No description available.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material, and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.

IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren. Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m. Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen.

The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions. Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions. The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school. Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms. One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

<p>I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om</p><p>ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk</p><p>socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin</p><p>situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar</p><p>sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi</p><p>grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa</p><p>teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett</p><p>ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av</p><p>diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur</p><p>maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som</p><p>ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som</p><p>sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar</p><p>att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även</p><p>makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar</p><p>vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.</p>

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra. Det framkom även i deras berättelser att ett brett gymnasieprogram ansågs som fördelaktigt för dem själva i framtiden. Det tredje representativa mönstret för ungdomarnas sätt att resonera var att betona vikten av att finna rätt balans i livet mellan jobb- och privatliv. Sammantaget kunde vi se att deras resonemang många gånger präglades av dilemman av olika slag. Flera retoriska resurser användes i förhandlandet kring val och identitetsskapande. Mest framträdande var tid som resurs, där de i nutid föreställde sig hur framtidsjaget skulle tänka om det nutida beslutsfattandet. Vår studie visar på att det för dagens ungdomar blivit allt viktigare att kunna föreställa sig själv i framtiden för att göra val av olika slag vilket i sin tur också bidrar till deras nutida identitets­konstruktioner.