Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka åtta lärares uppfattningar av socioekonomiska faktorers inverkan på läsning och hur de arbetar för att inkludera sina elever i undervisningen oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiens teoretiska utgångspunkt härstammar från Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. De åtta verksamma lärarna undervisar i låg- och mellanstadiet på två olika grundskolor i Borås kommun. Lärarna intervjuades utifrån halvstrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet demonstrerade att lärarna var insatta i betydelsen av fenomenet socioekonomiska faktorer och använde sig av liknande samt personliga arbetsmetoder för att inkludera eleverna i klassrummet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade att lärarna besitter en medvetenhet om hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas läsutveckling, flertalet lärare ansåg att omgivningen, läroresurser och föräldrarnas engagemang har en betydande roll för hur eleverna presterar i läsningen. För att inkludera och möta eleverna på en jämlik nivå i undervisningen beskrev lärarna att de individualiserar skolarbetet, arbetar frekvent med högläsning i klassrummet och försöker erhålla höga förväntningar på samtliga elever.

Syftet med denna studie är att undersöka i ett specifikt område, barnens relation till polisen. Området, som är en förort i en större stad i Sverige, har låg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet är också att undersöka hur förskolan kan förbättra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjälp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv.Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien är en kvalitativ undersökning beståendes av gruppintervjuer med barn.Resultat av studien visar att barnen i området har en negativ bild av polisen. Genom ett bestämt möte med polisen där det fick samtala och undersöka en polisbil så ändrar barnen sin uppfattning om polisen till en positiv bild. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan man anta att barnen hade en otrygg anknytning till polisen och att det positiva mötet ändrade barnens bild av polisen. Ur ett relationellt perspektiv har barnens tidigare erfarenheter inte någon betydelse. Ut detta perspektiv kan man istället tolka det som att barnen utvecklades i mötet med polisen och skapade en förståelse till sin omvärld och sig själva i relation till de poliser det fick träffa.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka hur ledare i fotboll för ungdomar ser på sitt ledarskap och sin roll för integration i samhället, samt huruvida deltagarnas socioekonomiska bakgrund är en faktor som påverkar ledarskapet och deras fotbollslags sociala miljö. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer av aktiva ledare över 18 år gamla i fotboll för ungdomar mellan 11 och 16 år, som har insyn i verksamheten.Huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för arbetet är Bourdieus begrepp habitus, som socioekonomisk bakgrunds påverkan relateras till. Kurt Lewins ledarskapsmodell beteendeskolan används för att relatera ledarnas syn på sitt ledarskap och bidrag till integration till etablerade teoretiska ledarskapsstilar. Även social och kommunikativ integration utifrån Diaz integrationsmodell används. Resultaten av studien visar att samtliga av respondenterna upplever att de har en betydande social roll för ungdomar både på och utanför planen, och att de är viktiga för integrationen i Sverige då de är förebilder för deltagarna, och ledarna kan föregå med gott exempel för acceptans mellan ungdomar i fotbollen. Dessutom att deltagarna anser att socioekonomisk bakgrund är en faktor att beakta i ledarskapet och för möjligheter till integration genom ungdomsfotboll, då det finns ett beroende för deltagare i fotbollsföreningar av sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar. / The purpose of this qualitative study is to see how leaders in youth football view their leadership and their role for integration in Sweden, and whether the participants socioeconomic background is a factor for their leadership and the social climate of their teams. The study is based on semi-structured interviews from active adult leaders who are responsible for young people in football between the ages of 11 and 16. The main theoretical perspective for this study is Bourdieu’s habitus, which relates to socioeconomic background. Kurt Lewin’s behavioral school is used to relate the leaders' views on their leadership’s addition to integration to established leadership styles. Social and communicative integration from Diaz integration model has been used, to be able to exemplify the leaders’ experiences regarding the role for integration. The results of the study show that all the respondents express the view that they are role models, and important for integration due to them being able to lead the way for young participants to be more accepting of each other. Results also show that socioeconomic backgrounds become important to consider as there is a need for good social, economic, and cultural conditions in sports organizations in Sweden.

