I denna studie har ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom analyserats i syfte att bidra med ny kunskap om identitetsskapande i interaktion, mellan individer med egen erfarenhet av utmatningssyndrom. Studien har utgått från en diskurspsykologisk inramning och sökt svar på frågeställningarna; I) vilka föreställningar om sjukdomsidentiteter förhandlas fram på ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom? och II) hur konstrueras normalitet inom ramen för de sjukdomsidentiteter som produceras? Analys av medlemskategoriseringar har använts som huvudsakligt analytiskt verktyg vilket syftat till att synliggöra vilka kategorier som gjorts relevanta av forumdeltagarna. Analysen visar fem identitetspositioner vilka uttryckts som att vara: sjuk, utmattad, kunnig, inte ensam och snart bättre. På forumet görs försäkringskassan till en utanför- grupp vilket stärker gemenskapen av sjukdom bland forumdeltagarna. Denna gemenskap legitimerar att dela med sig av egna erfarenheter av utmattningssyndrom och att positionera sig som kunniga gentemot vårdapparaten. Samtidigt synliggör analysen hur forumdeltagarna konstruerar samsyn kring normalitet i utmattningen och vad som anses som normal sjukskrivningsperiod med anledning av utmattningssyndrom. I sin tur möjliggörs också identitetspositionen av att vara på bättringsvägen.

Since 2006 there have been two major changes to the Swedish Education Act. In January 2006, the first change, concerning nine-year compulsory school, took effect. The Act now requires that Personal Development Plans (i.e. individuella utvecklingsplaner – IUP) be introduced for students in elementary school, special schools for disabled children, Sami schools and special schools. The second change came into effect in July 2008. The content of the personal development plan was expanded to contain not only plans for future development, but also teachers’ written assessments of students’ knowledge and learning process. To implement the new regulations and support teachers’ work, many schools have turned to digital tools. The combination of new regulations and digital tools has generated new, unexplored circumstances for teachers, students and parents. The aim of this thesis is to provide a greater understanding of the work process with students ́ personal development planning and the role of digital documentation in this process. The aim is also to investigate students’, teachers’ and guardians’ experiences and participation. The main focus is on experience of the work processes associated with the recent reform of methods for communicating students’ knowledge and learning processes. To better understand this new educational situation, students’, parents’ and teachers’ experience of working according to the new regulations has been analysed and problematized. The research questions address how the use of digital tools influences the process, in what ways the process affects students’ and parents’ participation and in what ways the students’ identity work is affected by the communication and work process. The study is based on qualitative semi-structured interviews, a survey study and a document analysis. The material was analysed through an inductive thematic analysis. The analysis draws on activity theory and theories focusing on participation at higher and lower levels, and on social relationships through concepts of power and control, as well as visible and invisible pedagogy. Patterns in the material were analysed using concepts of communicative and strategic communication, negotiation of influence, self-regulation and techniques for disciplining, positioning processes and the individual’s approach to a prevailing norm. The concept of cultural capital has also been used as an analytical concept. Students, parents and teachers all state that the process is now, finally, about the student’s personal learning. Thus, the study shows that students’ goals and personal planning do not significantly affect teaching in schools. Responsibility for achieving the goals is left to the student alone. Students can decide when and how they will work towards the goals in the plan. The follow-up process is concentrated to the discussion on progress with parents each semester where new goals are set for the student. The study also shows that the process with the personal development plans is focused on students’ behaviour and on transforming students into model students who perform at their absolute best. The study also shows that parents are entering as a new player – their child’s representative in negotiation. Teachers on the other hand are trying to manage the work process rationally by copying and pasting written opinions among several students and formulating and adapting students’ goals to suit their teaching. Students’ personal development plans are significant texts where players other than the student and his or her parents or teachers, are able to scrutinize and criticise the content as the student’s plans are public documents. All in all, the study shows that the whole work process with students’ personal development plans requires both awareness and understanding of the importance of language and wording. The work process is not only about learning; it is also about power, control and negotiation. / ”Ja, det blir typ mycket bättre koll på, jag tror det blir bättre så här koll på vad man behöver träna