Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

GAJDOŠTÍK, Dušan. Současné online aktivity vydavatelství Economia. Praha, 2014. 69 s. Diplomová práce (Mgr.) Univerzita Karlova, Fakulta sociálních věd, Institut komunikačních studií a žurnalistiky. Katedra mediálních studií. Vedoucí diplomové práce PhDr. Petr Bednařík, Ph.D. Abstract Economia publishing house has a consistent portfolio of print media with an emphasis on quality content from the daily newspaper (Hospodářské noviny), through opinion weeklies (Econom and Respect) to B2B titles (Marketing & Media etc.). At the same time operates the relevant online platforms, which are more or less successfully trying to transform into a more modern formats, using all the tools of modern web - the intuitive structure, interactivity, links to social networks, the use of audio and video content, tablet and mobile applications and looking for these projects new business models. In my work, I introduce readers to the context of the history of publishing, focus on the analysis of key titles in the past and present, in the main part describes the recent changes and trends in online projects, especially new form of online daily iHNed.cz, mobile and iPad applications iHNed.cz, websites Respekt.cz , iPAD application Respekt, but also acquisitions Volny.cz and Vybermiauto.cz and in the end outline possible the near future.

GAJDOŠTÍK, Dušan. Současné online aktivity vydavatelství Economia. Praha, 2014. 69 s. Diplomová práce (Mgr.) Univerzita Karlova, Fakulta sociálních věd, Institut komunikačních studií a žurnalistiky. Katedra mediálních studií. Vedoucí diplomové práce PhDr. Petr Bednařík, Ph.D. Abstract Economia publishing house has a consistent portfolio of print media with an emphasis on quality content from the daily newspaper (Hospodářské noviny), through opinion weeklies (Econom and Respect) to B2B titles (Marketing & Media etc.). At the same time operates the relevant online platforms, which are more or less successfully trying to transform into a more modern formats, using all the tools of modern web - the intuitive structure, interactivity, links to social networks, the use of audio and video content, tablet and mobile applications and looking for these projects new business models. In my work, I introduce readers to the context of the history of publishing, focus on the analysis of key titles in the past and present, in the main part describes the recent changes and trends in online projects, especially new form of online daily iHNed.cz, mobile and iPad applications iHNed.cz, websites Respekt.cz , iPAD application Respekt, but also acquisitions Volny.cz and Vybermiauto.cz and in the end outline possible the near future.

Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.

This master thesis focuses on the Apple's iPad in the educational institutions and provides reader with the compact overview about the device in this field. Firstly, it shows the strategy of the company in the Europe and the Czech Republic. Secondly, there are mentioned iPad competitors from the different perspectives and the comparison. Thirdly, iPad usage in the schools; if it is even suitable device for this field and how students and educators can benefit from it. This is followed by the survey among the high school and university students. The questionnaire was divided into the two groups -- non-iPad users and iPad users. And lastly the thesis shows various case studies from the different schools and how the iPad can be implemented into the curriculums. Also contains recommendations and the best practises from the different high schools and universities, which can be inspiring for the new iPad pilot projects.

A dissertation submitted to the Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand, Johannesburg, in fulfillment of the requirements for the degree Master in Speech-Language Pathology / Background: Speech-Language Pathologists (SLPs) worldwide are using apps in their interventions. Despite this growing trend, there is limited literature on the use of apps for language intervention. Reports indicate that SLPs are selecting apps by word-of-mouth and popularity. One of the difficulties in evaluating apps is related to the lack of consensus about which features are important in an app when providing speech-language therapy to children. Aim: This study aimed to investigate the features of apps that SLPs regard as valuable for language intervention with children and how SLPs were using apps in their intervention. Method: The study employed an explanatory, sequential mixed-method approach using SLPs in 6 predominantly English-speaking countries. A self-developed online survey (N = 338) identifying the features of apps was distributed to SLPs who use apps. This was followed by a semi-structured interview with some participants (n = 16) in order to obtain further insights from the survey. Descriptive statistics were used to examine the survey results. Interview data were explored using thematic analysis. Findings: The findings show that SLPs view apps as an engaging and motivating tool for therapy to facilitate their intervention goals. The lack of guidelines to support SLPs in their selection of apps has contributed to the selection of apps based on popularity and word-of-mouth rather than feature matching. Findings showed that specific content and design features of apps may support effective intervention, however these features need to be carefully evaluated in terms of the underlying principles of language intervention, multimedia learning and learning. Features that may impede effective intervention must also be considered. In addition, the social and pragmatic aspects of communication must be contemplated when using apps. Conclusions: A feature-matching checklist was developed in order to assist SLPs select apps based on feature matching. The findings from the study highlight the need for SLPs to engage more deeply with the theory underlying multimedia learning so that this information can be used to contribute to evidence-based practice when using apps for intervention. This study, calls for SLPs to make a concerted effort to engage in research around apps and app use. / MT2018

