Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka digitala verktyg som undervisningsstöd i förskolan och hur/om pedagoger i förskolan använder digitala verktyg och hur pedagoger resonerar om de digitala verktygen påverkar lärandet hos barnen. Metod Metoden som använts till detta arbete är kvalitativ metod för att undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar barnens lärande. Det skickades ut 30 stycken frågeformulär till två olika förskolor i olika kommuner för att se hur pedagogernas tankar och föreställningar om digitala verktyg såg ut. Anledningen till att det blev frågeformulär är att rådande situation med covid-19 gör att studenter inte får vistas ute på förskolorna och jag fick inte heller ihop det med videointervjuer eftersom det saknades mycket personal på förskolorna, så det fick bli frågeformulär där intervjufrågorna stod i fokus. Resultat Resultatet av denna undersökning utifrån frågeställningarna visar att pedagogerna använder digitala verktyg som hjälpmedel i verksamheten, i undervisningssyfte i samlingar, informationssökande, i filmundervisning, projicering, greenscreen, programmering, för att få ut information till vårdnadshavare, på vilan, i dokumentationer, i pedagogiska forum, pedagogiska spel, i möten, mail, språkutveckling och att barnen ska se olika möjligheter att uttrycka sig på. I lärande situationer handlar det om kunskapen att behärska verktygen. Vissa av pedagogerna har en negativ inställning till användandet av digitala verktyg, vilket kan kopplas till okunskap kring ämnet, men de allra flesta pedagoger visar en positiv syn på användandet av digitala verktyg.

Den här studien har ett syfte att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har gällande användning av Ipad i undervisningen i förskolan utifrån den reviderade läroplan som kom 2018. Det framkommer i den reviderade läroplanen från Skolverket att arbete med digital kompetens ska ske samt att det är en del av förskollärarnas pedagogiska uppdrag. Eftersom dagens samhälle blir mer digitalt så har den här studien sin fokus på vilka uppfattningar förskollärare har kring användandet av Ipad som ett digitalt verktyg i sin undervisning. Därför är valet för den här studien att utgå från ett fenomenografiskt perspektiv. Det för att skapa en förståelse för vilka uppfattningar och upplevelser som finns för Ipad hos förskollärare genom de intervjuer som genomförs. I resultatet framgår det först och främst att användning sker genom dokumentation av en undervisningssituation medIpads, både utan och tillsammans med barnen. Det går även att utläsa att det finns en positiv bild av användning av Ipads i undervisning men att det även finns en viss osäkerhet om att använda den med barnen som ett läromedel.

Internal erosion often occurs when seepage flow is concentrated into a small, unprotected opening. One such example is where sandy soil is eroded through a defect in an overlying clay layer, resulting in a sand boil in the process. The erosion initiates through the heave and backward piping mechanisms and continues beneath the clay layer through the piping process, forming a pipe that progresses toward the source of the seepage. The initiation of erosion at the seepage flow concentration is a complex mechanism involving a number of hydraulic and soil mechanics principles, including: flow concentration, soil arching, heave, detachment of soil grains, and transportation of soil grains. A laboratory testing program is being performed to investigate the mechanisms of erosion into a concentrated, unprotected exit. The study builds upon previous research on the mechanisms of piping initiation performed at Utah State University and uses a similar apparatus. A number of different soils representing a range of grain size, grain shape, and gradations are being forced to erode into a range of constricted seepage exits. The exit is fixed with a riser pipe to model the upward transport of eroding soils. The results are compared with axisymmetric finite element analyses in order to develop a better understanding of the initiation process for backward erosion piping.

Children with autism often engage in repetitive behaviors and may not engage appropriately with leisure activities. Visual activity schedules are an effective way to promote independence and teach appropriate task engagement. Previous researchers have found that activity schedules are not only effective in teaching a range of skills, but also have been shown to reduce problem behavior. Paper-based activity schedules, while inexpensive and fairly easy to prepare, can be cumbersome. Socially, activity schedule books may also be stigmatizing. This study investigated the effectiveness of using an iPad to teach visual activity schedule following with preschoolers with autism. Findings from the current study add to previous research showing that technology-based activity schedules are an effective way to teach young children to engage in leisure activities independently. We also evaluated participants’ preferences for the iPad-based schedule versus the binder-based schedule and found that the iPad-based schedule was preferred for two of three participants.

