Thesis (M.G.S.)--Miami University, Dept. of Sociology and Gerontology, 2008. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p.66-68).

Mémoire (M.P.M.O.)--Université du Québec en Abitibi-Témiscamingue, 1989. / Ce mémoire à été réalisé à l'Université du Québec en Abitibi-Témiscamingue dans le cadre du programme de la Maîtrise en gestion des petites et moyennes organisation, extensionne de l'Université du Québec à Chicoutimi. CaQCU Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället. / This study aims to examine how professionals in care for older people experience older people´s needs of counselling in grievous life questions. A qualitative method has been chosen in the form of individual semi-structured interviews with six care workers in municipal care for older people. The theoretical bases which have been applied are social constructionism and Erik Homburger Erikson's theory: Stages of Psychosocial Development. The result of the study shows that older people in care for older people sometimes are in need of counselling. These needs are not always fulfilled today because of the care workers lack of time and expertise in facing grievous life questions. Counsellors in care for older people are presumed to increase because older people in the future will make more demands and also will find it more natural in life crisis to talk to a counsellor.

Care transition, the process of moving from community care to residential care, is one of the biggest changes that older people can experience in their later life. Evidence from the literature suggests that older people's experiences of care transition tend to be negative and traumatic, with most of them being little involved in the process of care transition. How older people exercise choice during the period of care transition is important for understanding their experiences of care transition for the following two reasons: first, choice has been referred to in the literature as the key to less stressful care transition experiences, which can subsequently lead to a better quality of life in residential homes; second, the introduction of choice in public services has been the key plank of British social policy in recent decades and there has been a movement towards extending choice in residential care. This research aims to study older people's care transition experiences and their exercise of choice during the process of care transition, to explore the meaning and the perceived effects of choice and to identify the role of choice in promoting a positive care transition. This thesis presents findings from 48 in-depth interviews with older people who became new residents in one of the ten participating residential homes in London and had their care paid for by the local authority. This research identified four groups of older people who showed marked differences in terms of their needs, their exercise of choice during the care transition process and their adaptation to residential care: Active Planners, Conformists, the Unsettled and Shelter-Seekers. The findings from this research suggest that the older people's care transition experiences varied and that they stretch beyond the prevailing evidence emphasising the stressfulness of the care transition. The cases of Active Planners and Shelter-Seekers show the potential for positive roles for care homes in the case of users with genuine needs for residential care. An overwhelming majority of the older people who were interviewed were great proponents of choice and many of them actively exercised choice in the course of their care transition. This challenges the claim of the passivity of older people which has been argued in the literature. However, the cases of some Conformists who did not want to exercise choice also highlight that having no choice can be a choice for some older people. On the whole, older people’s exercise of choice played an important role in facilitating a positive transition, despite it not being a precondition for such a transition. However, there were administrative issues limiting the level and the extent of choice that were available to the older people and the Unsettled experienced an undesired move into a care home, having their choices denied or rejected. This thesis also questions the working of choice and competition in residential care, as the older people did not seem to enjoy the expected benefits of choice relating to service improvements which have been argued for in the literature.

