Abstrakt Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna? Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter. En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.

Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6. Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning? Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6. Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning. Man kunde även se att lärarna arbetade skadeförebyggande då de var noga med valet av material och formandet av miljön. Genom intervjuerna framkom att lärare ansåg att det är viktigt att vara noggrann med kontroll av material, ha tydliga regler samt att vara närvarande under lektionerna för att undvika skador. Slutsatsen av studien är att de för studien observerade och intervjuade lärarna arbetar skadeförebyggande. Lärarna använder flera metoder och de anser att skadeförebyggande arbete är viktigt. Dock framkom det att mindre vikt lades på skadeförebyggande undervisning. De undersökta lärarna framhöll att tid och antalet elever i klasserna var påverkande faktorer när det gällde skadeförebyggande undervisning. Nyckelord: Skada, Skadeförebyggande arbete, Skola, Idrott och hälsa / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. Metod Metoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott &amp; hälsa A. Analys och tolkning har tagit utgångspunkt i Bernsteins och Lindes läroplansteori.  Resultat Enkätstudien visade att 74 % av respondenterna använder läroböcker i sin undervisning. Dessa används mest inom undervisning som berör humanbiologi, hälsa och kost, dvs. de mer teoretiska delarna. Enligt respondenterna var de största fördelarna med läroböcker att de ger en gemensam teoretisk grund och att de underlättar en strukturering av kursen. Innehållsanalysen av läroböckerna visar att sidutrymmet för hälsodelarna är stort i samtliga böcker. Efter det mer generella innehållet kring hälsa följer innehåll som behandlar den egna kroppens reaktioner på rörelse och vila samt utformning av träningsprogram eller andra hälsofrämjande åtgärder. Andra områden i kursplanen, som t.ex. friluftsliv och livräddande första hjälp, har fått betydligt mindre utrymme. Kunskapsområden som rörelse till musik och dans är så gott som helt frånvarande i samtliga böcker. Slutsats Enligt Bernsteins och Lindes läroplansteori går ämnet idrott och hälsa att uppfatta som ett teoretiskt mindre strukturerat ämne och det relativt låga läromedelsanvändandet hos idrottslärare på gymnasiet kan således relateras till ämnets svaga inramning. Bland de lärare som använder läroböcker i idrott och hälsa A, används dessa framförallt till de teoretiska delarna av undervisningen. Läroböckerna är endast anpassade till vissa delar av styrdokumenten och har därför en begränsad roll som brygga mellan formulerings- och transformeringsarenan. Detta ger även läroböckerna en begränsad roll på realiseringsarenan. / Abstract Aim The aim of this study was to examine if and how high school teachers in the course “Physical education and Health A” use textbooks in their teaching and how textbooks within the course follow the intentions of the curriculum of Physical education and health (PEH). Method We sent out a questionnaire to 111 high school physical education teachers in the course “Physical education and health A” (PEH A) at randomly selected schools in Sweden and got 63 replies. We also conducted a literature analysis of textbooks within PEH A. This was mainly a quantitative analysis concerning the content of the books in relation to the content of the curriculum. This analysis was conducted using the analytical framework of Bernstein and Linde’s curriculum theory. Results The results of the questionnaire show that 74 % of the respondents use textbooks in their teaching. Textbooks are used most frequently within human biology, health, nutrition, i.e. the more theoretical parts of the course. The respondents express that the biggest benefit of using textbooks is that they give a common theoretical base and they facilitate structuring of the course. The literature analysis shows that the amount of pages regarding health is large in all studied books. In volume, the area that comes after health is the area that deals with the body’s reaction to physical activity and rest. This is followed by “designing training programs and other health beneficial measures”. Other remaining knowledge areas have been given a proportionately smaller amount of pages. Movement to music and dance is practically excluded in the studied material. Conclusion According to Bernstein and Linde’s curriculum theory, PEH can be considered as a less theoretically structured subject. The relatively low use of textbooks among the respondents can therefore be understood by the unclear framework of the subject. Teachers who use textbooks primarily do this within the theoretical parts of their teaching. The textbooks seem to be based only on parts of the curriculum and are therefore restricted in their role as a link between the formulating and transformation arenas. This also restricts the role of textbooks on the realization arena.

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter. Lärarna betonade att den egna rollen i att vara en bra förebild var av störst betydelse för hur man på bästa sätt kunde ta tag och lösa de problem som uppstod när könsmönster framkom i undervisningen.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur idrottslärare använder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda på vilka syften de har när de använder sig av det. I studien medverkade sju idrottslärare som alla undervisade på högstadiet i ett och samma län. Resultatet visar att idrottslärarna ägnar ungefär 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lärarna använder sig av bollaktiviteter är i lagbollsporter och lekar. Lärarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hälsa där det står att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter. De anser också att eleverna lär sig samarbeta och utvecklar sin motoriska förmåga genom bollaktiviteter. En av slutsatserna av denna studie är att kursplanen för idrott och hälsa kan tolkas på olika sätt och att lärarna därför kan välja innehåll i undervisningen ganska fritt.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa. Vi har även gjort tio observationer där vi tittade på om eleverna påverkades av bakgrundsmusiken, men även hur musiken användes av lärarna. Detta gav oss ett kvalitativt inslag i denna studie. Resultatet av enkäterna och observationerna visar att musiken har en inverkan på eleverna, och att lärarna använder musiken på olika sätt. Slutsatsen av studien är att musik är en yttre faktor som kan påverka den inre motivationen. Musiken kan få elever att utföra uppgifter en längre tid då musikens tempo och rytm, som är vitala delar i en låt, hjälper dem under aktiviteten. Vidare kan vi säga att lärare måste anpassa sitt musikval utefter kontext, dvs. åldersgrupp och aktivitet.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador.  Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare. Eleverna på byggprogrammet fick friviligt svara på en enkät med frågor rörande bland annat hälsa, kost och motion. Idrottslärarna fick svara på en liknande enkät, för att se huruvida uppfattningarna skiljer sig åt. På första frågan om hur eleverna tycker att deras hälsa är, svarar alla förutom en, att den är bra och att ämnet idrott är viktig för hälsan. I min studie kan jag konstatera att elevers inställning till idrott och hälsa är positiv. Eleverna anser att ämnet är viktigt och skall finnas med på schemat. Studien visar också att eleverna har motivation till ämnet idrott. Idrottslärarnas uppfattning skiljer sig inte nämnbar åt från elevernas. Lärarna anser att elevernas hälsa är bra och att ämnet idrott kan komma att ha betydelse för elevernas kommande yrkesroll. Frågan kvarstår då varför fler och fler elever väljer bort idrotten under skoltid.

