Seit Mitte 1950er Jahre hatten Bundesregierungen immer wieder betont, dass die Bundesrepublik „kein „Einwanderungsland“ sei. Das Bekenntnis der Rot-Grünen Koalition zum „Einwanderungsland“ und die Reformen im Bereich des Staatsbürgerschaftsrechts (1999), des Arbeitsrechts (2000) und der Zuwanderung (2004) markierte daher für viele Experten einen Paradigmawandel in der deutschen Immigrations- und Integrationspolitik. Dieser Wandel ist nie systematisch untersucht worden. Für den Zeitraum von 1981 bis 2005 geht die Arbeit auf der Basis einer stichwortbasierten Inhaltsanalyse und eines Gesetzgebungsindexes deshalb den Fragen nach, (1) inwieweit sich Veränderungen in der politischen Zuwanderungsdiskussion in Deutschland am Beispiel des Deutschen Bundestags nachweisen lassen (Diskursebene), (2) inwiefern die gesetzliche Steuerung und Regulierung von Immigration und Integration in dieser Periode von Liberalisierungstendenzen gekennzeichnet war (Policyebene), und (3) in welchem Verhältnis Diskurs und Policy zueinander stehen. Politische, ökonomische und gesellschaftliche Rahmenbedingungen werden dabei berücksichtigt. Theoretisch basiert die Arbeit auf den Annahmen der Punctuated Equilibrium Theory, die etwas ausführlicher dargestellt und mit den Konzepten Paradigma, Frame und Policywandel verbunden wird. / The paper deals with parliamentary discourse and public policy in the realm of immigration and integration in the Federal Republic of Germany between 1981 and 2005. All federal governments until the late 1990s had publically denied that Germany was a “country of immigration”. After the coalition under Chancellor Gerhard Schröder took office in 1998 this traditional “anti-immigrant” rhetoric seemed to change and reforms of long held policy strongholds in the areas of citizenship, work, immigration and integration were initiated. Some experts interpreted these changes as a fundamental policy “paradigm shift”. The paper sets out to examine this diagnosis as it has never been systematically tested. At the theoretical level, the author links the Punctuated Equilibrium Approach with related concepts of paradigms, frames and policy change. Methodologically, he combines a keyword-based content analysis for analyzing parliamentary debates on “foreigners” with an index approach that helps tracing liberalization tendencies in federal policies on immigration and integration over time.

That Sweden's self - image as one of the world's most tolerant countries, in which racism and exclusion from people is only of marginal societal relevance, is not in line with the series of empirical studies. During the last three decades, various research results have systematically shown that racism and exclusion have a varying degree of impact on social life in many areas of society and in various ethical groups in Sweden, where the Somali group appears as a particularly vulnerable group, both from a humanistic and economic perspective. The purpose of the thesis is to investigate how men with a Somali background themselves perceive reasons for the low labor force participation of this ethnic group in Sweden and how increased participation in working life could be facilitated. The thesis is conducted through a qualitative study and the interviewees are Somali foreign-born men between 20 - 65 years, living in a reasonably large city in Sweden. Factors such as the lack of upper secondary education, foreign - born, language and discrimination as well as health were discussed and analyzed, as they have proven to be central to the phenomenon. The results of the study showed that these factors result in the informants not feeling a sense of belonging to Sweden and that they live under reduced economic resources, power, profession, education,households, etc. The informants expressed that society and the environment's views, and expectations create feelings and experiences of injustice because they do not have a job and stigma and structural discrimination are the concepts that permeate and result in these feelings and experiences. With these results, the study was also able to show that unemployment results in deteriorating physical, mental and social health conditions in the form of a bad mood of emotions such as loneliness, depression, stress and lower self-confidence of the informants. / Att Sveriges självbild som ett av världens mest toleranta länder, i vilket rasism och exkludering mot människor endast är av marginell samhällsrelevans, står inte i samklang med den rad empiriska studier. Under de tre senaste decennierna har olika forskningsresultat systematiskt påvisat att rasism och exkludering i olika grad har en inverkan på socialt liv inom många samhällsarenor och inom olika etiska grupper i Sverige, där den somaliska gruppen framstår som en särskilt utsatt grupp, både ur ett humanistiskt och ekonomiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur män med somalisk bakgrund uppfattar orsaker till det låga arbetskraftsdeltagandet hos denna etniska grupp i Sverige och hur ett ökat deltagande i arbetslivet skulle kunna underlättas. Uppsatsen bedrivs genom en kvalitativ studie och intervjupersonerna är somaliska utrikes födda män mellan 20 – 65 år, bosatta i en medel stor stad i Sverige. Faktorer som avsaknaden av gymnasial utbildning, utrikes - inrikes födda, språk och diskriminering samt hälsa diskuterades och analyserades, eftersom de har visat sig vara centrala för fenomenet. Det som framgick i studiens resultat påvisade att dessa faktorer resulterar i att respondenterna inte känner tillhörighet till Sverige och att de lever under försämrade ekonomiska resurser, makt, yrke, utbildning och hushåll. Respondenterna uttryckte att samhällets och omgivningens syn samt förväntningar skapar känslor och upplevelser av orättvisa av den anledningen att de inte har ett arbete, och stigmatisering och strukturell diskriminering är begrepp som genomsyrar och resulterar dessa känslor och upplevelser. I och med dessa resultat kunde studien påvisa även att arbetslösheten resulterar i försämrade fysiska, psykiska och sociala hälsotillstånd i form av ett dåligt mående av känslor som ensamhet, depression, stress och lägre självförtroende hos respondenterna.