Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka språkets betydelse i de samhällsorienterande ämnena. För att åstadkomma detta tar vi hjälp av hur forskning belyser och hur de förmedlar ett språkutvecklande arbetssätt i so-ämnen, men även hur det förstärker elevernas språk- och kunskapsutveckling. Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i elevers språkutveckling är främst att vi anser frågan vara relevant, då det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i de samhällsorienterande ämnena. Vår kunskapsöversikt kommer därmed ha fokus på hur man som lärare kan gå tillväga för att utveckla elevernas lärande inom språk och kunskapsutveckling. Med hjälp av olika databaser blev vår kunskapsöversikt komplett, vilket hjälpt oss hitta forskning med hjälp av olika vetenskapliga artiklar och referensgranskade bokkapitel. Resultatet av kunskapsöversikten visar att både språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterande ämnena förstärks när eleverna får arbeta med olika modeller och metoder i undervisningen. För att en sådan utveckling ska uppnås behövs en del reflektion och en genomtänkt didaktisk planering från läraren. Forskningen har synliggjort att språkutveckling gynnar både första- och andraspråkselever.

Sammanfattning /Abstrakt Andersson, Jenny och Mattsson Josefine (2023) Språket som nyckel: en studie i hur fyra mellanstadielärare undervisar om ämnesord i sina respektive ämnen, med fokus på språkstörning och språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag   Vi hoppas att vår studie kan bidra med kunskap om hur några lärare tänker om språkutvecklande undervisning och hur explicit undervisning av ord och begrepp kan stötta elever i deras kunskaps- och ordförrådsutveckling. Vår förhoppning är att väcka medvetenhet om detta viktiga, men komplexa område, samt få fler pedagoger att reflektera över i vilken mån de själva arbetar språkutvecklande. Vi hoppas även skapa en dialog bland pedagoger runt detta, så att man kan hämta inspiration och lära av varandra i ett kollegialt samarbete. Att tänka tillsammans runt vilka språkliga krav undervisningen ställer och vilka utmaningar detta skapar, både för språkligt sårbara elever och för deras lärare är viktiga diskussioner som behöver lyftas till ytan på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur fyra mellanstadielärare  beskriver att de arbetar med ämnesspecifika begrepp utifrån hur deras undervisningspraktiker ser ut. Vi vill även bidra med kunskap om deras erfarenheter av språkutvecklande arbete, med fokus både på elever med diagnosen språkstörning, men även på elever som av annan anledning befinner sig i språklig sårbarhet.    Frågeställningarna vi utgår från är: Hur säger lärarna att de arbetar språkutvecklande för att stötta språkligt sårbara elever? Vilket stöd upplever lärarna att de får i det arbetet?  Vad ser de för vinster och utmaningar i det språkutvecklande arbetet? Teori Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori (1935/2010). Utöver denna teori belyser vi även vårt resultat utifrån flera specialpedagogiska perspektiv, som det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Detta för att skapa en så komplett bild som möjligt av hur lärarna tänker i sitt språkutvecklande arbete och i vad de grundar sina beslut. Metod Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Dessa planerades och strukturerades utifrån observationer, vilka genomfördes hos samtliga utvalda lärare. Observationerna användes enbart som ett arbetsmaterial som stöd för att kunna planera och genomföra intervjuerna. Valet av semistrukturerade intervjuer gjordes för att i intervjusituationerna förse oss med en flexibilitet som möjliggjorde användandet av följdfrågor då respondenternas svar gav information vi önskade fördjupa oss i.  Resultat Studien visade att samtliga respondenter såg vinster med att arbeta språkutvecklande och att de använde sig av olika stödstrukturer för att kunna arbeta på detta sätt. De förefaller däremot luta sig mot olika specialpedagogiska perspektiv, vilket bland annat påverkade deras sätt att se på kunskapsuppdraget, lektionsupplägg, eleverna och synen på vem som skulle genomföra arbetet med elever i språklig sårbarhet. Två av lärarna förefaller ha ett relationellt synsätt och två ett mer kategoriskt. Perspektiven gick inte att relatera till kön, arbetslivserfarenhet eller de respektive skolas kunskapssyn, då båda perspektiven representerades oavsett detta.  Specialpedagogiska implikationer Specialläraren har en betydande roll i hur skolorna arbetar språkutvecklande. Vi behöver stötta läraren i det språkutvecklande arbetet och tillgodose eleverna med ett varierat och tydligt arbete med språket i fokus. Lärarna behöver få handledning och fortbildning hur de kan arbeta med elever i språklig sårbarhet för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så optimal som möjligt. Som speciallärare känns det också viktigt att belysa de olika specialpedagogiska perspektiven för lärarna. Detta för att skapa en medvetenhet om ur vilka olika perspektiv man kan se på och använda sig av specialpedagogiken, samt vilka olika effekter de olika perspektiven kan få på verksamheten.

Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.

Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.

The preschool's activities have a long tradition of reading aloud to children asa daily activity, usually as a rest for the children in the middle of the day. Thepurpose of this study is to shed light on how the teachers use children's literature from a language development perspective. Through interviews with preschool teachers, it has emerged that this language development work is something that differs partly between departments at a preschool but also in whatthe teacher in question has for knowledge in the area and the individual teacher's own interest. Several teachers want to work more with reading aloudsituations that have a focus on language development, this is because previousresearch has shown that early introduction of language development activitiesin preschools is crucial and will benefit all children to further develop the necessary language skills for future success. But due to large groups of childrenand lack of time this is hard to performe. / Förskolans verksamhet har en lång tradition av högläsning för barn som endaglig aktivitet, oftast då som en vila för barnen mitt på dagen. Syftet meddenna studie är att belysa hur förskollärare beskriver att man använder sig avbarnlitteratur ur ett språkutvecklande perspektiv, utifrån deras syn om högläsning som språkutvecklande verktyg. Genom intervjuer med förskollärare hardet framkommit att detta språkutvecklande arbete är någonting som skiljer sigdels mellan avdelningar på en förskola men även på vad läraren i fråga har förkunskap inom området samt den enskilda lärarens egna intresse. Stora barngrupper och tidsbrist är det som nämns som hinder i vardagen för att få tillhögläsningssituationer med fokus på språkutveckling. Detta eftersom tidigareforskning har visat att tidig introduktion av språkutvecklingsaktiviteter i förskolor är avgörande och kommer att gynna alla barn att vidareutveckla nödvändiga språkkunskaper för framtida framgång.

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.