During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn’t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching. These kind of implementations can be a big change in the organization. This has meant that we have asked the question how these kind of implementations come about? Is there any specific way to make it smooth and effortless? The purpose of this study is to investigate a number of schools and see why they decided to apply the technology and what their strategy was. We have determined this by doing a qualitative study where we examined how four different schools located in Sweden implemented the technology. The results we have found in our study focuses on the implementation process, what affects it and how it differs in the schools. Furthermore, the result shows that what kind of strategy is used, and why the technology is applied is a critical factor in the implementation process. Finally, the study has shown that there are some links between if you have a big bang or phased rollout implementation strategy, a technology-driven or behavior-driven development, how the organizational structure looks like, in which quantity and what the artifact will be used for. Our study has shown that there is a connection between big bang implementation, behavior-driven development, top-down managed organization and a low or medium-high utilizing. There’s also a connection between phased rollout implementation, technology-driven development, bottom-line managed organization and the utilization is medium-high or high.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus. Resultatet visar på att barnen ser iPaden som ett redskap, som är mest till för att spela på, men även till att ta kort, titta på film och lyssna på musik. Barnens tankar kring hur iPaden används, vad de anser går att läras med hjälp av den, vad fröknarna använder den till, samt vad som är roligast att göra på den, synliggörs i studiens resultat. Denna undersökning har bidragit med att synliggöra barns uppfattningar om iPaden och hur de använder sig av det digitala verktyget.

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den.

Studiens syfte är att ta del av förskollärares tankar om vad som händer när en ny potentiell resurs kommer in i förskolan. iPad är något som nyligen gjort inträde i förskolan och det är iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som alla på något sätt jobbar med iPads i sin verksamhet. Det har framkommit i resultatet att förskollärarna på olika sätt försöker anpassa iPaden efter den verksamhet de redan har. Läroplanen, förskolornas profil och aktuella diskurser påverkar hur förskollärare formar den nya resursen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken omfattning och hur lärplattan betraktas som ett pedagogiskt redskap i förskolans verksamhet. I takt med framväxten av lärplattor i förskolans verksamhet ställs ökade krav på digital kompetens hos pedagogerna i förskolan gällande exempelvis hur lärplattorna kan användas i ett didaktiskt syfte och bli ett pedagogiskt redskap. Studien bygger på en enkätundersökning där lärcoacher och andra pedagoger som aktivt arbetar med IKT i förskolan har deltagit. Studiens resultat visade följaktligen att pedagogers förhållningssätt är av betydelse då lärplattan används samt att lärplattan ses som ett mångsidigt redskap som underlättar många situationer i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet.

El artículo describe los resultados de la experiencia de uso de IPad como herramienta de enseñanza aprendizaje en dos cursos de la Facultad de Educación de la PUCP: Didáctica para la Formación Laboral y Didáctica para las Ciencias Sociales. Se presenta el proceso de planificación e implementación de la experiencia, apoyada por la Dirección de Informática Académica de la PUCP, y contextualizada en la necesidad de incorporar las nuevas tecnologías de manera eficiente en la educación superior. Entre las conclusiones, resaltan la valoración positiva de los estudiantes, y la versatilidad del instrumento para fomentar el trabajo cooperativo y la interacción entre estudiantes.

The iPad with the Proloquo2Go application has taken the world of autism by storm, and given individuals that do not have a voice, a voice. This study looks at the effectiveness of the iPad with the Proloquo2Go application to enhance the manding repertoire for children with autism. Participants included three children (2 girls and 1 boy) diagnosed with an autism spectrum disorder, or exhibiting characteristics of an autism spectrum disorder, between the ages of 3 and 5. A multiple probe design across participants was used to assess the effectiveness of the iPad. Methods included completing The Reinforcer Assessment for Individuals with Severe Disabilities (RAISD) with the parents and/or teachers of each participant and running a six stimuli preference assessment before implementing each Phase. Pretest probes were conducted before implementing Phases 1 through 4. These phases were comparable to Phases 1 through 4 of the Picture Exchange Communication System (PECS) (Bondy & Frost, 1994). Results of this study support that children with autism can acquire the skills needed to mand using the iPad with the Proloquo2Go application with training comparable to that of the Picture Exchange Communication System (Bondy & Frost, 1994). In addition, vocal requesting increased for the participants during the training phases in comparison to pretest probes.

No description available.

The purpose of this study was to replicate the effects of the study by Neely et al. (2013) and also determine if the tablet served as a reinforcer for three participants with escape maintained behaviors. A multiple baseline with an alternating treatment design was utilized in the first phase in which academic work was completed on either traditional materials or the tablet. The following phases for each participant were dependent on the prior phase, with a final choice phase. All participants showed lower levels of problem behaviors and higher levels of compliance when tablets were introduced contingent upon completing work. For all participants, the tablet was chosen 100% of the time, and two participants had 100% accuracy and compliance while using the tablet.