In this paper we have studied how young adults read news on the internet. The purpose was to seehow the consumers of news were irritated by the adverts on news sites depending on whichplatform they used, a computer or an portable reading device of the brand Apple iPad. Observationsand surveys were conducted on ten people. The news sites we used for this study were www.SvD.seand www.expressen.se. The result show that a majority experienced that their news consumptionwere irritated by advertising, mostly on Expressen's news site because it wasn't perceived asforeseeable.. The result also shows that the portable reading device was the platform that most testpersons preferred for news consumption. With these results we came to the conclusion that thenewspaper editorials can increase their advertising on their websites that shows on the portablereading device iPad because the portable reading device will probably be used more and thecompanies will buy more advertising space on each of the websites that shows on the portablereading device iPad.

This master’s thesis discusses game development on the computer tablet, with Apple’s iPadas the target platform. Its main focus is development of non-trivial components such asonline multiplayer and touch(screen) controls for a real-time action game, using frameworksand APIs that are mainly free and open source. For each non-trivial component problems arepointed out and possible solutions are presented, the resulting game, Battle Angels, isevaluated along with the game design and development. Battle Angels is a 2D real-timemultiplayer action game, the development of it lead to the conclusions and results in thisthesis.The abstract nature of the subject of this thesis makes it impossible to present a set of numerical values that can be compared to existing research. The result is therefore presented byshowing images from the actual game with a discussion. It could be concluded that designing and implementing a fast paced multiplayer game on a computer tablet system is a majorchallenge. It typically requires developers to incorporate a variety of different technologiesinto their implementation in order to succeed. It could also be concluded that each technology in its isolation were not a major issue, however combining them and allowing them toco-exist were.

Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lärande applikationer används allt mer som läromeldel i förskolan. Enligt läroplanen för förskola så skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lärandet som bild, sång, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera på kvaliteten hos applikationerna som används och en större förståelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lärande såsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats är därför att genom grundläggande förstudier designa en pedagogiskt genomtänkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i åldern 5-6år på förskola. Projektet är utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvärdering. Förstudien består kvalitativa intervjuer med förskollärare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagsläget . Därefter har en genreanalys genomförts på liknande memoryspel idag. Implementationen har sedan gjorts i form av krevgenerering, och designutveckling genom ramverksdesign, detaljdesign och prototypskapande. Slutligen har designen utvärderats med hjälp av användbarhetstester på förskolebarn.  Studien visar tydligt att spel som förmedlar inlärningsmoment i både ljud och bild lyckas bäst, att innehållet bör gynna social interaktion och samtal samt att pedagogens närvaro har stor betydelse för hur eleverna tar till dig informationen. Det krävs tydliga anvisningar med både ljud och bild för att påvisa hur användaren ska navigera och gå vidare i spelet. Orden bör vara skrivna i versaler och ljudas fram via applikationen. / Technical devices and game applications are taking a far greater part of the new generation’s everyday life and learning apps are used as educational tools in preschools. According to the Swedish national agency for education, multimedia and information technology should represent an equivalent part in the curriculum as arts, song, dance, rhythm and movements. This development calls for a lager focus on the quality of the applications being used and an understanding of how a pedagogical app should be designed to invite the user to several aspects of learning such as social, cognitive and problem solving tasks. The purpose of this essay is thus to study and design an educational memory game application for Ipads for children aged 5-6 years in preschool.  This project has been performed through three steps; pre-study, implementation and evaluation. The pre-study consists of qualitative interviews with preschool teachers that provide an understanding for how educational games and apps are used today. A genre analysis has been conducted to understand the aspects of similar apps out on the market today. The implementation was proceeded trough requirement definition and design evolvement trough framework design, detailed design and prototype making. Finally the design was evaluated through usability tests on preschoolers.  The Study clearly shows that games that provides learning instructions through sound and image is the most successful, that the content should encourage social interaction and discussion and that the teacher’s presence substantially affect the way children grant information. Directives on navigation should be given both through images and sounds and the written words should be in capital letters and read out loud by the application.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt. Studien visar även att barn möter ipaden under tystnad med koncentration och förundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse för kommunikationen och lärandet. Ipaden är ett lustfyllt verktyg som barnen möter med total orädsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett stöd för barns lärande. Förskolan har gett barnen möjligheter att möta och bli språkliga med det digitala verktyget ipad men undersökningen visar också att miljön och pedagogerna begränsar barnen på olika sätt. Slutsatsen av studien är att ipaden kan användas som ett verktyg för att stärka barns kommunikation, samspel och lärande om den används på ett genomtänkt och medvetet sätt i förskolans verksamhet.