Den här uppsatsen undersöker om studieprestationen hos studenter med olika socioekonomisk bakgrund påverkas olika av förändringar i nivån på studiemedlet. Vi gör detta genom att använda oss av en serie reformer av det svenska studiemedelssystemet som ändrade incitamenten för studenter att spendera sin tid på arbete eller studier. Aggregerad socioekonomisk bakgrund på lärosätesnivå används för att uppskatta skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna, där lärosäten med en högre andel studenter med stark socioekonomisk bakgrund antas vara mindre beroende av arbetsinkomster och därmed mindre känsliga för förändringar i studiemedlet. Utvecklingen i prestationsgrad för de socioekonomiska grupperna jämförs före och efter reformerna med hjälp av en difference-in-difference regression. Sammantaget ger resultaten stöd för att de socioekonomiska grupperna inte skiljer sig åt i hur deras prestationer i högskolan påverkades av reformerna. / This thesis explores if the academic achievements of students with different socioeconomic backgrounds are affected differently when the level of student aid is changed. We do this by using a series of reforms in the Swedish student aid system that changed incentives for students to spend time working or studying. Aggregate socioeconomic background for universities was used to estimate the differences between socioeconomic groups, where universities with a higher share of students with a strong socioeconomic background are assumed to be less dependent on work-related sources of income and thus less sensitive to changes in the level of student aid. The development of achievement rates in the socioeconomic groups were compared before and after the reforms took place by using a difference-in-differences regression. Overall, the results indicate that the socioeconomic groups do not differ in terms of how their achievements in higher education were affected by the reforms

No description available.

Background: Lifestyle related non-communicable diseases are now the biggest cause of death and burden of disease in Thailand. NANDA is an evidence- based classification system of nursing diagnosis. Aim: The purpose of the study was to identify and describe the nursing needs of a patient group from a low socio-economic background located in an urban primary health-care setting in Thailand by using NANDA. Method: The study is a structured observation study with a quantitative approach. The study was conducted at a health- center in Bangkok, Thailand. Result: 42 different NANDA diagnoses were identified in the observed group. In total 609 nursing diagnoses were distributed among 96 patients of which 76 were women. The most frequent nursing need diagnosis found was; Imbalanced nutrition; more than body requirement. The most frequent nursing risk diagnosis identified was: Risk for decreased cardiac tissue perfusion. Conclusion: The nursing needs observed in the patient group were mainly related to non- communicable diseases. The disease panorama observed in the patient group coherent with findings in international modern research. Significant relationships and patterns between nursing needs could be identified which strengthens the idea of using an instrument such as NANDA. In conducting the study it was evident that some nursing problems did not match with any diagnosis in the NANDA taxonomy. Clinical impact: The study shows the nursing needs among a patient group with low-socio economic backgrounds in an urban primary health care setting in Bangkok. NANDA is a good tool to systematize nursing care in the nursing profession. It can be beneficial for students in similar situations to use a tool like NANDA to categorize their assessments and impressions. / Bakgrund: Livsstil relaterade icke-smittsamma sjukdomar är numera den största dödsorsaken och sjukdomsbördan i Thailand. NANDA är en evidensbaserad klassificeringssystem av omvårdnad diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och identifiera omvårdnadsbehov hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund inom primärvården i Bangkok genom att använda NANDA. Metod: Studien är en strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats. Studien genomfördes på en primärvårsinstans i Bangkok. Resultat: 42 olika NANDA diagnoser identifierades i den observerade gruppen. Totalt fördelades 609 diagnoser på 96 patienter, varav 76 var kvinnor. Vanligaste omvårdnadnadsdiagnosen var Obalanserad kost, mer än kroppsbehovet. Den vanligaste omvårdnads riskdiagnosen identifierad var Risk för minskad hjärtvävnads perfusion. Slutsats: Omvårdnads behovet i den observerade patient gruppen var främst relaterat till icke smittsamma livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomspanoramat i den observerade patientgruppen var i överensstämmelse med resultat i internationell modern forskning. Att använda NANDA visade sig vara använbart för att organisera och systematisera observationer och data oavsett sammanhang. Signifikanta samband och mönster mellan olika omvårdnadsbehov kunde identifieras. Ett antal identifierade omvårdnadproblem matchade inte med någon diagnos i NANDA taxonomin. Klinisk betydelse: Studien visar på omvårdnadsbehovet hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund i en urban primärvårdsinstans i Bangkok. NANDA är ett bra verktyg för att systematisera omvårdnad i sjuksköterskeyrket. Det kan vara fördelaktigt för studenter i liknande situationer att använda ett verktyg som NANDA att kategorisera sina bedömningar och intryck.

Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.