på”, beskriver Ella 11 år. Ella refererar till de ändringar i grundskoleförordningen som gör gällande att alla elever i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen och vad hon tror att de nya bestämmelserna kommer att leda till. Vad får de nya bestämmelserna och arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna för betydelse för elever, föräldrar och lärare? Vad får användningen av ett digitalt verktyg i sammanhanget för betydelse? Handlar arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen enbart om att synliggöra elevers kunskaper och lärande eller innefattar den även något annat? Den här avhandlingen handlar om den arbetsprocess som sker när elever, föräldrar, och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal samt upprättar individuella utvecklingsplaner för elevernas lärande med stöd av ett digitalt verktyg. Syftet med avhandlingen är att med stöd av aktivitetsteori och teorier om delaktighet och inflytande samt makt- och kontrollprinciper ge en ökad förståelse för arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna. Syftet är också att utforska betydelsen av digital dokumentation och hur arbetet inverkar på möjligheterna till delaktighet och inflytande samt elevernas identitetsarbete i arbetsprocessen. Både elever, föräldrar och lärare uttrycker i studien att det nu äntligen handlar om elevens eget lärande och att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna möjliggör ett förändrat arbetssätt i den riktningen. Studien visar dock att arbetsprocessen med elevers individuella utvecklingsplaner handlar om mer än enbart elevens lärande. I studien framträder fenomen som makt, kontroll och förhandling. Det framträder också en förestä̈llning om en mönsterelev som förväntas bidra till ett gott arbetsklimat och som presterar sitt allra yttersta. Eleverna, förldrarna och lärarna deltar i skapandet av mönstereleven frå̊n olika perspektiv, med olika motiv och med olika strategier. Elevers individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen är betydelsefulla texter vars innehåll både kan granskas och kritiseras av andra än eleven, dess föräldrar och lärare i och med att utvecklingsplanen är en offentlig handling. Detta kräver både en medvetenhet och kunskap om arbetsprocessen och vad språket och formuleringarna i de skriftliga omdömena om eleven kan få för betydelse.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Syftet med essän är att undersöka hur populärkulturens närvaro och inflytande i förskolan kan förstås utifrån olika perspektiv. Essän tar avstamp i berättelser om hur barn tar inspiration ur populärkulturella erfarenheter då de agerar, vilket leder till konsekvenser, vilka ibland kan upplevas som problematiska. Den undersöker möjligheter och risker med inkludering av populärkultur i förskolan i förhållande till barns literacyutveckling, identitetskonstruktion och inflytande. Den undersöker även vad som kan tänkas ligga bakom exkludering av populärkultur i förskolan.Skrivande har använts som en metod för att reflektera och få syn på nya perspektiv i relation till teorier och tidigare forskning. Reflektionen resulterade i flera upptäckter. Bland annat att klassrelaterade normer kan styra pedagogers val av kulturella aktiviteter i förskolans praktik. Vidare att risken som populärkulturen kan ge upphov till vad gäller identitetskonstruktion i samband med literacyutveckling kan inverteras till möjligheter genom critical literacy. Därigenom kan barn lära sig att se hur texter positionerar oss i samhället och hur de kan positionera sig annorlunda. Slutligen kan inkludering av populärkultur i förskolans praktik, som en konsekvens av barns inflytande stimulera barns literacyutveckling. Eftersom populärkulturen är en del av barns erfarenheter samt att den fungerar som katalysator för lärprocessen, genom att ge upphov till en känsla av flow. / This essay aims to examine how presence and influence of popular culture in junior kindergarten can be understood in different ways. The essay is rooted in narratives about children getting inspired from popular culture in their acting that leads to consequences, which sometimes can be experienced as problematic. It explores possibilities and risks that come with including popular culture in junior kindergarten, in relation to literacy development, construction of identity and influence of children. It also explores how to understand what maybe lies behind the exclusion of popular culture in junior kindergarten.Writing has been used as a method to reflect and to spot new perspectives in relation to theories and previous research. The result of the reflection was multiple discoveries. For instance, class related norms can dominate teachers choices of cultural activities put into practice in junior kindergarten. Further on the risks of popular culture, regarding construction of identity in connection with literacy development could be transformed in opportunities through critical literacy. Thereby children can learn to see how we´re positioned in society by texts and how they can position themselves differently. Eventually, inclusion of popular culture into the practice of junior kindergarten, as a result of child influence can stimulate literacy development. Because the popular culture is a part of earlier experiences of the child and it works like a catalyst in the process of learning, while it creates the feeling of flow.

