Det råder idag ett behov för producerande företag att öka sin effektivitet för att bibehålla sin konkurrenskraft till följd ökade och varierande kundkrav. Dessa krav på förbättring av effektivitet är särskilt påtagliga i en tid av snabb teknisk utveckling och digitalisering. Företag, såsom studiens caseföretag, väljer att effektivisera och möta kraven genom att slå samman två av sina fabriker, vilket förväntas ge ekonomiska och tidsmässiga besparingar. Dock innebär detta omfattande planering och integration av processer och informationsflöden. Studien undersöker de fördelar och nackdelar som uppstår vid en sammanslagning där studien finner bland annat att integration är en avgörande faktor för att uppnå studiens fördelar. Vidare ser studien hur bristande integration av informationssystem kan påverka företagets interna kommunikation. Resultaten tyder på att de identifierade bristerna leder till ökade kostnader, ineffektivitet och slöseri med resurser. Slutligen undersöker studien hur ett effektiviserat informationsflöde kan minimera icke-värdeskapande aktiviteter mellan råvarulager och produktion. Denna praktiska vinkel av studien syftar till att identifiera slöserier inom caseföretaget. Ett effektiviserat informationsflöde bidrar till ökad kontroll och spårbarhet inom en fabrik, och på detta sätt minimerar det icke-värdeskapande aktiviteter. Syftet med studien är att analysera och identifiera möjliga effektiviseringsåtgärder samt brister inom informationsflödet hos tillverkningsföretags operativa verksamhet. Detta i särskilt samband med sammanslagning av två fabriker. Studien är baserad på teori, intervjuer samt beräkningar. / There is currently a need for manufacturing companies to increase their efficiency to maintain their competitiveness due to increased and varied customer demands. These demands for efficiency improvement are particularly noticeable in a time of rapid technological development and digitization. Companies, such as the case-company in the study, choose to streamline and meet the demands by merging two of their factories, which is expected to result in economic and time savings. However, this entails extensive planning and integration of processes and information flows. The study examines the advantages and disadvantages that arise from a merger, finding, among other things, that integration is a crucial factor in achieving the study's benefits. Furthermore, the study observes how inadequate integration of information systems can affect the company's internal communication. The results suggest that the identified shortcomings lead to increased costs, inefficiency, and resource wastage. Finally, the study explores how an efficient flow of information can minimize non-value-added activities between raw material storage and production. This practical aspect of the study aims to identify waste within the window company. An efficient flow of information contributes to increased control and traceability within a factory, thus minimizing non-value-added activities. The purpose of the study is to analyze and identify possible efficiency measures and shortcomings in the flow of information in the operational activities of manufacturing companies, particularly in the context of merging two factories. The study is based on theory, interviews, and calculations.

Many companies do not prioritize warehouse logistics sufficiently in their core business, with the help of increased knowledge, more companies can reduce non-value-creating activities on their warehouse space. There is research and methods designed for standard warehouses that help reduce picking time and non-value-adding activities, however, there is not enough research regarding companies with limited warehouse space and how they can work towards continuous improvement. The purpose and contribution of the study is increasing knowledge of how companies with limited warehouse space can manage and time-efficient their warehouse space with the help of warehouse logistics. A qualitative case study has been performed with observations and an interview where picking time has been the main focus. The collection of the theoretical framework has been reviewed and revised through scientific articles and other literature to strengthen the empirical research. The research is delimited and focuses on limited storage areas. More specifically, the study has placed its emphasis on warehouse logistics and picking time. The study looked at a company's limited storage space and focused on a small part in a delivery, from arrival control to storage. In the empirical study, a case company has been studied and confirmed that warehouse logistics needs to be given better priority in companies with limited warehouse space. With the help of reduced time in warehouse routines, many companies can reduce non-value-creating activities. The purpose of the study and issues will contribute to future research and can be used as a basis. Future research will also help other companies in the same situation to eliminate non-value-adding activities and reduce picking time. / Många företag prioriterar inte lagerlogistik tillräckligt i sin kärnverksamhet, med hjälp av en ökad lagerlogistik-kunskap kan fler företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Det exister forskning och metoder som är utformade för standardlager som hjälper till att reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter, däremot saknas det tillräcklig forskning gällande företag med begränsad lageryta och hur dom kan arbeta mot ständiga förbättringar när det kommer till lagerlogistik.  Studiens syfte och bidrag ligger i att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta, med hjälp av lagerlogistik, kan hantera och tidseffektivisera sin lageryta. En kvalitativ fallstudie har utförts med observationer och mejlkommunikation där plocktid varit huvudfokus. Samling av det teoretiska ramverket har genom vetenskapliga artiklar och annan litteratur granskats och reviderats för att stärka den empiriska undersökningen. Forskningen avgränsas och fokuserar på begränsade lagerytor. Mer specifikt har studien lagt sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Studien har tittat på ett fallföretags begränsade lageryta och på en liten del i en leverans, från ankomstkontroll till förvaringsförråd.  I den empiriska undersökningen har ett fallföretag studerats och bekräftat att lagerlogistik behöver prioriteras bättre hos företag med begränsad lageryta. Med hjälp av reducerad tid vid lagerrutiner kan många företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter. Studiens syfte och frågeställningar kommer att bidra till framtida forskningar och kan användas som underlag. Framtida forskning kommer även bidra med att hjälpa andra företag i samma sits att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och reducera plocktid.

