Master of Science / Department of Mathematics / Andrew G. Bennett / The purpose of my research is to identify what features of a graph are important for college teachers with the intention of eventually developing a system by which a machine can recognize those features. In particular, I identify the features that college algebra teachers look at when grading graphs of lines and how much disagreement there is in the relative importance graders assign to each feature. In the process, eleven students from college algebra classes were interviewed and asked to graph six linear functions of varying difficulty. Eleven experienced college algebra graders were asked to grade the selected graphs, and interviewed to clarify what features of the graphs were important to them in grading. Altogether, a general grading rule appears to be: slope is worth 4 points, y-intercept is worth 4 points, labeling of intercepts, points and graph is worth 1 point. After that, add 1 point if everything is correct. All graders considered slope and y-intercept to be very important. Only some of them considered labeling to be important. Anything else was a matter of a single point adjustment. Furthermore, the graders judged slope and intercept from two points(the y-intercept and the first point to the right). Returning to the students’ work, I saw that the students also placed extra importance on points to the right of the y-axis. I conclude that this grading style may have a role in students’ learning to think only about two points in a line (but nothing else), and that replicating human grading may not be the best use of machine grading.
18

Hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter : En kvalitativ intervjustudie med specialpedagoger och elever i årskurs 4-6 / Educational aids for pupils with reading and writing disabilities : A qualitative field survey about remedial teachers and pupils in grade 4-6

Dahl, Emma, Isaksson, Ramona January 2016 (has links)
Undervisningen i skolan ska anpassas efter alla elevers olika behov (Skolverket 2011). För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå målen kan lärare i samarbete med specialpedagoger utforma en anpassad undervisning. Elever med någon form av funktionsnedsättning har rätt till hjälp och stöttning för att klara av kunskapsmålen.SyfteSyftet med studien är att undersöka vad specialpedagoger samt elever i årskurs 4-6 med läs- och skrivsvårigheter har för erfarenheter av hjälpmedel och hur de används i svenskämnet.MetodEn kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger samt sex elever på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgick det att skolor har olika typer av hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedel definieras i denna studie som sådant som på något sätt kan hjälpa elever i deras utveckling. Hjälpmedel i detta fall är allt ifrån mycket läsmaterial i klassrummet, inlärningsmetoder, tekniska hjälpmedel samt en närvarande lärare. Den typ av hjälpmedel som får störst fokus är de tekniska hjälpmedlen med sina olika appar och program. De tekniska hjälpmedlen är något som både elever och specialpedagoger uppskattar och vill använda i undervisningen.
19

iPad som kommunikationshjälpmedel i särskolan : En intrevjustudie av lärarens erfarenheter / iPad as a communicative tool in special education : An interview study of teachers experiences

Teszarik, Szilvia January 2016 (has links)
The purpose of this study has been to examine how teachers of students with multiple handicaps view the possibility of using iPad as a communicative and supportive tool within special education. Using the qualitative research interview method the attitude towards iPad among teachers was assed. Four teachers who work within special education and daily use both augmentative and alternative communication and iPad in their education were interviewed. The results were analyzed using the sociocultural perspective and show that augmentative and alternative communication is viewed as an artefact that enables communication between students with impaired verbal communication skills. The teachers view the iPad as a powerful complement to the existing educational tools. Finally this study finds that the increased use of iPad as a communication device within special education has increased the independence as well as social interaction among disabled students and also with students in the comprehensive school. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med elever med flerfunktionsnedsättning ser på möjligheten att använda iPad som kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolans undervisning. För att ta reda på lärarens syn på iPad användning i särskolan används som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Studien bygger på fyra intervjuer med lärare som arbetar i särskolan och dagligen använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och iPad i undervisningen. Studien använder det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att alternativ och kompletterande kommunikation är ett verktyg som möjliggör kommunikationen för elever med talsvårigheter. iPaden upplevs av deltagarna som ett bra komplement till de befintliga läromedlen. När lärarna använder iPad som ett kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolan ser de hos eleverna en ökad självständighet samt ökat socialt samspel även med andra grundskoleelever.
20

App till granskning! : En diskursanalys av recensioner gjorda på utbildningsappar

Cristvall Oscarson, Marie, Morén, Fanny January 2016 (has links)
Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbildningen. Med detta intresse som grund har vi valt att analysera recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. Skolappar.nu är en hemsida där lärare har recenserat och betygsatt utbildningsappar för iPads inom svenskämnet. I analysen har Roz Ivanič (2004) modell för skriftspråksdiskurser använts, som innehåller olika uppfattningar kring läs- och skrivundervisning. Dessa skriftspråksdiskurser är; färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Modellen har använts för att synliggöra vilken syn på språk och språkundervisning som konstituerats i 20 stycken recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. I detta sammanhang använder vi begreppet konstitueras för att lyfta fram vilken språksyn som framställs i recensionerna. Ett huvudsakligt resultat av vår analys visade att kreativitetsdiskursen var den diskurs som var mest förekommande i recensionerna (28 %). Den diskurs som var minst förekommande i recensionerna var den sociopolitiska diskursen (6 %). Genrediskursen förekom i relativt stor omfattning, det vill säga i 21 % av recensionerna. Färdighetsdiskursen (15 %), processdiskursen (17 %) och diskursen om sociala praktiker (13 %) förekom i ungefär lika stor omfattning. För att kunna synliggöra recensionerna av utbildningsapparnas bredd och variation av innehåll ville vi undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna. Ytterligare en anledning till att undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna är för att Ivanič (2004) menar att en gynnsam språkundervisning tar hänsyn till alla sex skriftspråksdiskurser. Vår analys visade att recensionerna ofta innehöll kombinationer av vissa skriftspråksdiskurser (två eller tre stycken) och de kombinationer som samförekom oftast var mellan kreativitetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen. Ingen av recensionerna innehöll en kombination av alla sex skriftspråksdiskurser. Den språksyn som framställs i recensionerna av utbildningsapparna representerar till stor del ett erfarenhetspedagogiskt ämne som Bergöö (2005) beskriver som ett svenskämne där elevernas intressen, föreställningsvärldar och kunskaper är centrala för deras språkinlärning. Traditionellt sätt har svenskämnet länge präglats av en färdighetsdiskurs där grammatik och fonetik varit centralt. Vi ser att pedagogiska appar erbjuder en ny typ av språkundervisning som istället fokuserar på elevens kreativitet och skapande.

Page generated in 0.0373 seconds