Denna uppsats kommer undersöka om det finns ett samband mellan läsförståelse och läsupplevelse på surfplattan iPad. Det kommer att försöka fastställas om läsförståelse är bättre på iPad eller papper, och om deltagarnas egen läsupplevelse reflekterar deras läsförståelse vid läsning av en kortare text. Hypotesen i uppsatsen var att deltagarna antog att den traditionella läsning på papper var bättre än läsning på Ipad, vilket inte nödvändigtvis stämmer. Det undersöktes även om användarvana hade någon inverkan på läsförståelsen på iPad. I undersökningen fick målgruppen, som bestod av medieteknikstudenter, läsa två texter och därefter svara på tillhörande frågor, en text på papper och en på iPad. Texterna var lånade från Högskoleprovets LÄS-del. Efter läsförståelseprovet hölls en intervju för att undersöka deltagarnas subjektiva uppfattning av läsningen. Resultaten visar att deltagarnas egen uppfattning inte alltid stämde överens med deras läsförståelse. Från undersökningen kunde det konstateras att det inte gick att avgöra om det fanns en skillnad mellan läsförståelsen på iPad och papper. Det upptäcktes inte något distinkt samband mellan användarvana och bättre läsförståelse på iPad. / This essay will investigate if there appears to be a connection between reading comprehension and the subjective reading experience on the tablet iPad. It will try to determine if reading comprehension is better on the iPad or on paper, and if the participants own perception of the reading will reflect their comprehension when reading a shorter text. The hypothesis in the essay is that the participants assume that reading the traditional way on the paper is better than on the iPad, which may not be correct. It will moreover appraise if the participants experience from the iPad is correlated to their reading comprehension. The theory is assayed by letting the target group, media technology students, read two texts and answer related questions. One text is read on the iPad and the other on paper to evaluate the results. The texts are chosen from the Swedish Scholastic Aptitude. After the participants read the two texts an interview was held to examine the participant’s subjective perception of the reading. Results show that the participants own perception does not always correspond to their reading comprehension. The study came to the conclusion that it is not able to evaluate if there is a difference in reading comprehension between iPad and paper. No distinct connection was found between earlier iPad experience and better reading comprehension.

Syftet med studien var att undersöka vilka åsikter lärare på en skola har om iPad i undervisningen och hur det påverkade eleverna. I denna studie användes en kombination av intervjuer och observationer för att få tillgång till den data som var nödvändig. Semistrukturerade intervjuer med tio lärare utfördes och flertal observationer under lektionstid genomfördes. Studien grundade sig på tre teman: inlärning, distraktion och mående. Resultaten visade att lärarna var överens om att iPaden distraherade eleverna men var oense i frågor om hur iPaden påverkade elevers inlärning och mående. De som tyckte att iPaden bland annat bidrog till kreativitet, hade det svårare att se sambandet mellan psykisk ohälsa och iPaden. Andra lärare ansåg att iPaden bidrog till att fler elever blev isolerade och att inlärningen hämmades eftersom eleverna inte behövde anstränga sig som förr för att söka information. Resultaten diskuteras i ljuset av iPadens vara eller icke-vara som läromedel i klassrummet / The purpose of the study was to investigate what opinions teachers at a school had about the iPad in teaching and how it affected students. This study used a combination of interviews and observations to access the data that was necessary. Semi-structured interviews with ten teachers were conducted and several observations were made during lesson time. The study was based on three themes: learning, distraction, and mood. The results showed that the teachers did agree that the iPad did distract the students but disagreed on questions about how the iPad affected students' learning and mood. Those who were in favor thought that the iPad, among other things, contributed to creativity and found it more difficult to see a connection between mental illness and the iPad. Other teachers considered that the iPad contributed to more students being isolated and that learning was hampered because the students did not have to make an effort as before to seek information. The results are discussed in the light of the iPad's being or non-being as a teaching aid in the classroom.