<p>The overall aim of the present thesis was to gain further knowledge about the nursing theoretical basis of care of older people, to translate the theory of gerotranscendence into practical guidelines<b>,</b> and to implement the theory and guidelines in practical settings. </p><p>Study I comprised a literature search and a review with qualitative analysis of nursing theories. The conclusion drawn was that nursing theories do not provide guidance on how to care for older people or on how to support them in the developmental process of ageing. Thus, there is a need to develop a nursing care model that, more than contemporary theories, takes human ageing into consideration. </p><p>Study II was a qualitative interview study involving staff working in care of older people. The interviews were qualitatively analysed. The conclusion was that staff members need an interpretative framework that allows them to understand the signs they sometimes observe in older people. Such a framework would enable staff to develop a broader approach to their care for older people. Parts of this framework can be found in the theory of gerotranscendence. </p><p>In Study III, guidelines for practical care of older people<b> </b>were derived from the theory of gerotranscendence. Focus group interviews were used and other sources supporting the guidelines were given. A qualitative analysis of the interviews was carried out, and the theory of gerotranscendence was used as the theoretical framework. The guidelines could be used to promote a development toward gerotranscendence and could also be of value for people who have already attained a state of gerotranscendence. The guidelines focus on the individual, activities and the organisation.</p><p>In Study IV, the theory of gerotranscendence and practical guidelines were introduced in a nursing home. Data were collected via qualitative interviews with staff and residents, and observations were made. Qualitative analysis and triangulation were performed. As theoretical frameworks, both the theory of gerotranscendence and innovation theory were used. The result showed that the most used guidelines were those focusing on the individual; these concern what each staff member could do in his/her relation to the resident and care. The findings showed further that those staff members who interpreted signs in line with the theory of gerotranscendence also used the guidelines. The staff who were early to adopt and promote the guidelines were those individuals who described a feeling of harmony with essential parts of the gerotranscendence theory. </p><p>The most important finding of this thesis was that it was possible to translate a theory such that it could generate practical guidelines that could be used by the staff. There are probably many theories that could be translated in order to be implemented in practical care, e.g. to build a bridge between theory and practice, thereby helping staff. Innovation theory could be of general interest in all contexts in which work towards change is being conducted.</p> / <p>Det övergripande syftet med denna avhandling var att få kunskap om den omvårdnads teoretiska basen för vård av äldre, och att översätta teorin om gerotransendens till praktiska guidelines, och att införa teorin om gerotranscendens och guidelines i praktiken</p><p>Studie I, var en litteratursökning med en kvalitativ analys av omvårdnadsteorier. Den visade att dessa teorier inte ger någon vägledning om hur omvårdnad av äldre ska ske eller hur man kan stödja äldre i deras utvecklingsprocess. Därför finns det ett behov att utveckla en omvårdnadsmodell som mer än nuvarande teorier beaktar människans åldrande.</p><p>Studie II, var en kvalitativ intervjustudie med personal i äldrevård. Intervjuerna analyserades kvalitativt. Studien påvisade att personal behöver mer kunskaper om åldrandeprocessen så att de kan förstå tecken och beteenden de ibland observerar hos de äldre. Detta skulle göra det möjligt för personal att utveckla ett vidare perspektiv för hur de kan stödja äldre personer. </p><p>I studie III, utarbetades guidelines från teorin om gerotranscendens. Fokus grupps intervjuer användes. Intervjuerna analyserades kvalitativt och teorin om gerotranscendens användes som teoretisk grund. Dessutom ges i studien hänvisning till andra källor som stödjer guidelines. Guidelines kan användas för att stödja en utveckling mot gerotranscendens och kan också vara av värde för personer som redan uppnått gerotranscendens. Guidelines innehåller åtgärder som vårdare kan göra enskild, ger förslag till aktiviteter och organisatoriska åtgärder. </p><p>I studie IV, introducerades teorin om gerotranscendens och de utarbetade guidelines på ett äldreboende. Kvalitativa intervjuer gjordes med personal och boende och observationer genomfördes. Detta analyserades kvalitativt och triangulering användes, både teorin om gerotranscendens och innovations teori användes som teoretisk grund. Resultatet visade att de mest använda guidelines var de som enskilda vårdare kunde utföra självständigt. Vidare att den personal som förklarade tecken de såg hos äldre i linje med teorin om gerotranscendens, använde också guidelines. Den personal som tidigt tog till sig och stödde användandet av guidelines var de som själva beskrev att de kände igen sig själva i delar av teorin,</p><p>Det viktigaste resultatet in denna avhandling är att det var möjligt att översätta en teori till praktiskt användbara guidelines. Förmodligen finns det fler teorier som skulle kunna översättas och implementeras i praktisk verksamhet, vilket skulle vara att bygga en bro mellan teori och praktik, och hjälpa personal att kunna omsätta teorier praktiskt. Innovationsteori kan vara av generellt intresse i alla sammanhang när förändringsarbete bedrivs. </p>