The aim of this thesis is to study how self presentations and reflexive writing work as displaying identity in the school context. In the curriculum from 1994 and the current curriculum (GY11) for the Swedish upper secondary school, identity making is central in how the subject Swedish  is defined. It is through language and different media the student will strengthen her individual and cultural identity. The material consist of students’ texts, inspirational texts and an assignment from the national test 2008 in the subject Swedish from upper secondary school. I examine how these texts provide a context for the student's own self presentation. I see this as a situation of interaction between the school as an institution and students’ writing. The study is discourse analytical where self presentations produced within the school are linked to a societal and historical context, based on theories on reflexivity and modernity, communication and enterprise culture and individualization/subjectivity and power. The methodological tools are primarily drawn from Systemic Functional Grammar and Narrative analysis. The results indictate a clear interaction when it comes to content as well as form between self presentation / life story and the construction of the assignment and the inspirational texts that the school provides. The discursive practice has great impact on the students’ own stories about themselves, and shows how the students handle the the discursive framework and the prerequisite provided from the school. The study's main contribution to school and writing research is to show how this is carried out.

No description available.

I den här studien har jag undersökt utlandsfödda studenters upplevelser av svenskt universitet. Det de har gemensamt är att de kommer från en annan bakgrund än svensk, att de studerar eller har studerat på ett svenskt universitet och att de talar god svenska. Undersökningen visar prov på hur etnicitet och identiteter skapas och synliggörs i olika situationer, och att det svenska språket och tiden i Sverige är viktiga faktorer för att förstå normer och koder. Detta material har framtagits genom att jag intervjuat personer som överensstämmer med beskrivningen, kodat materialet, intervjuat igen och sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning. / In this study, I have examined how foreign-born students experience studying at a Swedish university. What they have in common is that they originally come from a different country than Sweden, that they study or have studied at a Swedish university and that they speak and understand the Swedish language well. The survey shows how ethnicity and identities are created and made visible in certain situations, and that both the Swedish language and time in Sweden are important factors for understanding norms and codes. The material is collected by me intervjuing individuals that falls under the above discription. Then I have analysed the material and compared it with privious, similar studies.

The purpose of this thesis is to identify, describe and develop the understanding of what aspects at work are important for individuals' identity construction. In this understanding-oriented study the empirical data consists of three different groups: middle managers, cultural workers and “Airis-managers”. I have interpreted and analysed the 75 respondents’ stories, and in their experiences found similar patterns. My conclusion is that there are different dimensions at work that may affect the identity construction. My research question: What is it about work that is experienced as important for individuals’ identity construction? can be answered with the five different identity-related dimensions that I have identified: the enabling dimension, the legitimating dimension, the strengthening dimension, the touching dimension and the constraining dimension. All these dimensions, except the constraining dimension, contribute positively to identity construction. The constraining dimension can be compensated if the other positively confirming dimensions dominate. The identity construction for each individual appears different depending on what dimensions he/she experiences. That is why work’s impacts on the individual's identity construction vary. In order to illustrate the developed typology of identity-related dimensions, I created a model that aims to facilitate understanding of what aspects at work that may be important for the personal identity. When raising awareness of these dimensions, efforts to strengthen the most important dimensions can be made. Through their leadership and ways of organizing work, managers may influence their employees’ opportunities to construct and strengthen their identity. Much of the identity research discusses the more conscious identity work. In my third study my empirical data consists of managers’ who have brought artists into their organizations, i.e. conducted an artistic intervention called Airis. My interpretation is that implementing an artistic intervention can be considered as a way to challenge and develop the managers’ identity and be a part of their identity work. This thesis deals with “identity at work” (to reconnect to the title). People seldom discuss “identity construction” but that does not mean that identity issues are unimportant. On the contrary, people often talk about their jobs and their work experiences. What this "talk" really means is what this thesis highlights: Identity is constructed and confirmed at work, especially when others are told about the work-related experiences.

