Sambandet mellan individers klassbakgrund och utbildningsbakgrund med nuvarande värderingar i sociokulturella respektive socioekonomiska dimensioner undersöks. En genomgång av tidigare forskning, såväl kvantiativ, kvalitativ, som samhällsteori, ger flera konkreta hypoteser som testas. Sociokulturella värderingar operationaliseras genom Ingleharts postmaterialism-index. Socioekonomiska värderingar genom ett egenskapat index för socioekonomisk interventionism. Metoden är en multivariat regression med landfixa effekter, på data från European Values Survey, ur vilket väljs 21 europeiska OECD-länder. Förutom demografiska kontroller kontrolleras för nuvarande klass och utbildning. För socioekonomiska värderingar visar resultatet på små eller icke-existerande effekter för klassbakgrund och utbildningsbakgrund. Den starkaste effekten ges istället av nuvarande klassposition. För sociokulturella värderingar är resultatet att klassbakgrund har starkt förklaringsvärde för nuvarande värderingar, även efter kontroller för utbildning och klass. Denna effekt är jämförbar med utbildning och minst lika stark som den för klass. Andelen förklarad varians i samtliga modeller är samtidigt mycket låg. För kvantitativ värderingsforskning har resultaten implikationen att modeller för sociokulturella värderingar inte bara kan undersöka klass och utbildning, utan även måste även ta hänsyn till klassbakgrund. För teorier om primärsocialisering bekräftar vi en viktig och bestående roll, men också att enbart en liten del av variationen kan förklaras av variablerna vi använder. Slutligen ger de skilda mönster vi finner för värderingarna skäl att tro att dessa tillägnas genom olika mekanismer.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Studien bygger på problemformuleringar som ämnar undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar lärares arbete, samt vad lärarna gör och vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Studien syftar till att få fram samhällskunskapslärares subjektiva erfarenheter och upplevelser, därav bygger studien på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Teorierna som används till analysen är Bourdieus habitus och kapitalformerna, samt Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på mediering, språk och läraren som verktyg. Resultatet visar att lärarna upplever att de påverkas i sitt arbete av sina elevers socioekonomiska bakgrund i viss mån, främst när det kommer till planeringen och undervisningen i samhällskunskapsämnet. Resultatet lyfter även metoder och arbetssätt lärarna använder sig av i det kompensatoriska arbetet, där relationsbyggande och språkutvecklande arbete är framträdande. Avslutningsvis går det att se att samtliga lärare använder sig själva som verktyg i det kompensatoriska arbetet, för att i så stor utsträckning som möjligt väga upp för elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Även stöd från kollegor och skolledning visar sig vara en viktig aspekt för lärarna när det kommer till vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta kompensatoriskt.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.

Abstract  Mitt syfte med arbetet är att redogöra för vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på hur eleverna uppfattar samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet. Avsikten med syftet är att det ska öka förståelsen av vilka bakomliggande faktorer kan påverka elevers uppfattningar, och uppmärksamma dessa för att elevernas mottagning av lärarens undervisning ska ske enligt kursplanen. För att kunna uppfylla syftet formulerades en frågeställning som går ut på att redogöra för vad tidigare forskning pekar på.  Arbetet är en översikt av tidigare forskning, och de vetenskapliga artiklar vilka används som material för att besvara frågeställningen är baserade på svensk forskning. Materialet hittades inom databaserna SwePub, DiVa och ERIC med stöden av sökord. Därefter användes materialet inom resultatdelen, vilket visade på att socioekonomisk bakgrund, digitala medier, skolans och lärarens roll är bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på elevernas uppfattningar av samhällsrelaterade frågor i samhällskunskapsämnet.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om sambandet mellan skolsegregation, det fria skolvalet och hur det kan påverka elevers resultat under skolgången. Vårfrågeställning i arbetet är därmed: “Vad säger forskning om sambandet mellan det fria skolvalet ochskolsegregation?”. Vår metod har bestått av att vi har samlat material från databaser genom olikasökord och därefter sammanställt artiklarna och resultatet av dessa i ett kodningsschema medändamålet att strukturera upp vår materialinsamling. Genom att undersöka material från ett tiotalstudier som behandlar frågor angående segregation, friskolereformen och elevers resultat har vi fåttfram ett resultat som påvisar att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad som ett resultat avfriskolereformen. Vi har även fått fram resultat som visar att föräldrars utbildningsbakgrund har enstor inverkan på elevens val av skola och därför blir det “fria skolvalet” inte lika fritt, eftersom detoftast baseras på hur viktigt föräldrarna tycker det är att eleven hamnar på en “bra” skola.Friskolereformen och segregationen har även gjort att elever hamnar på olika skolor utifrån faktorersom hör ihop med socioekonomisk bakgrund och etnicitet, vilket har en betydande roll på elevernasresultat i deras skolgång. Vi har även funnit resultat på att lärare förväntar sig sämre studieresultatfrån elever med låg socioekonomiska bakgrund jämfört med hög socioekonomiska bakgrund. Dettahör även ihop med kön, etnicitet och ens bakgrund. Således innebär detta att en läraresförväntningar på sina elever spelar en avgörande roll för hur elever presterar i skolan. Slutsatsen äratt alla faktorer spelar roll för varandra, där skolsegregationen är ett resultat av friskolereformen ochatt dessa båda faktorer påverkar elever runt om den svenska skolan.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

No description available.