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan. Barnen kan även genom samspel med vuxna och andra barn lära sig hur tekniken fungerar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur digitala lärresurser motiveras i förskolan.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer har varit det centrala.ResultatResultatet visar på hur förskolan motiverar beslutet av surfplattan. Det vi har kommit fram till är hur beslutet har tagits till att skaffa surfplattor det vill säga genom diskussioner och att alla var överens. Vissa förskolor använder den mer och vissa använder den inte alls, men vi har sett att det finns utvecklingspotential. Pedagogerna vill utveckla användandet eftersom de ser surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. För att kunna utveckla användandet är det av stor vikt att pedagogerna planerar utefter de didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Vi har även kommit fram till att pedagogerna anser att de flesta vårdnadshavarna är positiva till surfplattan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att belysa vilka möjligheter och hinder som digitala verktyg innebär för elevers skrivutveckling. Studien utgår från frågeställningen: ”Vilka möjligheter och hinder skapar digitala verktyg för elevers skrivutveckling?”  Studien är baserad på tio artiklar där både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Artiklarna har valts ut genom både manuell sökning och databassökning och urvalet har genomförts efter vissa bestämda kriterier, därmed behandlar denna studie endast undervisningen i årskurs F-6. Artiklarna har bearbetats, analyserats och sammanställts med syfte att besvara frågeställningen. Resultatet visade att användningen av digitala verktyg både skapar möjligheter och hinder i skrivunder­visningen. Digitala verktyg bidrar bland annat till utveckling av texters innehåll, form och längd. Digitala verktyg gynnade även elevernas fokus, motivation och skrivprocess. Hinder som visade sig var att lärare kände en oro kring att använda digitala verktyg i undervisningen, att lärare upplevde det problematiskt att hitta tid till att planera lektioner där dessa verktyg användes samt att vissa elever blev mer otåliga än engagerade vid användning av digitala verktyg. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg inte skapar större möjlighet för elever att utveckla sin lexikala mångfald, lexikala densitet och grammatik.

This exploratory qualitative study investigated the presence of and relationships among constructs that contribute to children's interactions with educational technology, leading to the development of the modification of attributes, affordances, abilities, and distance (MAAAD) for Learning framework. For this study, each of 10 fifth-grade children participated in one individual video-recorded semistructured interview session, during which they interacted with two mathematics virtual manipulative iPad apps and responded to follow-up questions. Video recordings and observation field notes were analyzed for evidence of attributes, affordance-ability relationships, distance, and relationships among these constructs. Constant comparative data analysis using memoing and eclectic coding provided evidence of the presence of each focus construct. Further analysis and interpretation, including quantization of qualitative data for visualization using novel rhombus plots, also led to the identification of emergent themes related to each construct and revealed relationships among the constructs. Emergent themes included categorization, alignment, and modification of attributes, variations and interrelationships among affordance-ability relationships, and the identification of and interactions among mathematical and technological distance. Furthermore, each construct related to each other construct. The evidence and interpretations led to the development of the MAAAD for Learning framework. The results of the study suggest that the MAAAD for Learning framework models relationships among attributes, affordance-ability relationships, and distance in the context of user-app interactions. the framework could serve as a tool for app developers designing apps, educators using apps to support children's learning, and researchers characterizing user-app interactions and the outcomes of those interactions. The constructs, relationships, and framework identified in this study advance the literature on children's interactions with educational technology tools, in particular literature concerning children's interactions with mathematics virtual manipulative iPad apps.