Selective mutism (SM) is a diagnosis marked by withdrawal of speech in certain social situations. The treatment of SM is often a difficult and lengthy process and there are many barriers to successful intervention. Behavioral therapy is most effective in the treatment of SM and the addition of therapeutic activities such as games and mobile devices may provide distinct advantages to this treatment (i.e., decreased patient anxiety levels and more active engagement). The current investigation examined the utility of mobile applications during the behavioral treatment of SM as well as the effect of using mobile applications on child-reported and physiological indicators of anxious responding. Results indicated that children made remarkable treatment gains in just two treatment sessions (i.e., spoke to the clinician within 22 minutes of treatment and held five, five-minute conversations with additional adults during a second session) regardless of modality of delivery (using mobile applications, other activities, or reinforcement alone). Children shaped to speak with the inclusion of mobile applications reported less anxiety and exhibited decreased physiological anxious distress during treatment. The utility of mobile applications during the treatment of SM is discussed in addition to areas for future research (e.g., mobile-based treatment dissemination initiatives).

The intent of this qualitative research study was to investigate the experiences of eighth-grade readers as they read nonfiction text on an iPad for academic purposes. Analysis of the Common Core State Standards (CCSS) calls for close reading requiring readers to interact with the text to create meaning (Fisher, n.d.). With this in mind, the researcher investigated reading strategies students used to support their reading as well as what role the iPad features played in the reading process. Several theoretical perspectives informed the framework for this study: (a) New Literacies theory, (b) transactional theory, (c) constructivist theory, and (d) metacognition theory. These perspectives focused on the reading comprehension strategies students used to facilitate reading comprehension while reading nonfiction text on an e-reader, specifically on an iPad. Data sources for this study included the following: (a) retrospective think alouds; (b) student questionnaire about iPad knowledge and experiences; (c) pre-study student interview; (d) post-study student interview; (e) Metacognitive Awareness of Reading Strategies Inventory (MARSI); (f) student observations; and (g) teacher interview. Preselection data for the collective case study participants were used to identify proficient readers who displayed confidence, competency, and control over text. The criteria used for participant selection included (a) reading skills using Lexile Levels, (b) MARSI survey, and (c) iPad use survey to determine prior knowledge of iPad. Three themes emerged in the collective case study that were directly related to the analysis. Students used a combination of (a) reading comprehension strategies, (b) nonfiction features, and (c) iPad features to support their reading of nonfiction on the iPad. Analysis of the data iv revealed three distinct groups for which recommendations were made: (a) classroom teachers, (b) publishers, and (c) researchers.

Effective reading interventions for students with specific learning disabilities (SLD) are needed. A multiprobe multiple baseline across participants design was used to evaluate the effects of a video self-modeling intervention (VSM) on reading fluency skills. The VSM interventions effects on self-efficacy were also measured. Four male middle school students with SLD watched a pre-recorded video of themselves reading a passage fluently and were then asked to read another passage. Words correct per minute (WCPM) and accuracy data were taken. Results showed that students read significantly more words correct when they watched themselves read the same passage they were about to read. This study shows that having students watch videos of themselves read, especially if they watch the same passage they will read afterwards, is easy to implement, cost-effective, and worth further investigation.

Inledning  Digitala verktyg och digital kompetens är ett högt aktuellt område där det sker ständiga debatter om skärmars skadlighet för barn. Idag framkommer det i läroplanen för förskolan att förskollärare ska ansvara för att ge barnen möjlighet att möta digitala verktyg och skapa en digital kompetens men hur när forskning visar alla skador digitala verktyg kan ge?   Syfte och frågeställningar   Syftet med studien är att undersöka pedagogernas syn på deras kompetens i att använda digitala verktyg i verksamheterna för att utveckla barnens digitala kompetens.  De frågeställningar som använts i studien är:  -    Hur ser arbetet med digitala verktyg ut i verksamheten? -    Anser pedagogerna att dem besitter kompetens nog för att använda digitala verktyg på ett lärande och utvecklade sätt med syftet att ge barnen en digital kompetens? Metod  Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med fysiska och skriftliga semistruktureade intervjuer där sex aktiva pedagoger om både förskollärare och barnskötare deltagit.   Resultat  Resultatet visar att det är en variation på användning av digitala verktyg i verksamheterna. Variationen beror dels på pedagogernas eget intresse, barnens intresse och inte minst tillgången till vidareutbildning och stöttning av huvudman och kommun. iPad är det mest förekommande digitala verktyget i verksamheterna men hur den används och till vad varierar, där efter är projektor det näst mest använda digitala verktyget. Pedagogerna tycker det är viktigt att ge barnen en digital kompetens och kunskap i hur man använder sig av digitala verktyg på ett korrekt och bra sätt men hur dem ska göra det upplevs svårt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov. Om två år har vi första generationens digitala elever i grundskolan där många har en förskoletid bakom sig med iPad som ett naturligt inslag. För att vi pedagoger ska fånga upp denna kunskap och låta den fortsätta bli en naturlig del av våra barn och ungas liv behöver vi se iPad som ett multifunktionellt verktyg, överbrygga våra digitala begränsningar och skapa en undervisning, som utgår från våra styrdokument, men som i större utsträckning uppmuntrar eleverna till delaktighet och formande av morgondagens lärande.