Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i grundsärskolan inriktning träningsskola kommunicerar med hjälp av digitala verktyg respektive pappersbilder, med frågeställningen; på vilket sätt ger pappersbilder respektive appen Widgit Go elever stöd i sin kommunikation? Detta har undersökts i en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Fem deltagare deltog i studien. Under sammanlagt tio tillfällen använde deltagarna först pappersbilder sen en kommunikationsapp i en Ipad för att begära olika föremål. Resultatet visade att båda hjälpmedlen fungerade som stöd deltagarnas kommunikation och att de använder Ipaden och pappersbilderna på samma sätt för att kommunicera. Kommunikationen med pappersbilder visade fördelar genom att deltagarnas uppmärksamhet i kommunikationen riktades mot mottagaren. Ipaden visade sig ha fördelar genom att den minskade risken för missuppfattningar i kommunikationen. / The aim of this study was to investigate how pupils in a special training school communicate with digital tools and paper images. The specific research question was in what way paper images and the Ipad communication app Widgit Go could support pupils in their communication. The method used involved qualitative participant observation on two occasions with five different pupils. In all, ten observations were conducted where the participants first used paper images followed by the Ipad app to request certain objects. The results showed that both tools supported the communication of the participants and that the app and the paper images were used in a similar manner to communicate. The paper imageshowed advantages by directing the attention of the communication towards the receiver. The Ipad app showed advantages by decreasing the risk for misunderstandings in the communication.

Denna studie handlar om hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola, samt hur den nya tekniken uppfattats av barnen. Jag genomförde en studie med observationer och intervjuer på en fyra till fem års avdelning. Anledningen till att jag valde den förskolan jag valde var för att jag vart där tidigare och arbetat och hoppades att barnen skulle känna igen mig och känna sig mer bekväma med att svara på frågor. Med hjälp av intervjuer och observationer ville jag ta reda på om surfplattor har någon användning i förskolan. Det jag har sett är att surfplattan mycket väl kan användas i pedagogiskt syfte. / This study deals with how the new tablet device can be used in daily practice in a pre-school, and how new technology is perceived by the children. I conducted a study using observations and interviews on a four to five year department. The reason I chose the pre-school I chose was because i have practiced there and hoped that the children would recognize me and feel more comfortable with answering questions. With interviews and observations I wanted to find out if the usage of tablets can be used in pre-schools. My conclusion is that it can be used advantageously for educational purposes.