Shigella are bacteria that are responsible for millions of infections and hundreds of thousands of deaths every year. The emergence of antibiotic resistant Shigella adds to the potentially devastating effect that these bacteria can have on human health. Shigella flexneri utilize specialized molecular machinery called the Type III secretion system to infect humans and cause disease. Research of this machinery promises to provide the knowledge, tools, and direction for the development of new avenues to combat shigellosis. This dissertation presents studies of two Shigella proteins, invasion plasmid antigens C and D (IpaC and IpaD). These proteins are part of a syringe and needle like protein structure that allows Shigella to secrete proteins directly into the host that hijack host cells to benefit support Shigella infections. IpaC and IpaD are part of a protein tip complex that is directly involved in these Shigella-host (e.g. human) interactions. We have advanced the biochemical tools for the in vitro study of IpaC by utilizing a new way to isolate it. This purification methodology allowed us to look at one of IpaC’s main roles, to interact with the host cell membranes. We examined IpaC’s role and tried to identify the parts of IpaC responsible for some specific interactions. We found that the parts of IpaC we believed were responsible were not but that the composition of the membrane IpaC is interacting with is more important than we previously believed. Finally, we examined a rare part of IpaD structure to determine its role. We determined that this rare feature is required for IpaD to sense Shigella’s host environment and prepare the bacteria to infect, making a promising target for anti-infective treatments against Shigella infections. Our findings advance the understanding of key molecular mechanisms that are required for Shigella virulence. We expect that our findings will aid future researchers as the pursuit for new treatments for shigellosis continues.

Studien berör området digitala verktyg i skolväsendet med särskilt fokus på skrivverktyget lärplatta och hur det kan användas i undervisningen för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd med inriktning på elever med dyslexi eller ADHD. Detta är ett relevant område att studera eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle där elever i årskurs F-3 möter digitala verktyg i skolan och i hemmet, vilket vidare beskrivs i inledningen. I bakgrunden förklaras digitala verktyg och lärplattan samt vad det innebär för en individ att ha dyslexi och ADHD. Syftet med denna studie är att granska hur digitala verktyg med särskilt fokus på lärplattan som pedagogiskt hjälpmedel behandlas inom forskning i svenskämnet, med fokus på elever med dyslexi eller ADHD i årskurs F-3, för att synliggöra behov av vidare forskning om stöd i skrivutvecklingen för elever som är i behov av särskilt stöd. Material har varit vetenskapliga studier som har sökts på olika söktjänster, bland annat Primo, ERIC och SwePub. Samtliga artiklar är peer reviewed. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket redovisas i resultatdelen. Några fördelar som lyfts fram är ökad motivation och koncentration samt ökad flexibilitet. Nackdelar är att eleverna inte utvecklas motoriskt och utmanas inte lika mycket kognitivt. Avslutningsvis motiveras att det behövs mer forskning i området, speciellt i de yngre åldrarna och med fokus på elever med dyslexi eller ADHD eftersom det inte finns tillräckligt med tidigare forskning som berör detta.

Sammanfattning/AbstractReuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd.Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår.Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på.1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation.Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It.Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012)1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande.2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor.4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potentialSteg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvändningen i matematikundervisningen är begränsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta område. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har använts som metodval. Fyra lärare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har använts som skapats utifrån syftets tre forskningsfrågor. Undersökning visar att iPaden används i matematikundervisningen i årskurs ett till tre främst med rena matematikappar. Apparna som används tränar främst på de fyra räknesätten och ren färdighetsträning av dessa och tre av fyra lärare styr vilka appar eleverna ska arbeta med på respektive lektion. iPaden används på olika pedagogiska sätt, där en del arbetar fritt med iPaden och andra använder den främst som ett läromedel. Eleverna arbetar främst två och två där de måste samarbeta och diskutera vad de gör och hur de ska lösa uppgiften. Lärarna använder väldigt olika appar och där är bara en app som alla använder, King of Math. Två av lärarna kopplar valet av appar till kursplanen, men bara en av dessa har denna koppling nerskriven. De båda lärarna måste dock motivera varför appen ska användas, då de har en app-ansvarig som avgör om de får använda appen eller inte. De resterande två lärarna väljer appar utifrån vad de tror är bra för det som de just för tillfället arbetar med i matematikundervisningen och ingen kontrollerar deras val av appar. Lärarna har svårt att nämna specifika matematikkunskaper som eleverna har fått sen de började använda iPaden. De ser främst en förbättring i deras färdighetsträning. iPaden används flitigt av de intervjuade lärarna, men alla har inte ett tydligt syfte med användandet. Resultatet från denna studie visar att om iPaden ska bidra till att elevernas kunskaper ökar är det viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet.

Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

In today's digital age, students must develop technology skills for various purposes, including music-making. To this end, the Swedish school system has mandated that music teachers incorporate digital tools for music-making into the curriculum for primary students from 1st to 9th grade. This essay examines integrating digital tools for music-making with primary students and the experiences of music teachers who have used these tools in their teaching. The study employed two methods, including interviews with two music teachers who participated in workshops organized by an organization’s project that focuses on digital tools for music- making with teachers and students. Additionally, observations were made during one of these workshops. The study's findings showed that the workshops have equipped the teachers with new knowledge on how to incorporate digital tools into their music teaching and that there are interactive methods to implement digital tools for music-making.