Magister Educationis - MEd / Abstract The aim of this study was to investigate the use of Information and Communication Technologies (ICTs), through the use of iPads in English Home Language in the Intermediate Phase, with a special focus on Grade six, at one primary school in the Western Cape. Through the lens of the Sociocultural and Constructivist theories, the study investigated how iPads were used for language and literacy development in the Grade six classroom where English was the main medium of instruction. The study was purely a qualitative single case study involving one teacher and one class of 28 learners at a well-resourced former-white school in Cape Town. Data was collected through classroom observations and interviews. The interviews were conducted with six selected learners, one Grade six teacher, the Head of Department (HOD) and the Principal. The analysis of the transcribed interviews, video recordings and documents was done through the Atlast.Ti 7 software package. The findings of the study show that Grade six learners had good access to ICTs, and had no difficulties in using iPads for language and literacy learning. Their competence was associated with their high socio-economic backgrounds as most of them were from middle class families. The findings also indicated that teacher disposition had a positive impact on ICT implementation in the English lessons. Another interesting finding was that while the school had successfully adopted ICT as a teaching and learning resource, the Grade six teacher’s pedagogical strategies did not enhance learners’ comprehension of certain language (English) aspects such as grammar because there was no special training for integrating ICTs in language teaching. Overall, the results showed that the iPad is an extremely potential tool for literacy development and it encourages not only learners’ active engagement and collaboration as directed by the teacher, but also learner initiated engagement and collaboration. The study concludes that while many well-resourced schools seem to do well with regard to access to ICT and its integration in teaching and learning, technology cannot completely replace the role of the teacher in the classroom. There is a need for teacher development to enhance their own understanding of ICTs and how to use it for effective language and literacy teaching and learning.

Students with specific learning disabilities (SLD) have difficulty with most reading skills, including reading comprehension (Hulme & Snowling, 2011). Improving reading comprehension skills requires efficient interventions that consider both meaning- and code-based skills simultaneously. Using a single-subject multiple-baseline design across participants, with alternating treatment design, this study compared two reading interventions (repeated reading vs. tablet text-to-speech) combined with a meta-cognitive strategy (question generation). Three fourth-grade and third-grade students who had been diagnosed by their school as having reading difficulties (reading one to two grades behind their expected reading levels) participated in the study. Using the index of narrative complexity (Labov, 1973; Petersen, Gillam, & Gillam, 2008) as a major dependent variable, two participants showed improvement in reading comprehension skills as measured by visual analysis and the effect size between means. However, there were slight differences for the RAAC intervention over the tablet intervention for one participant. The time required to administer the tablet intervention was shorter than the time required to administer the RAAC intervention (an average of 12.73 minutes for the RAAC vs. 5.45 minutes for the tablet), which is an important consideration when deciding to use an intervention.

This thesis deals with the EFB systems, its standards, types and modes of operation. It describes the design and implementation of an Apple iPad application, intended to be used as an EFB by the Czech general aviation pilots. The real utilization of such application allows for simplification of the preflight check and safe execution of flight while removing the usual load of paper documents from the cockpit. This is achieved through a SW im- plementation of operationally attractive functions. It could be for example: searching in regulations and pilot's handbooks, acquisition and viewing of meteorological informations and recent changes in air traffic, interactive calculation of important parameters or flight navigation.