Syftet med undersökningen är att bilda mig en uppfattning om skrivverktygens betydelse för elevers lärande. Jag har valt att undersöka två förskoleklasser som jobbar med olika verktyg i skrivandet. Den ena använder iPad och den andra penna. Huvudmålet med undersökningen är att få förståelse för om metoden loggboken och den process som sker vid skrivandet av den påverkas av det verktyg som eleverna får möjlighet att använda. Vidare vill jag se om eleverna kan utvecklas under skrivandet av loggboken och om även utvecklingen är beroende av det skrivverktyg som eleven använder. Metoderna jag har valt är kvalitativa intervjuer, strukturerade observationer och en form av textanalys kring materialet loggboken. Mitt huvudmaterial är loggboken. Jag har valt ut 2 elever från varje klass vars loggböcker jag studerat från början av höstterminen tills idag. Genom att gå igenom loggböckerna över skolåret som gått kan jag se om det går att utläsa en progression. Intervjuer genomfördes med klasslärarna från respektive förskoleklass. De två utvalda eleverna från varje klass deltog även i två intervjuer. Observationerna utfördes under 8 loggboks-lektioner med stöd av ett observationsschema. Resultatet blev att eleverna utvecklas oavsett vilket verktyg de skriver med. Det jag kommit fram till är att de två verktygen hjälper till att skapa grunden för skrivandet men med olika stil. Jag kom till insikt om att skrivverktygen iPad och penna var svåra att undersöka utifrån ett av kursplanens krav som undersökningen syftar till. Inget av verktygen är mindre bra utan det handlar om att få lärare att bli medvetna om att verktygen bidrar på skilda sätt till att lära eleverna skriva enligt våra ramar. Grunden till skrivandet anläggs under de tidiga åren och eleverna behöver bearbeta skriften med hjälp av olika verktyg. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att öva och pröva olika skrivverktyg för att lära sig känna trygghet i flera sätt att skapa en text. / The purpose with this study is to find myself a perception if the tools that are being used in the writing process has any meaning for students' learning. I've choosed to examine two classes in preschool who are working with different tools for writing. One of them is using iPads and the other one is using pencils. The main goal with my survey is to get an understanding whether the logbook and the process that comes with it has any affects from the different tools that are being used in the process of writing in the logbook. Furthermore, I want to see if the students can develop during the writing of the logbook and if the development is dependent on the writing tool used by the student. The methods I have chosen are qualitative interviews, structured observations and a form of text analysis around the material logbook. My main material is the logbook. I have chosen 2 students from each class whose logbooks I studied from the beginning of the autumn term until today. Interviews were conducted with class teachers from each pre-school class. The two selected students from each class also participated in two interviews. The observations were performed under 8 logbook lessons based on an observation schedule. As a result, pupils developed no matter what tool they are writing with. What I also found out is that the two tools help to create the basis for writing but with different styles. I realized that the writing tools iPad and pen were difficult to investigate based on one of the syllabus requirements that the study aims at. None of the tools are less good, but it´s about getting teachers to become aware that the tools contribute differently to teaching students writing according to our frameworks. The reason for writing is placed in the early years. This means that students in pre-school have to exercise a lot and must be given the opportunity to try different writing tools to learn to feel safe in using them.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay’s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method. With the help of video equipment, information was gathered. Respondent's discussions are presented and the study's results are analyzed using a qualitative procedure. The research has contributed mainly to individualize the possible usability problems that concerned interaction with websites on the touch screen computer Ipad. Based on the analysis and the qualitative study it has come usability requirements related to aspects of the website's navigation, interaction and feedback. / I dagens samhälle har etableringen av ny pekskärmsteknik betydligt ändrat vårt sätt att navigera på internet. Kravet på att utforma webbplatser som skall anpassas till olika artefakter så som pekskärmsdatorer blir allt mer ett behov att ta hänsyn till. Syftet med denna studie är att upptäcka ”Vilka särskilda användbarhetskrav bör ställas vid utformning av webbplatser för pekskärmsdatorer?” För att undersöka uppsatsens frågeställning presenteras en studie där fem personer besöker tre webbplatser på pekskärmsdatorn Ipad. Studien genomfördes med hjälp av en deltagande och strukturerad observationsintervju i form av en tänk-högt-metod. Med hjälp av videoutrustning samlades informationen in. Respondenternas samtal presenterades och studiens resultat analyserades med en kvalitativ procedur. Forskningen bidrog framförallt med information om att individualisera de möjliga användbarhetsproblem som finns vid interaktion med webbplatser på pekskärmsdatorn Ipad. Utifrån analysen och den kvalitativa underökningen har det kommit fram användbarhetskrav som rör aspekter inom webbplatsens navigering, interaktion och återkoppling.

A daily newspaper’s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter’s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad. It alsoincludes what changes this transition has resulted in for the communication process. The study has been conducted through a qualitative content analysis, where acomparative process of the selected medias has occurred. The theories we have beenusing in the study were mainly from a typographic point of view focusing onreadability. Other than that we have made use of theories about visual communicationand theories of the digital media's impact on society. Our study shows that the transition from printed newspaper to digital newspaperadapted to an Ipad has taken typographical aspects into consideration whenpresenting the material. The convergence between printed media and digitalizedmedia has created a basis for interaction that makes the reader involved in theprocess. The former one-way communication has been replaced with a moreinteractive two-way communication where the user is more than just a receiver.

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju. Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande. Det visade sig bland annat att praktikgemenskaper i stor utsträckning kunnat växa fram bland skoleleverna på grund av elevernas ömsesidiga engagemang kring användandet av iPad och dess applikationer. Valet av kommunikationsväg baserades bland annat på vilka applikationer kompisarna använde, tekniska aspekter samt kontexten. / The use of technical artifacts as working tools in the school environment has increased dramatically over the past years in Sweden. But despite that, there is not that much research about the pupils perspective, i.e. the students experiences and daily knowledge. This study's aim is to investigate the different communication channels the students utilize since Lillhagaskolan introduced Apples iPad and the one-to-one method, in other words one device per pupil in education, and the contexts that shape its use. To investigate the area this study used qualitative methods and semi structured interviews on a few students in seventh grade. The data from the study was analyzed through Wenger ́s theory of social learning “Community of Practice”. It describes the relation between practices, communities, meaning and identity, which are considered fundamental components of learning. It turned out that a Community of Practice developed because of the mutual engagement between the pupils because the pupils mutual engagement around the use of their iPads and applications. The common communication practices emerged based on for example what applications friends used, technical aspects and the context.

In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching?  The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. / 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen?  Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så. / The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.