No description available.

<p><strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet</strong></p><p><strong>Redovisning, VT 09</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Alexander<strong> </strong>Gottfridsson och Marcus Persson<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Owe R. Hedström</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.</p><p><strong>Syftet:</strong> Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39.</p><p><strong>Avgränsning och begränsning: </strong>Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall.</p><p><strong>Metod</strong>: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen.</p><p><strong>Teorier: </strong>Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här.</p><p><strong>Analys och slutsats:</strong> Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.</p><p> </p>

Title: Have IFRS made the accounting more efficient for investors? – A study of goodwill-relevance  Level: Final assignment for Degree of Master (One Year) Author: Patrik Nygard and Andreas Pettersson        Supervisor: Markku Penttinen             Date: 2010 – May Aim: The Swedish banks SEB and Swedbank are on the same market but their goodwill is amortized totally differently and its results will be different. We decided to examine the accounts in Sweden and see if they have been more efficient, from a user perspective, after the introduction of IFRS in year 2005 Method:  This paper is made from a quantitative and a deductive approach. We have collected data from all companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002-2008 using the computer program Financial Datastream and then made the regression and other analyses and comparisons with the program Minitab Result &amp; Conclusions: We have in this paper demonstrated that how the accounting of goodwill designed is relevant to investors and that this relevance has increased in Sweden after the transition to IFRS. We have also concluded that the goodwill has greater relevance in a rising market than in a downward. Suggestions for future research: In future researches can the aim be to compare other accounting standards changes that occurred in the year 2005 and see if the accounting, from that perspective been more efficient. Contribution of the thesis: We have shown how the account influences investor’s decisions during different accounting systems and in particular how they react on the changed account of goodwill. We have examined this on the Swedish market and because of that our results are particularly interesting for anyone that invests in Swedish stocks.

De senaste decenniernas globalisering har medfört att redovisningen behöver bli mer harmoniserad. Både företag och användare av redovisningsinformation är idag i större behov av att kunna jämföra redovisningsinformation inte bara mellan företag nationellt utan även mellan länder och mellan världsdelar. Detta är bakgrunden till införandet av IASB: s redovisningsregler i hela EU. En av de standarder som har påverkats mest av införandet av IASB: s regler benämnda IFRS/IAS är redovisningsstandarden IAS 40, vilken behandlar hur förvaltningsfastigheter skall redovisas. I och med införandet av IAS 40 så öppnades möjligheten upp för att värdera förvaltningsfastigheter i balansräkningen till dess marknadsvärde. Denna förändring innebar att fastighetsföretagens balans- och resultat räkningar påverkades. Syftet med denna redovisningsförändring var att företagens redovisning på ett rättvisare sätt skulle spegla företagens ekonomiska ställning för dess intressenter. Syftet med denna uppsats är att undersöka IAS 40: s inverkan på aktievärderingen av noterade fastighetsföretag på Stockolmsbörsen och därigenom kanske kunna dra slutsatsen att förändringen av förvaltningsfastigheternas värdering lett till att ge företagens intressenter en mer rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. För att undersöka detta valdes en statistisk modell ut. I modellen ingick det fem stycken relevanta nyckeltal som alla förändrats av införandet av IAS 40. I modellen lades också en dummyvariabel till. Detta för att kontrollera om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna i de undersöka bolagen i studien. Som beroende variabel så valdes aktiekursförändringen ut. Dessa variabler ingick sedan i en multipel regressionsanalys. Resultatet av denna multipel regressionsanalys blev att; vinst per aktie, införandet av IAS 40 samt räntetäckningsgrad visade sig vara signifikanta och därmed kan sägas inneha värderelevans. Med antagandet som gjorts i denna uppsats beträffande värderelevans kan det sägas att eftersom dessa två nyckeltal innehade värderelevans så bör slutsatsen kunna dras att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen. Även variabeln införandet av IAS 40 visade sig vara signifikant. Detta faktum understryker ytterligare att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen eftersom denna variabel endast mätt hur och om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna.Slutligen kan sägas att i de undersökta bolagen så har IASB: s nya redovisningsstandarder benämnda IFRS/IAS, då främst IAS 40 i denna uppsats uppfyllt sitt syfte med att ge en mer rättvisande bild för redovisnings intressenter, genom att visa fler verkliga värden i balansräkningen än tidigare redovisningsstandarder.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden. Detta har vi valt att göra genom att granska artiklar skrivna av branschaktiva för att få en bild av deras tankar. Vi har sedan sammanfört deras tankar med teori kring regeln för att se på vilket sätt regeln faller ut i företagen. Skogstillgångar har tidigare redovisats enligt anskaffningsvärdet men ska nu redovisas till verkligt värde. Detta påverkar skogsbolagens redovisade egna kapital då det kan ses en ökning. Skogsbolagens ökade redovisade egna kapital är dock inte bara något positivt. Det finns många meningar om detta och de går oftast isär. Många är de författare som har haft åsikter om IAS 41 både innan, under och efter dess införande. Vi har i denna uppsats försökt att sammanställa några intressanta synpunkter på IAS 41 och se hur standarden påverkar enskilda bolag. Ett tydligt problem vi värdering av skog är att det kan vara mycket svårt att värdera skog till verkligt värde då den har en så lång tillväxtperiod. Vid jämförelse med jordbruk som regleras i samma standard så skördas den varje år och det har ett verkligt värde i form av försäljningsvärdet varje år. Vad gäller skogen så dröjer det cirka 80 år innan skogen är klar för avverkning och först då kan dess verkliga värde urskiljas. Det bör också påpekas att det inte längre finns så många noterade skogsbolag. Det kan ses en trend i att skogsbolagen väljer att sälja sin skog till intressebolag som kan redovisa enligt de gamla principerna för att eventuellt komma undan att redovisa enligt den nya standarden.