The overall aim of the present thesis was to gain further knowledge about the nursing theoretical basis of care of older people, to translate the theory of gerotranscendence into practical guidelines, and to implement the theory and guidelines in practical settings. Study I comprised a literature search and a review with qualitative analysis of nursing theories. The conclusion drawn was that nursing theories do not provide guidance on how to care for older people or on how to support them in the developmental process of ageing. Thus, there is a need to develop a nursing care model that, more than contemporary theories, takes human ageing into consideration. Study II was a qualitative interview study involving staff working in care of older people. The interviews were qualitatively analysed. The conclusion was that staff members need an interpretative framework that allows them to understand the signs they sometimes observe in older people. Such a framework would enable staff to develop a broader approach to their care for older people. Parts of this framework can be found in the theory of gerotranscendence. In Study III, guidelines for practical care of older people were derived from the theory of gerotranscendence. Focus group interviews were used and other sources supporting the guidelines were given. A qualitative analysis of the interviews was carried out, and the theory of gerotranscendence was used as the theoretical framework. The guidelines could be used to promote a development toward gerotranscendence and could also be of value for people who have already attained a state of gerotranscendence. The guidelines focus on the individual, activities and the organisation. In Study IV, the theory of gerotranscendence and practical guidelines were introduced in a nursing home. Data were collected via qualitative interviews with staff and residents, and observations were made. Qualitative analysis and triangulation were performed. As theoretical frameworks, both the theory of gerotranscendence and innovation theory were used. The result showed that the most used guidelines were those focusing on the individual; these concern what each staff member could do in his/her relation to the resident and care. The findings showed further that those staff members who interpreted signs in line with the theory of gerotranscendence also used the guidelines. The staff who were early to adopt and promote the guidelines were those individuals who described a feeling of harmony with essential parts of the gerotranscendence theory. The most important finding of this thesis was that it was possible to translate a theory such that it could generate practical guidelines that could be used by the staff. There are probably many theories that could be translated in order to be implemented in practical care, e.g. to build a bridge between theory and practice, thereby helping staff. Innovation theory could be of general interest in all contexts in which work towards change is being conducted. / Det övergripande syftet med denna avhandling var att få kunskap om den omvårdnads teoretiska basen för vård av äldre, och att översätta teorin om gerotransendens till praktiska guidelines, och att införa teorin om gerotranscendens och guidelines i praktiken Studie I, var en litteratursökning med en kvalitativ analys av omvårdnadsteorier. Den visade att dessa teorier inte ger någon vägledning om hur omvårdnad av äldre ska ske eller hur man kan stödja äldre i deras utvecklingsprocess. Därför finns det ett behov att utveckla en omvårdnadsmodell som mer än nuvarande teorier beaktar människans åldrande. Studie II, var en kvalitativ intervjustudie med personal i äldrevård. Intervjuerna analyserades kvalitativt. Studien påvisade att personal behöver mer kunskaper om åldrandeprocessen så att de kan förstå tecken och beteenden de ibland observerar hos de äldre. Detta skulle göra det möjligt för personal att utveckla ett vidare perspektiv för hur de kan stödja äldre personer. I studie III, utarbetades guidelines från teorin om gerotranscendens. Fokus grupps intervjuer användes. Intervjuerna analyserades kvalitativt och teorin om gerotranscendens användes som teoretisk grund. Dessutom ges i studien hänvisning till andra källor som stödjer guidelines. Guidelines kan användas för att stödja en utveckling mot gerotranscendens och kan också vara av värde för personer som redan uppnått gerotranscendens. Guidelines innehåller åtgärder som vårdare kan göra enskild, ger förslag till aktiviteter och organisatoriska åtgärder. I studie IV, introducerades teorin om gerotranscendens och de utarbetade guidelines på ett äldreboende. Kvalitativa intervjuer gjordes med personal och boende och observationer genomfördes. Detta analyserades kvalitativt och triangulering användes, både teorin om gerotranscendens och innovations teori användes som teoretisk grund. Resultatet visade att de mest använda guidelines var de som enskilda vårdare kunde utföra självständigt. Vidare att den personal som förklarade tecken de såg hos äldre i linje med teorin om gerotranscendens, använde också guidelines. Den personal som tidigt tog till sig och stödde användandet av guidelines var de som själva beskrev att de kände igen sig själva i delar av teorin, Det viktigaste resultatet in denna avhandling är att det var möjligt att översätta en teori till praktiskt användbara guidelines. Förmodligen finns det fler teorier som skulle kunna översättas och implementeras i praktisk verksamhet, vilket skulle vara att bygga en bro mellan teori och praktik, och hjälpa personal att kunna omsätta teorier praktiskt. Innovationsteori kan vara av generellt intresse i alla sammanhang när förändringsarbete bedrivs.

Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter. Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen. Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter. Dock var det sociala stödet högt eftersom flertalet upplevde en god sammanhållning inom arbetsgrupperna. Resultatet i den kvantitativa undersökningen visade att det fanns stressfaktorer i dessa verksamheter. Det som var intressant och stack ut var att det allmänna hälsotillståndet upplevdes som mycket bra/ ganska bra av 70.8% av deltagarna, dessutom bedömde 80.3% arbetsförmågan kring psykiska krav som mycket god/ ganska god. 82.4% bedömde arbetsförmågan när det gäller fysiska krav som mycket god/ ganska god. Trots dessa positiva procentenheter svarade flertalet att arbetet krävde att man arbetar fort samt hårt. Dessutom svarade 83.5% att man ibland, ganska ofta, nästan jämt kände sig uppvarvad, 67,1% svarade att man ibland, ganska ofta, nästan jämnt känner sig pressade på gränsen av vad man klarar av. Ytterligare var det 71.8% som upplevde stress ibland, ganska ofta, nästan jämnt. Det vill säga att resultatet påvisade stressfaktorer dock inga bakomliggande orsaker. För att definiera bakomliggande orsaker genomfördes nio intervjuer i studie 2 med ändamålet att förstå medarbetarnas arbetssituation. Resultatet av studie 2 påvisade att orsakerna till att stress uppstod var förändrade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter hade ökat radikalt, därtill poängterades det av alla intervjupersoner att man fått flera kundbesök med kort restid emellan vilket ledde till frustration, oro, stress samt dåligt samvete. På så sätt påverkades medarbetarnas meningsfullhet med arbetet. Därtill påvisade undersökningen att medarbetarnas arbetsplatser var så kallade ”spända arbeten” eftersom kraven var höga och beslutsutrymmen väldigt små.

