No description available.

An internal conflict within the Swedish party “Feministiskt initiativ” (Fi) has been recognized since the party was established in 2005. The conflict has come to be about exactly what kind of feminist politics they shall engage. Because of this, the party have received criticism. The party is perceived to be ideologically divided. The purpose of this specific essay is to examine how the ideological fragmentation is visualized in their common principle program from 2015. The question formulation for this essay is the following: What kind of ideological feminist approaches can be traced to the 2015 principe program of Fi? The method used in this study is a qualitative text analysis with the ideal types: liberal feminism, socialist feminism, radical feminism, queer feminism and black feminism. The result of the study shows that there are plenty of signs of queer feminism, black feminism and socialist feminism while liberal feminism and radical feminism appears more less. The conclusion is that the ideological fragmentation is clearly visible in their principle program from 2015 as the different feminist approaches occur, even as the rate of different approaches differs.

The aim of this thesis has been to describe a public actor’s ideas about governance in relation to enhancing public innovation. Through a qualitative textual idea analysis, using theoretical ideal types of governance, the thesis found that ideas of several modes of governance are co-existing in the studied texts. Moreover, the idea analysis also discerned three general patterns which constitutes possible descriptions of how this hybrid of governance ideas exist. The results support some previous empirical studies also showing that modes of governance are co-existing while public actors aim to enhance public innovation. This indicates that future research should consider the existence of several modes of governance instead of focusing and prescribing only one, which they have tended to do so far. The proposed descriptions should moreover be considered as a first step of depicting how a hybrid of ideas of governance can appear when a public actor steers and organises the public sector in order to enhance public innovation – a first step that ought to be followed up by futures studies.

<p>Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.</p><p>Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.</p>

<p>Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.</p>

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning.

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008. Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna. För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008. Den studerade tidsperioden i böckerna är från 1850-talet fram tills bokens tryckår. Resultaten för studien visar på att kvinnor och kvinnorörelser beskrivs i större utsträckning och mer ingående i modernare böcker så som boken som är skriven 2008 och jämfört med böckerna som är skrivna 1973, 1984 och 1995. Till skillnad från tidigare forskningsresultat har min studie visat på att kvinnor ofta omnämns i förhållande till mannen. I läroböckerna beskrivs kvinnor i förhållande till mannen ur flera olika perspektiv. Specifikt för denna studies resultat är att kvinnorörelser får en betydligt större plats i moderna läroböcker jämfört med böcker som är skrivna på 1900-talet. Resultaten visar på en tröghet i vad gäller förändring över tid i läroböckerna. Med andra ord det dröjer flera decennier  innan det sker någon förändring i vad gäller hur kvinnor och kvinnorörelser skildras.

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla. Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund. Vidare visar analysen att Astrid Lindgrens litteratur väcker frågor kring genus, jämställdhet och likabehandling. Hennes verk både förmedlar och strider mot traditionella könsmönster vilket kan lyftas fram och diskuteras i undervisningen. Analysen behandlar även temat känslor och att litteraturen ger flera tillfällen till diskussion om känslor i undervisningen. Eleverna kan genom skönlitteraturen få uppleva karaktärernas känslor och genom bland annat diskussion få en djupare förståelse för känslor, känslouttryck och träna sin medkänsla. Temat berörde även frågor om demokrati, diktatur, barns rättigheter, moral, rättvisa och respekt. Analysen innefattar också temat självkänsla. Böckerna skildrar såväl karaktärer med bra som mindre bra självkänsla och ger möjlighet att diskutera och arbeta med självkänsla och identitet. / Rapport 2010ht4768

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.