I Lgr 11 påpekas vikten av att alla elever får lära sig att använda digital teknik som en del av undervisningen. Jag använder mig av begreppet digitala hjälpmedel som ett paraplybegrepp som refererar till alla olika program, verktyg eller apparater som är digitala och används i skolundervisning. I denna text ligger fokus på de digitala hjälpmedlens plats inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9. Målet är att ta reda på hur svensklärare använder digitala hjälpmedel i sin läsundervisning och vilka faktorer de uppfattar påverkar den användningen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av online-enkäter som skickades till 15 svensklärare som arbetade i årskurs 7–9. Åtta enkätsvar mottogs. De åtta svensklärarna uppgav att de använder digitala hjälpmedel inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9 för att låta eleverna se på film, läsa och förstå text, föra läslogg och lyssna på text. De åtta svensklärarna uppgav vidare att de uppfattar att deras användning av digitala hjälpmedel i läsundervisning i årskurs 7–9 påverkas av eleverna, tillgänglighet, undervisning och bedömning.

I dagens läge ska lärplattan i förskolan användas av både barn och förskollärare. Förskollärare ska ta ansvar till att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som ska stimulera utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare låter barnen använda lärplattan i både planerade aktiviteter men även i spontana tillfällen utifrån ett pedagogiskt syfte. Den teori som använts för att stärka studien är den sociokulturella perspektivet. Som metod har jag använt mig av webbaserade enkäter som både rektorer och förskollärare i sydöstra Sverige svarat på.  I resultatet går jag igenom vad samtliga förskollärare svarade på min enkät utifrån svaren från förskollärarna visades olika grader på kompetens kring användandet av lärplattan i förskolan trots att alla rektorer tycker att förskollärarna har bra kompetens till lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Samtliga rektorer förklarar att de har varsin IT-pedagog som har ansvaret att ge ut kompetensutbildningar till förskollärarna om hur digitala verktyg och lärplattan kan användas i ett pedagogiskt syfte.  Avslutningsvis kommer det en slutsats kring hela uppsatsen och även tips på förslag till vidare forskning.

I denna studie intervjuades nio legitimerade lärare gällande digitala verktyg i förhållande till läs- och skrivinlärningen. Syftet med detta var att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin läs- och skrivundervisning, vilka resultat de ser, samt positiva aspekter och problematik. Att använda digitala verktyg i skolan finns som kunskapskrav i Läroplanen (Skolverket 2019, s.258) samt kan enligt tidigare forskning uppfattas som ett förstärkande verktyg i undervisningen vid korrekt användning. Resultatet var att informanterna arbetar aktivt med ASL (att skriva sig till läsning) eller sporadiskt använder digitala verktyg i undervisningen. De använder dator, Ipad, SMARTboard, projektor och dokumentkamera. Detta i sin tur användes för att producera text, använda appar eller hemsidor samt ha genomgångar. Resultaten lärare såg vid användning av digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen var att eleverna var motiverade, eleverna fick möjligheter att skriva längre text och elever med särskilda behov var väldigt hjälpta av digitala verktyg. Positiva effekter de kunde se var att eleverna arbetade lustfyllt, digitala verktyg öppnar upp för individualisering samt att läraren kan följa elevernas resultat via olika appar/hemsidor. Negativa effekter var att skrivbord till dator eller ipad bara har versaler, internetuppkopplingen var svag, inloggningsproceduren uppfattades svår samt att det upplevdes stressande att arbeta som ensam lärare när eleverna använder digitala verktyg. Efter analys av resultaten var slutsatsen att elever arbetar bättre tillsammans och datorer/Ipads öppnar upp för att eleverna blir läranderesurser för varandra. SMARTboard, projektor och dokumentläsare kan skapa lärandesituationer där hela klassen lär av och med varandra, de kan också underlätta genomgångar av kommande arbete. När lärare arbetar i halvklass eller med två lärare i klassrummet upplevs situationen mindre stressande och läraren kan stötta och vägleda eleverna. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>