Spelling suggestions: "subject:"implicit mine"" "subject:"implicit binne""
1 |
Priming vid ordstamskompletteringAbdullahi, Hassan January 2020 (has links)
Priming är ett sätt att studera hur det implicita minnet fungerar och påverkar oss. I den här studien undersöktes priming vid ordstamskomplettering och hur presenterat ord respektive icke presenterat ord påverkar priming. Syftet med studien var att undersöka och analysera priming vid ordstamskomplettering. Frågeställningen i studien har varit: Vilken inverkan har ett presenterat respektive icke presenterat ord vid priming? Hypotesen var att deltagarna skulle komplettera fler ord från den lista som de har sett än från den lista som de inte har sett. Tolv deltagare var med i studien mellan åldrarna 21 och 28 år. Resultatet från experimentet stödjer hypotesen. SPSS paired samples analysis visade att resultatet var signifikant, vilket stödjer hypotesen att det uppstår priming vid ordstamskomplettering.
|
2 |
Teoretiska perspektiv på implicit lärandeHåkansson, Fredrik January 2011 (has links)
Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande. Syftet med denna uppsatsen är att titta lite närmare på denna process; vad det finns skrivet och tänkt om denna form av lärande tidigare och vilka ytterligare frågor det kan väcka. Utifrån olika teoretiska resonemang görs ett försök att kartlägga ett implicit lärande som sker när vi inte försöker lära oss något; i en icke-intenderad process. Målet är att belysa läroprocessen utifrån a) samspelsprocessen (hur det sociala och kulturella kontexten påverkar vilka implicita schema vi bär på), b) den psykiska och mentala processen som sker vid implicit lärande, c) resultatet av processen/vad bär vi med oss och d) framplockningsprocessen (hur implicita kunskaper kan göras explicita). I ett avslutande stycke förs ett resonemang kring vilken typ av pedagogisk relevans forskning om implicit lärande kan tänkas ha och vilka vinster man eventuellt kunde göra genom mer forskning kring denna process.
|
3 |
Priming vid ordstamskomplettering av sammansatta ord / Priming in word stem completion of compound wordsKallonen, Caroline January 2020 (has links)
Syftet med studien var att studera effekten av priming vid ordstamskomplettering. Mina frågeställningar var 1) har priming en effekt på kompletteringen av sammansatta ords ordstammar? 2) är en svarstid på fyra sekunder för kort för kompletterandet av en ordstam? 3) kompletteras ordstammarna med det första ordet försökspersonerna kommer på? För att besvara mina frågeställningar utförde jag ett experiment. Den oberoende variabeln var priming eller inte priming av sammansatta ord, och den beroende variabeln var antalet korrekt kompletterade ordstammar. Svarstiden var fyra sekunder och antalet ordstammar var 226. Efteråt ställde jag dem frågor om hur de gått tillväga när de svarat. Antalet korrekt kompletterade ordstammar var signifikant högre för de sammansatta ord som försökspersonerna hade primats på (p<.001), vilket visar att priming har effekt på kompletteringen av sammansatta ords ordstammar, samt att hela ord kan användas som ordstam. En svarstid på fyra sekunder korrelerade inte med ett stort antal missade svar (M = 9, SD = 4), vilket visar att en svarstid på fyra sekunder inte är för kort. Enligt försökspersonerna svarade de, på i snitt 4% av ordstammarna (M = 10, SD = 9), inte med det första ordet de kom på, vilket antyder om att ordstammar nästan uteslutande kompletteras med det första ordet försökspersoner kommer på. / The purpose of the study was to examine if priming has an effect on word stem completion. The questions I wanted to answer was 1) does priming have an effect on the completion of the word stems of compound words? 2) is a response time of four seconds too short for the completion of a word stem? 3) are the word stems completed with the first word that comes to the subject’s minds? To answer my questions, I performed an experiment. The independent variable was priming or not priming of compound words, and the dependent variable was the number of correctly completed word stems. The response time was four seconds and the number of word stems was 226. Afterwards I asked them questions about how they did when they answered. The number of correctly completed word stems was significantly higher for the compound words that the subjects had been primed for (p<.001), which shows that priming has an effect on the completion of the word stems of compound words, and that a whole word can be used as a word stem. A response time of four seconds did not correlate with a big number of missed answers (M= 9, SD = 4), which shows that a response time of four seconds is not too short. According to the subjects they, on an average of 4% of the word stems (M = 10, SD = 9), did not answer with the first word that came to mind, which suggests that word stems almost exclusively are completed with the first word that comes to subject’s minds.
|
4 |
Associativ minnesinkodning: Jämförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulationKaneko, John, Yu Lam, Chen January 2012 (has links)
Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering). Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.
|
Page generated in 0.056 seconds