Från och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, värdera dessa till verkligt värde. Tillämpningen innebär att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga värdet i resultaträkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning används den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 är att framförallt underlätta för investerare när det gäller jämförandet av de olika bolagen. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på vilka förändringar införandet av IAS 40 har åstadkommit i årsredovisningarna samt hur Revisorskåren ser på IAS 40. Vi upptäckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas värde ökade markant. Det är dock inte bara fördelar med att värdera till verkligt värde utan det finns även en del nackdelar. Det visade sig att det råder en stor osäkerhet när det gäller värderingsmetod och värderingsman. Vi har studerat två artiklar ur tidskriften Balans och då kan vi se att väldigt många av fastighetsbolagen använder sig av en blandad form av funktions- och kostnadsslagsindelad resultatredovisning. Förhoppningsvis kan det i framtiden bli en homogen resultatredovisning. Vilket åter för oss in på investerarna som skulle få ett bättre underlag vid jämförandet av olika bolag. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av den kvalitativa metoden. Vi intervjuade en auktoriserad revisor som har sin speciallitet inom IAS 40 och studerade årsredovisningar från fyra slumpmässigt utvalda fastighetsbolag. Dessutom har vi använt oss av två artiklar ur tidskriften Balans. Vi kom fram till att soliditeten har ökat i samband med införandet av IAS 40. Vi har även sett att det egna kapitalet har ökat men där kan vi inte se någon direkt koppling till IAS 40. Utan det beror på mer indirekta faktorer. Vi har även fått tagit del av problematiken kring värdering av fastigheter. Det råder en stor osäkerhet vilket det inte finns någon direkt lösning på i nuläget. Genom vår intervju och genom artiklar ur tidskriften Balans har vi fått tagit del av Revisorskåren synsätt på IAS 40.