Sociala plattformar är på många sätt integrerat i människors liv. Sedan uppkomsten av de mest vanligt förekommande sociala plattformarna har sättet på vilket människor framställer sig själv genom dessa förändrats. Från att ha delat filterlösa vardagsbilder, har en stark kultur präglad av yta och perfektion kommit att karaktärisera innehållet på dessa plattformar. Denna kultur har dock visat sig påverka människor negativt, i form av ökad psykisk ohälsa och utseendefixering. Som en reaktion på detta efterfrågas därför mer transparens kring innehållet som publiceras. Utifrån denna bakgrund har denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur människor framställer sig själva på plattformar där syftet är att skildra en autentisk verklighet. En fallstudie på den sociala plattformen BeReal har därför genomförts. Frågeställningen som studien ämnat att besvara är: Hur konstruerar människor sin identitet med hjälp av teknik vars uttalade syfte är att möjliggöra en autentisk framställning av jaget? För att besvara frågan har nio deltagare fått i uppgift att föra dagbok kring sitt användande av BeReal. Därefter har en uppföljande intervju gjorts med varje enskild deltagare. Empirin har analyserats utifrån Jean Baudrillards (1981) teoretiska ramverk Logic of Signification och även Social Network Affordances formulerade av Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). Resultaten visar att användare lyfter fram önskvärda aktiviteter med syfte att framställa sig på ett visst sätt. Dessa aktiviteter står ofta högt i rang utifrån en kulturell och samhällelig kontext, vilket synliggörs genom Logic of Signification. Social Network Affordances synliggör på vilket sätt tekniken begränsar och möjliggör för användare att nyttja plattformen. Genom detta framkommer därför hur användare ibland kringgår de tekniska aspekterna med syfte att konstruera sig på ett önskvärt sätt. Därför mynnar resultatet ut i en diskussion kring att det tycks svårt att undkomma den polerade bild som präglar många sociala plattformar. En förklaring till detta kan vara att igenkänning i andra, snarare än autenticitet, är vad som ger bäst positivt utfall för identitetskonstruktionen. Ytterligare ett fynd, som går under namnet autenticitetsparadoxen, synliggör hur en autentisk framställning i vissa fall kan bidra till att människor mår ännu sämre. Detta grundar sig i att den ständiga jämförelsen med andra påverkar synen av jaget. / Social platforms are in many ways integrated into people's everyday lives. Since the emergence of the most common social platforms, the way in which people present themselves online has changed. From sharing unfiltered everyday images, a strong culture characterized by surface and perfection has come to influence the content of these platforms. However, this culture has shown to affect people negatively in the form of mental illness and an increased appearance fixation. As a response to this, more transparency is requested regarding the content of these platforms. Based on this background, this essay has investigated how people present themselves on platforms with the purpose to portray an authentic reality. A case study on the platform BeReal has therefore been carried out. The question that the study has intended to answer is: How do people construct their identity through technology whose stated purpose is to enable an authentic representation of the self? To answer the question, nine participants have been given the task of keeping a diary about their use of BeReal. A follow-up interview was then conducted with each participant. The empirical work has been analyzed based on Jean Baudrillard's (1981) theoretical framework Logic of Signification and also Social Network Affordances formulated by Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). The results show that users highlight desirable activities with the aim of portraying themselves in a certain way. These activities are often highly ranked based on a cultural and societal context, which is made visible through the Logic of Signification. Social Network Affordances sheds light on the way in which technology limits and enables users to use the platform. This shows how users sometimes bypass the technical aspects with the aim of constructing themselves in a desirable way. Therefore, a discussion has been held about how it seems difficult to escape the polished image that characterizes many social platforms. An explanation for this could be that recognition in others, rather than authenticity, is what gives the best positive outcome for identity construction. Another finding, the authenticity paradox, highlights how an authentic presentation in some cases contributes to even more negative feelings. This is based on the fact that the constant comparison with others affects the view of the self.