Föreliggande studie har undersökt om och i så fall hur förskolor bedriver ett språkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om språkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jämfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer på att det språkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rådande kunskapssynen hos såväl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett färdigställt material för språkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra någon nämnvärd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, såvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

I undersökningar som Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) och Programme for International Student Assessment (PISA) visar Sverige nedslående resultat när det gäller elevers läsförståelse. Samtidigt visar skolans styrdokument att lärare i alla ämnen är ansvariga att arbeta språkutvecklande. Mitt syfte med studien är att undersöka hur några lärare i naturorienterade ämnen arbetar med läsförståelse och begrepp i undervisningen, samt hur de stödjer elever med bristande läsförståelse i klassrummet. Med denna kvalitativa studie hoppas jag få en tydligare bild över hur elevers läsförståelse kan utvecklas i ämnesundervisningen och hur skolan kan skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärmiljö för alla elever. För att få svar i min studie har jag valt att genomföra observationer och halvstrukturerade intervjuer med tre lärare.  Materialet analyseras därefter ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens huvudresultat visar att lärare i den här studien inte arbetar med läsförståelse i klassrummet, men att begrepp lyfts i undervisningen kontinuerligt. Den form av stöd som gavs till elever med lässvårigheter utgjordes främst av olika kompensatoriska hjälpmedel. Undervisningen utgjordes till stor del av en traditionell undervisning med både praktiska och teoretiska inslag. Detta resultat synliggörs även i liknade studier jag tagit del av. En slutsats är att lärare bör ges goda kunskaper i explicita läsutvecklande strategier för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling / International studies like Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and Programme for International Student Assessment (PISA) show discouraging results in terms of students reading comprehension in Sweden. At the same time the National curriculum means that teachers of all subjects are responsible for working with language development. My purpose of this study is therefore to investigate how some teachers in Natural Sciences Education work with reading comprehension and concepts in the school, and how they support students with poor reading comprehension in the classroom. With this qualitative study, I hope to get a clearer view of how students´reading skills can be developed in different subjects and how the school can create a language and cognitive learning environment for all students. To answer my questions, I have chosen to conduct observations and semi-structured interviews with three teachers. The material is then analyzed from a socio-cultural perspective. The study's main results show that teachers in this study do not work with reading comprehension, but the concepts are brought up in the classroom continuously. Teaching consists mainly of traditional teaching with both practical and theoretical elements. One conclusion is that teachers should be proficient in explicit reading strategies to support students´ language and knowledge development.

<p>Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. </p><p>Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. </p><p>Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.</p>

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is “the zone for immediate development” and “learning by doing”. Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2). which language development approach has been the educators of preschool/ preschool class have chosen to promote the bilingual children's language development in the Swedish language? 3). what similarities and differences, I find the teachers' way of working with bilingual children? Method: To investigate and answer the purpose of this study was therefore qualitative approach through interviews are used. Results: The results show that both teachers in a preschool and preschool class are working with language development in order to encourage bilingual children's language development. Conclusions: The conclusions are to be able to speak several languages is an asset. Teachers should encourage bilingual children to speak their native language. To encourage bilingual children's language development using a variety of language development methods in the form of music, singing, rhymes and chants. Reading many books and to retell.

No description available.

Abstrakt Statistiken visar att gruppen av arabisktalande elever i Sverige är stor, vilket gör det intressant att uppmärksamma och förstå skolans förutsättningar att stödja dessa elever. Studien syftar till att bidra med kunskaper kring språkutvecklande arbetssätt i ämnet matematik. Inblick ges i språkets sociala dimensioner och språkutvecklingens roll för lärandet samtidigt tydliggörs interaktionen mellan språk och matematikförståelse utifrån tidigare känd kunskap och forskning. Det teoretiska ramverket utgörs av tre perspektiv på specialpedagogik; kategorisk-, relationellt- och dilemma perspektivet. Metoden har både en kvalitativ- och kvantitativ ansats och insamlingsmetoden är webbenkät. Resultat, analys och diskussion mynnar i några slutsatser: en är att lärarnas synsätt på undervisning kan kategoriseras in i dilemmaperspektivet, en annan är att lärare uppvisar ett kategoriskt synsätt på studiehandledares och modersmålslärarens roll och en tredje är att upplevd tidsbrist skulle kunna verka hämmande på utvecklingen mot ett relationellt perspektiv på lärande. Studien är av mindre karaktär gällande svarsfrekvens och omfattning vilket läsaren kan ta i beaktande. / Abstract Statistics shows that the group of Arabic-speaking students in Sweden is large, which makes it interesting to pay attention to and understand the school's prerequisites for supporting these students. The aim of the study is to contribute with knowledge about language development work in the subject of mathematics. Knowledge is given in the social dimensions of language and the role of language development in learning while clarifying the interaction between language and mathematical understanding based on prior knowledge and research. The theoretical framework consists of three perspectives on special education, categorical, relational and dilemma perspectives. The method has both a qualitative and quantitative approach and the collection method is web-based. Results, analysis and discussion eventuate in some conclusions: one is that teachers' viewpoints on education can be categorized into the dilemma perspective; another is that teachers show a categorical approach to the role of language tutor and mother tongue teacher, and a third is that perceived time shortages could hamper development towards a relational perspective on learning. The study is of a minor nature regarding the response rate and extent, the reader should take that into consideration.

Ett språkutvecklande arbete kan betraktas som centralt i förskolans verksamhet, inte minst rörande barn med någon form av språklig sårbarhet. Studiens syfte undersöker problematiken kring detta ämnesområde, vilket vi likaså uppmärksammat som problematiskt under utbildningens verksamhetsförlagda studier. Syftet är därmed att studera kunskapsområdet språklig sårbarhet kring det språkutvecklande arbetet i förskolan utifrån ett inkluderande perspektiv. Vidare redogör studien för hur förskollärare arbetar med detta i en inkluderande miljö. Studiens metodval är inspirerad av Alvehus beskrivning av triangularisering, där kvalitativ och kvantitativ metod möts. Den kvalitativa studien utgår ifrån två intervjuer och den kvantitativa består av en enkätstudie. Det empiriska materialet har analyserats genom den sociokulturella teorin, det relationella perspektivet, samt ett perspektiv om inkludering. Studiens resultat visar att kunskapen kring språklig sårbarhet är bristfällig i förskolan. Däremot visar förskollärarna god kännedom kring ett inkluderande arbetssätt gällande det språkutvecklande arbetet genom att exempelvis använda sig av olika hjälpmedel såsom TAKK och bildstöd.

Studien bygger på problemformuleringar som ämnar undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar lärares arbete, samt vad lärarna gör och vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Studien syftar till att få fram samhällskunskapslärares subjektiva erfarenheter och upplevelser, därav bygger studien på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Teorierna som används till analysen är Bourdieus habitus och kapitalformerna, samt Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på mediering, språk och läraren som verktyg. Resultatet visar att lärarna upplever att de påverkas i sitt arbete av sina elevers socioekonomiska bakgrund i viss mån, främst när det kommer till planeringen och undervisningen i samhällskunskapsämnet. Resultatet lyfter även metoder och arbetssätt lärarna använder sig av i det kompensatoriska arbetet, där relationsbyggande och språkutvecklande arbete är framträdande. Avslutningsvis går det att se att samtliga lärare använder sig själva som verktyg i det kompensatoriska arbetet, för att i så stor utsträckning som möjligt väga upp för elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Även stöd från kollegor och skolledning visar sig vara en viktig aspekt för lärarna när det kommer till vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta kompensatoriskt.