Syfte – Studiens syfte är att utifrån en värdeflödesanalys kartlägga ett råmaterialflöde samt identifiera icke-värdeskapande aktiviteter och föreslå förbättringsförslag. För att besvara syftet har det brutits ned i tre följande frågeställningar: Vilka icke-värdeskapande aktiviteter kan identifieras i flödet? Vad finns det för argument till att åtgärda de upptäckta icke- värdeskapande aktiviteterna Hur kan de upptäckta icke-värdeskapande aktiviteterna åtgärdas för att höja effektiviteten? Metod - Den genomförda studien är en fallstudie vilken bygger på en induktiv ansats med kvantitativa inslag. Den använda metoden är av kvalitativ karaktär då studien grundar sig på intervjuer och tolkning utifrån observationer av den grundläggande datainsamlingen. Datainsamlingen har genomförts utifrån litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier. För att nå en hög trovärdighet har det vid utformning av intervjufrågor varit viktigt att dessa kunnat kopplats till uppfyllnad av syftet. Detta arbete gjordes för att minimera risken för systematiska fel. Resultat – Studiens resultat bygger på en kartläggning av ett flöde där en nulägesanalys genomfördes för att sedan genomföra en värdeflödesanalys. Utifrån värdeflödesanalysen framgick det att en brist i flödet var höga nivåer av slöserier. Det största identifierade slöseriet var bristande kvalité, främst orsakat av produktion av defekta produkter. Denna brist påverkar vidare stora delar av flödet. De åtgärdsförslag vilka läggs fram i studien är att via en förändring av kulturen på företaget, genomföra standarder och vidare jobba med ständiga förbättringar. Implikationer – Resultatet visar vikten av att arbeta med effektivisering av slöserier vilket i studiens fall leder till bristande kvalitet främst i form av produktion av defekta produkter. Studien har ett praktiskt bidrag till tillverkande företag, genom att ta till sig de presenterade åtgärdsförslagen kan det generera en bättre samsyn på kvalitet i verksamheten. Även ett teoretiskt bidrag ges i form av att ämnet ständigt är under utveckling och behöver ny uppdaterad data. Vidare forskning skulle kunna se över hur man rent tekniskt och psykologiskt implementerar en förändring likt denna. Begränsningar – Resultatet kan vara svårt att generalisera eftersom detta är en studie genomförd som en enfallsdesign. Vidare är det även komplext att undersöka och utveckla en studie vilken visar på hur kvalitet är kopplat till företagskultur. / Purpose – The purpose with this study is to map a raw material value flow analysis and identify non-value-creating activities and propound suggestions for improvement. Method – The study is a case study based on an inductive approach with quantitative elements. The used methods is of a qualitative character since the study is based on interviews and interpretation based on observations of the basic data collection. The data collection has been done through literature studies, interviews, observations and document studies. In order to achieve high credibility, it has been important that the design of interview questions can be linked to fulfillment of the purpose. This work was done to minimize the risk of systematic errors. Findings – The study's results are based on a mapping of a flow where a current analysis was carried out to then later end in a value flow analysis. Based on the value flow analysis, it appeared that a shortage in the flow was high levels of waste. The largest identified waste was a lack of quality, mainly due to the production of defective products. This shortcoming also affects large parts of the flow. The measures proposed in the study are to implement standards through a change in the culture of the company, and to continue to work on continuous improvements. Implications – The result, which shows the importance of working with streamlining waste, which in this case leads to a lack of quality, mainly in the form of production of defective products. The study can be seen as a practical contribution to manufacturing companies, by embracing these proposals for action, it should generate a better consensus on the quality of the business. Also a theoretical contribution where further research could look at how to technically and psychologically implement a change like this. Limitations – It can be difficult to generalize the results as this is a study conducted as a one-case design. Furthermore, it is also complex to investigate and develop a study that shows how quality is linked to corporate culture.