Background This thesis was part of the research programme ‘Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel in Elderly Care’ at Umeå University. Relationships have been found between stress of conscience, perception of conscience, burnout, and social support. No longitudinal studies investigating these relationships have been performed previously, thus it was not known how these relationships develop over time. Neither was it known how stress of conscience and other phenomena of importance might vary between organisations because no comparative studies have been performed. It seems important to organize the care of older people in such a way that healthcare personnel can stay healthy at their workplace, especially because the aging population is expected to grow. Studies have shown that stress of conscience is associated with the well being of healthcare personnel and the quality of care they provide. In order to develop measures against stress of conscience, it seems important to gain a deeper understanding of the aspects in daily work that can generate troubled conscience among healthcare personnel.   Aim The overall aim of this thesis was to describe, compare, and investigate longitudinal relationships between stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, social support and person-centred care among healthcare personnel working in two different organisations for residential care of older people. Furthermore, the aim was to deepen the understanding of some aspects of importance that generate troubled conscience at each of the two organisations. Based on the emerging knowledge from the research programme and the results from studies І and ІІ, important aspects that can generate troubled conscience among healthcare personnel were shown to be working with guidelines and working during times of downsizing and reorganisation. Methods Studies Ι and ΙΙ took quantitative approaches with a longitudinal design (Ι) and a cross-sectional design (ΙΙ), while studies ΙΙΙ and IV were based on a qualitative approach. In study Ι, the participants were healthcare personnel working in an organisation for residential care of older people with a public mode of operation located in a small town in northern Sweden (baseline n = 488, follow-up n = 277). In study ΙΙ, the participants were healthcare personnel working in two different organisations chosen to be as different from each other as possible regarding their characteristics. In this study, an organisation with a private mode of operation and located in a large city in the south of Sweden (n = 98) was compared to the baseline data from the publically run organisation from the small town in study Ι (n = 488). In studies ΙΙΙ (n = 8) and IV (n = 7), the participants were care providers working at the same public organisation (ΙΙΙ) and private organisation (IV) as in studies Ι and ΙΙ. Quantitative data were analysed using partial least square regression with jack-knife approximate t-tests, hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling, descriptive statistics, hypotheses tests, effect size measures, and confidence intervals. Qualitative data were analysed using qualitative content analysis. Results The main results showed that the healthcare personnel reported higher levels of stress of conscience than have been reported in other studies. Perceiving one’s conscience as a burden, having high levels of emotional exhaustion and depersonalisation, and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. Associations between stress of conscience and perceiving one’s conscience as a burden and burnout were similar among healthcare personnel despite the differences in the characteristics of the organisations they worked in. Women reported higher levels of stress of conscience and less social support from their co-workers compared to men. This thesis also provides new insights about how working according to guidelines and during times of downsizing and reorganisation can be burdensome issues for care providers and can generate troubled conscience. An overall understanding of care providers experiences of guidelines in daily work was revealed as struggling to do their best; prioritising between arcane guidelines while keeping the residents’ needs in the foreground.  They described experiences that guidelines were coming from above, were controlling and not sufficiently anchored at their workplace. They also described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging their judgment. An overall understanding of care providers’ experiences of working  during times of downsizing and reorganisation was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. They perceived loss of good management, changed working conditions as exhausting and activating their conscience. They also expressed how they perceived troubled conscience when working conditions decreased the quality of care. Conclusion The results is reflected on in relation to a nursing care model as it seems important to understand the results from a society- and organizational perspective as well as from an individual perspective. The results of the thesis show that it is important to provide healthcare personnel with opportunities to follow and express what their conscience tells them at their workplace in order to buffer the effects of stress of conscience. Support, knowledge, involvement, time, and additional resources are key issues that can help care providers to work more constructively with guidelines in their daily practice. The results show that in times of downsizing and reorganisation it is important to exercise leadership that promotes care providers’ feelings of involvement, security, and togetherness in order to relieve some of the healthcare personnel’s burdensome experiences. An overall understanding of the results is that it seems important to organize the residential care of older people in such a way that registered nurses and leaders are able to be present in healthcare personnel’s daily practice. Healthcare personnel need attendant and supportive leaders who can help them to solve various forms of work-related problems and to help them make priorities in the daily care of residents. This seems important regardless of whether the priorities are between guidelines and residents’ needs or a consequence of an increasingly stressful work environment during times of downsizing and reorganisation. Further studies are needed in order to investigate the importance of gender in relation to stress of conscience and if different kinds of support are needed for women than for men in order to buffer the effects of stress of conscience. Finally, more longitudinal multilevel studies are needed in order to investigate how organisations’ characteristics and organisational changes affect healthcare personnel’s levels of stress of conscience. / Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal. SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering. Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten. Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress. / Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel

Thesis (M.G.S.)--Miami University, Dept. of Sociology and Gerontology, 2008. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 39-40).

Thesis (M. Soc. Sc.)--University of Hong Kong, 1997. / Includes bibliographical references.