Abstract Från och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier eller värdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS 36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivas av löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ett nedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdet med tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade. Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet om den representerar en stor andel av företagets totala tillgångar. Nedskrivningstestet utgör följaktligen en viktig del i värderingsprocessen, eftersom felaktig redovisningsinformation kan vilseleda investerare och andra intressenter. En tidigare undersökning visar att många företag brister med avseende på de upplysningskrav som ska lämnas angående testet. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera nedskrivningstest av goodwill samt ur ett revisorsperspektiv beskriva de eventuella problem som uppstår i själva granskningsprocessen. För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Vidare har en abduktiv ansats samt en kvalitativ metod valts, eftersom teori och empiri undersökts växlande och syftet är att beskriva och förklara ett fenomen. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom IFRS samt en dokumentstudie av åtta företags årsredovisningar. Resultatet av min undersökning visar att det svåraste med revisorns granskning utav nedskrivningstest, är att bedöma rimligheten i de antaganden som företaget har gjort. Likaså försvåras granskningen vid förekomsten av synergieffekter, när goodwillposten ska fördelas per kassagenererande enheter. Vad gäller upplysningskraven har det generellt skett en viss förbättring i de undersökta företagen. Informationskraven som berör kassagenererande enheter och återvinningsvärde efterföljs i samtliga av de granskade bolagen, medan tillväxttakten är det upplysningskrav som innehåller flest brister. Om nedskrivningstestet utförs på ett korrekt sätt bör det enligt studien ge en mer rättvisande bild av företaget, men då nedskrivningsprövningen bygger på delvis subjektiva antaganden, som många gånger är svåra att rimlighetsbedöma, kan utfallet bli ett annat i praktiken. Avslutningsvis visar undersökningen att standarden fortfarande medför vissa tolkningsproblem. I dagsläget finns ingen myndighet som kan utfärda sanktioner när inte bestämmelserna följs, vilket innebär att både kvaliteten på testets utförande och mängden information varierar mellan olika företag.

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats. IAS 40 tar även upp en nödlösning som innebär att uppskattade framtida betalningsströmmar diskonteras till nuvärde. Nödlösningen är den metod som främst används i Sverige. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur redovisningen samt revisorns roll har påverkats efter införandet av IAS 40. Detta har vi gjort genom att använda oss av en kvalitativ metod där vi genomförde öppna individuella intervjuer. Vi genomförde en intervju med en redovisningsspecialist för att beskriva hur redovisningen har förändrats. Sedan genomförde vi ytterligare en intervju med en auktoriserad revisor i syfte att beskriva hur redovisningens förändring har påverkat revisorn. I vår underökning kom vi fram till att IAS 40 är en positiv förändring för redovisningen. Detta eftersom redovisningen nu speglar verkligheten mer korrekt. Men denna förändring har också medfört negativa konsekvenser. Vid värdering till verkligt värde måste ett antal antaganden göras, dessa har bidragit till subjektiva element i redovisningen. Det är revisorns uppgift att se till att dessa inte utnyttjas av ledningen för egen vinning. Vår undersökning indikerar att detta inte är möjligt, eftersom revisorerna har anpassat sig till den förändring som IAS 40 medfört. Det ingår numera i revisorernas arbete att granska att de antaganden som gjorts är korrekta.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst &amp; Young. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna. Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS. Därefter beskrivs redovisningen i Sverige. Sedan följer en bakgrund till de internationella redovisningsstandarderna, vilka kriterier som gäller när dessa ska upprättas, samt information om den svenska normgivningen. Avslutningsvis be¬skrivs i teoriavsnittet de standarder där de flesta svårigheterna har framkommit. Empirin består av de intervjuer som genomförts. Varje intervju inleds med en kort presenta¬tion av respondenten och dennes arbetsplats. Informationen som framkommer i empirin leder sedan till analysen. Där sammanförs empirin med tidigare beskriven teori. Vi kom fram till att det finns flera svårigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS. Många svå¬righeter rör värdering i olika former samt att svensk normgivning inte alltid följer det interna¬tionella regelverket, vilket orsakar dubbel redovisning. Det framkom även att IAS/IFRS upp¬levs som ett komplext regelverk med i många fall alltför detaljrika informationskrav.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost. Vi granskade företagens årsredovisningar utifrån vår tolkningsmall av IAS 36 punkt 134. Baserat på resultatet av vår empiriska studie har vi bildat oss uppfattningen att det förekommer brister i företagens upplysningar. Vi har även genomfört samma undersökning på företagens årsredovisningar för 2005. Syftet var att ta reda på om någon förbättring gick att se då tidigare publicerad undersökning och artikel förutspått detta. Enligt vår studie har ingen märkbar förändring skett. Anledningen till att kraven inte uppfylls i större utsträckning tror vi kan vara en kombination av okunskap och svårigheter att tolka regelverket samt i vissa fall ovilja att lämna ut känslig information. Vår bedömning är att syftet med införandet av de nya standarderna inte uppnås i den utsträckning som vore önskvärd. Vi anser att de nya reglerna medför en mer subjektiv redovisning vilket minskar trovärdigheten och jämförbarheten. Målet med en mer rättvisande bild menar vi i vissa fall får stå tillbaka för försiktighetsprincipen.