Several countries are beginning to introduce computer science education at an elementary school level in response to the increasing demand of technologically skilled workers. In the transitionary period of establishing the curriculum and expectations, there is an opportunity to revolutionize certain aspects of the teaching and learning process within the classroom. In many ways, we can use technology to enhance this experience. For teachers, it can automate repetitive tasks, as well as provide immediate feedback on class progress. For students, it can offer engaging interfaces, helpful hints and innovative ways to collaborate with one another. To put this challenge and opportunity into context, we review what is known about learning theories, and survey existing applications. A large majority of these applications support behaviourist learning styles, what most would call "traditional" teaching methods. Much like pen and paper drill exercises, they reinforce information previously presented to the user for passive consumption. This is in spite of the fact that academic researchers strongly favour constructivist and especially social constructivist methods. In fact, this perpetuates a known gap between theory and practice in education, and may be contributing to the lack of adoption within the classroom. MacVenture is an iOS application designed to facilitate social constructivist teaching styles by allowing students to create gamebooks for themselves and for their peers by incorporating material from across the curriculum. This work outlines the structure and design of MacVenture, presents examples to illustrate the range of uses it supports, and discusses proposed future developments to enable new methods for collaboration among peers, and new motivational and analytical tools for teachers. / Thesis / Master of Science (MSc) / Several countries are beginning to introduce computer science education at an elementary school level in response to the increasing demand of technologically skilled workers. In the transitionary period of establishing the curriculum and expectations, there is an opportunity to revolutionize certain aspects of the teaching and learning process within the classroom. In many ways, we can use technology to enhance this experience. For teachers, it can automate repetitive tasks, as well as provide immediate feedback on class progress. For students, it can offer engaging interfaces, helpful hints and innovative ways to collaborate with one another. To put this challenge and opportunity into context, we review what is known about learning theories, and survey existing applications. A large majority of these applications support behaviourist learning styles, what most would call "traditional" teaching methods. Much like pen and paper drill exercises, they reinforce information previously presented to the user for passive consumption. This is in spite of the fact that academic researchers strongly favour constructivist and especially social constructivist methods. In fact, this perpetuates a known gap between theory and practice in education, and may be contributing to the lack of adoption within the classroom. MacVenture is an iOS application designed to facilitate social constructivist teaching styles by allowing students to create gamebooks for themselves and for their peers by incorporating material from across the curriculum. This work outlines the structure and design of MacVenture, presents examples to illustrate the range of uses it supports, and discusses proposed future developments to enable new methods for collaboration among peers, and new motivational and analytical tools for teachers.

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

Syftet med studien är att undersöka lärarens erfarenheter kring användningen av surfplatta som verktyg för arbete med elevers språkutveckling inom ramen för skolans tidiga årskurser. Utifrån syftet formulerades frågeställningar som berör vad surfplattan används till, hur den används och vilka för-och nackdelar den har framför andra pedagogiska verktyg. Kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som har erfarenhet av undervisning med surfplatta. Surfplattan används som ett verktyg vid läsning, skrivning, redovisning, färdighetsträning, till samarbete, kommunikation, dokumentation och informationssökning. Apparna Pages, Book Creator, Keynote, PicCollage och Bee-bot används. Hemsidor som används är Code Studio, Elevspel, TodaysMeet och Tango. Genom surfplattan får eleverna träna på många delar utan att de är medvetna om det. Användandet av surfplatta upplevs lustfyllt och resulterar i snabb återkoppling. Det är lättare att individanpassa och få till ett samspel med surfplatta. Surfplatta är ett underlättande verktyg som ger eleverna möjlighet att visa vad de kan på flera sätt. Textskrivande på surfplatta har resulterat i att eleverna utvecklar sina texter mer jämfört om de skrivit för hand.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

<p>Detta arbete är en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig användare och även de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lätt överskådlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet.</p><p>Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, något som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential.</p><p>I rapporten kommer ett antal jämförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen är 3.1.3, vilken är den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnås genom användandet av jailbreak. Det kommer även att beskrivas hur Jailbreak utförs. De paket som presenteras i arbetet kommer att vara de mest populära, funktionsrika och pålitliga utav de som finns tillgängliga inom jailbreak communityn.</p><p>Detta arbete resulterade i en redan förväntad bekräftelse att jailbreak har mycket att tillföra både normalanvändare för att utnyttja sin enhet med iPhone OS till sin fulla potential, men även för utvecklare som blivit nekade av Apple att få sälja sina produkter på AppStore eller helt enkelt bara vill utveckla utan Apples restriktioner och regler. Pengar finns absolut att tjäna genom Cydia Store eller liknade, vilket bevisas genom statistik och estimeringar.</p>

Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.

A recent dramatic increase in the availability of early literacy applications (apps) for mobile devices has led teachers to incorporate them into their educational programs. This study explored teachers' perceptions and opinions regarding three early literacy apps: Endless Reader, Preschool Matching Game: Rhyming Words, and Hideout: Early Reading. The study consisted of 15 preschool teachers who interacted with each app and answered questions regarding their opinions about the apps and the use of digital devices in the classroom in general. Teacher responses were analyzed and categorized based on common topics that emerged from the data set. The results of the study imply that teachers prefer apps that include sound pedagogical principles as well as game-like features to keep students engaged in learning. Future research should explore the processes and guidelines teachers use when selecting apps for classroom use as well as investigating what students actually understand from early literacy apps and other apps used in the classroom.