Syfte och frågeställningar  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.   Frågeställningar:  Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa?  Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen?  Metod  Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad.  Resultat  Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser.  Slutsats  Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa. Visionen är att skapa en skola för alla, vilket alla skolor strävar efter men utan materiella resurser är det väldigt svårt att kunna tillgodose alla elever om själva budgeten är så pass begränsad. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>

Aim The purpose of this study is to examine which tools teachers, teaching physical education, are using for assessment and grading in primary schools. Issues How it is perceived by teachers to assess and grade the students? How have the assessment and grading tools been developed? How do the teachers document what they assess and grade? How do the teachers communicate to the students what they assess and grade? Method The study has a qualitative approach in which the study design is represented by several semi-structured qualitative interviews. The semi-structured interview guide was authored using the foundations of ramfaktorteorin and an overall hermeneutisk approach. The interviews were then carried out with six physical education and health teachers from the Stockholm area. The interviews were recorded with a voice recorder and transcribed. Responses were categorized based on a hermeneutisk approach and interpreted using ramfaktorteorin. Results The teachers find it both positively and negatively to evaluate and grade their students. The major constraints mentioned by the teachers are time, knowledge and large groups of students, while the most common conditions for grading are Lgr11 and motivation. For assessment and grading different tools are used (Lgr11, notes, discussions among colleagues and written assignments) that are developed by Skolverket, in consultation with colleagues, individually or by independent schools leadership. To document the students, teachers particular utilizes assessment tools like matrices and journals developed from Lgr11 and also notes in various ways. Communication between students and teachers is done through both direct (formative feedback and lesson briefings) and indirect communication (message boards, logs, internet and distributed documents) where it primarily is the Internet, performance reviews and the students own interests that govern the teachers’ communication. Conclusions The assessment tools that the teachers in this study use for assessment and grading in physical education proves to be Lgr11, discussions among colleagues, written assignments of various kinds and notes written by the teacher when necessary. Some teachers have a more well-developed approach to the grading and assessment than others, which is reflected in their assessment tools. The study thus shows that more research and development, and knowledge of assessment and grading are required in order to develop appropriate assessment tools for teachers of physical education and health. / Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg lärare i idrott och hälsa använder sig av vid bedömning och betygsättning i grundskolans senare årskurser. Frågeställningar Vilka begränsande och underlättande faktorer upplever lärarna finns i arbetet med bedömning och betygssättning av eleverna? Hur har bedömningsverktygen tagits fram? Hur dokumenterar lärarna det de bedömer och betygssätter? Hur kommunicerar lärarna med eleverna om bedömning och betygssättning? Metod Studien har en kvalitativ ansats där studiedesignen representeras av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. En intervjuguide författades med hjälp av ramfaktorteorins grundtankar samt ett övergripande hermeneutiskt synsätt. Intervjuerna genomfördes med sex undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med diktafon för att därefter transkriberas. Svaren kategoriserades utifrån ett övergripande hermeneutiskt synsätt och tolkades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultat Lärarna upplever det både positivt och negativt att bedöma och betygssätta sina elever. De största begränsningarna som nämns av lärarna är tid, kunskap och stora elevgrupper medan det som underlättar är Lgr11 och motivation. Vid lärarnas bedömning används olika verktyg (Lgr11, anteckningar, diskussioner kollegor emellan samt skriftliga inlämningar) vilka är framtagna av Skolverket, i samråd med kollegor, enskilt eller via friskolors ledning. För att dokumentera eleverna använder lärarna framförallt bedömningsverktygen matriser och journaler som är framtagna med stöd i Lgr11 samt anteckningar på olika sätt. Kommunikationen mellan lärarna och eleverna sker via både direkt (formativ återkoppling och lektionsgenomgångar) och indirekt kommunikation (anslagstavlor, loggböcker, internet och utdelade dokument) där det framförallt är internet, utvecklingssamtal och elevernas eget intresse som styr lärarnas kommunikation till eleverna. Slutsats De bedömningsverktyg som lärarna i studien använder i ämnet idrott och hälsa är Lgr11, diskussioner kollegor emellan, skriftliga inlämningar av olika karaktär samt anteckningar som författas av läraren vid behov. En del lärare har ett mer välutvecklat synsätt när det gäller bedömning än andra, vilket visar sig i deras bedömningsverktyg. Studien visar därmed att mer forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om bedömning och betygssättning krävs för att utveckla lämpliga bedömningsverktyg för lärare i idrott och hälsa.