Syftet med uppsatsen är att kvalitativt analysera flickors gymnasieval i förhållande till deras studieframgångar, socioekonomiska bakgrund och framtidsutsikter. Syftet konkretiseras genom fyra frågeställningar som behandlar flickornas val av utbildning i förhållande till vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå, hur deras egna studieframgångar och sociala nätverk påverkar valet samt vilken betydelse gymnasieval och kommande prestation under gymnasiet har för deras framtidsutsikter. Material samlades in från en grundskola i Uppsala med ett stort upptagningsområde och elever med varierande bakgrund. Åtta flickor i nionde klass från aktuell grundskola valdes ut, där fyra kom från ett mer mångkulturellt bostadsområde och fyra från ett mer homogent område. Analysen av det insamlade materialet utgick därefter från sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital/tillgång och strategi för att se om det framträdde skillnader och likheter mellan flickorna.      Resultatet visar på en tydlig skillnad i flickornas utbildningsstrategier beroende på deras vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå vilket också återspeglar var och hur de bor. I studiens analyser framträder en bild av två grupper med vitt skilda utbildningsstrategier vilket är tydligt kopplat till deras kapitalvolym. Strategierna hos flickorna med stora samlade tillgångar i form av höga betyg, föräldrar med längre högskoleutbildning och höga yrkespositioner sökte sig till det naturvetenskapliga programmet på Uppsalas mest högrekryterande gymnasieskola. Vilket kan ses som ett utryck för deras familjs utbildningsstrategier att stärka sin sociala position i samhället i stort. Det indikerar även på att flickorna siktar på att förvärva ett eget utbildningskapital som i framtiden kan resultera i ett eget betydande ekonomiskt och kulturellt kapital. Denna grupp framhåller att varken vårdnadshavares eller kamraters uppfattningar om utbildning påverkar dem direkt i valet samtidigt som deras utbildningsstrategier går i linje med vårdnadshavarens utbildningsbakgrund. Dessa flickor framhåller att gymnasievalet och deras prestation har stor betydelse i förhållande till deras framtidsutsikter och ser det som en grogrund för kommande universitetsutbildning. De andra flickor, som karaktäriseras av att besitta små samlade tillgångar, uppvisar intresse av att förvärva eget kapital som är högre än aktuell vårdnadshavare, något som ses som en självklarhet såväl för dem själva som för deras vårdnadshavare. Däremot väljer dessa elever gymnasieutbildning som inte ger dem samma förutsättningar som de andra flickorna. Dessa flickor väljer utbildningarna utefter skola och har alla gjort gymnasieval på mindre högrekryterande, fristående skolor. Inom denna grupp finns en större variation kring valda utbildningar, där såväl samhälls- som naturvetenskapliga utbildningar gör sig gällande tillsammans med estetisk utbildning. Dessa elever framhåller att det främst är studiemeriterna under gymnasietiden som spelar in för framtida studier och att studiemeriterna under grundskolan endast gör dem behöriga till aktuell gymnasieutbildning. Inom denna grupp är det främst kraven från vårdnadshavare som spelar in i att de vill prestera, även om valet främst sker i samråd med äldre kamrater.

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.</p><p>• Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?</p><p>• Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.</p><p>Resultat</p><p>Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. • Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut? • Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna? Metod I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Resultat Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet. Slutsats Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.

Enligt den svenska skollagen ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalité och det är skolornas jobb att se till att alla elever, oavsett familjebakgrund och socioekonomisk bakgrund, får tillgång till detta. Forskningen säger att det finns tydliga skillnader mellan svenska elever och elever med annat ursprung i deras skolresultat. Denna studie syftar till att se hur resultaten i läsförståelse och matematik skiljer sig när eleverna har olika ursprung, samt att se vilken betydelse för resultatet ursprunget har när socioekonomisk bakgrund, kön och språk i hemmet läggs in i analysen. Detta undersöks med ett befintligt dataset från OECD, med resultat från PISAs undersökning 2018. Bourdieus begrepp reproduktion, fält och kapital ligger till grund för tolkningen av resultatet och kompletteras av Bernsteins teori om språk. De analyser som genomförts är multipla regressionsanalyser, där den första har resultat i läsförståelse som beroende variabel och den andra har resultat i matematik som beroende variabel. Detta för att kunna jämföra resultaten från analyserna med varandra och se om det skiljer sig mellan ämnena. Resultatet visar att elever med svenskt ursprung, svenska som språk i hemmet och föräldrar med högre utbildning presterar bättre på test i läsförståelse och matematik. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vald teori, tidigare forskning och val av metod.

This knowledge review looks into the significance of students´ socioeconomic backgrounds and their success in school. The term socioeconomic background is defined from Pierre Bourdieu’s theory of capital and sees if there is any correlation between economic, cultural and social capital and success in students´ academic career. We have mostly read research articles that have looked into Swedish students and their socioeconomic background and articles that cover other students around the world to see if there were any similar factors that contribute to students´ results based on their socioeconomic background. The results show that there is a difference in success in grades, motivation and overall academic aspirations based on students’ socioeconomic background. There is a difference between students with an immigrant background and non-immigrant background when it comes to grades in Sweden and other parts of the world. Students with a non-immigrant background tend to perform better than students with an immigrant background mostly because students with non-immigrant parents could get better help from their parents and they could be guided better.  However, the importance of parents with an educational background is the most vital factors for students success because they could get help from their parents unlike students with low socioeconomic background. The results also suggest that depending on where the students live and what school they attend play a significant role in their results. Some schools have better resources than others and it can be helpful for students with a low socioeconomic background so they could be compensated with resources they lack at home.

Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.

<p>Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den.</p><p>Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.</p><p> </p><p>I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.</p><p> </p>

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den. Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.   I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.

Abstract Studiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet. Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund