In this thesis I provide an interpretation of Aristotle’s account of moral vice and argue (1) that Aristotle's account is consistent, and (2) that Aristotle is not committed to the view that all vicious agents are incapable of improving their characters. The main argument attempts to show that a proper interpretation of Aristotle's account of vice must observe a distinction between what Aristotle recognizes as two distinct sorts of vicious agents: those who are capable of change, and those who are not. I argue that this distinction amounts to the same thing as what I call the distinction between curably and incurably vicious agents. Recognizing this distinction and drawing out the ideas which ground it, I argue, shows that Aristotle's account of vice is consistent, and that he is not committed to the view that all vicious agents are incapable of improving their characters.

Mémoire (M.Th.)--Université du Québec, 1994. / Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

The paper subject covers Nurse Care Options for Incurables. A theoretical paper of the Diploma Thesis is something like a comprehensive summary of potential nurse care options for incurable people. Based on data gathered herein, I tried to create a schematic layout making the above options clearer. It forms the Annex No.1 to the paper. A practical part is prepared as a quality {--} quantity survey. I concentrated on the Czech Republic legislative and statistic data related to the subject as well as the informedness level of patients/clients and general nurse of nurse care options for incurable people. One of hypotheses related to the issue determined by me ( ``The nurse care options for incurable people in the Czech Republic meet their needs{\crq}q) was confirmed; other two options ( ``All nurse care options provided to incurable people are available to them{\crq}q and ``Incurable people are informed of the nurse care options available to them in the frame of their illness{\crq}q) were disproved. I determined three essential objectives in my paper: 1. Identify nurse care options for incurable people in the Czech Republic; 2. Determine the availability of the nurse care for incurable people in the Czech Republic; and 3. Find the informedness level of incurable people regarding potential use of nurse care suitable for them, that I met. My theoretical part defines nurse care options for incurable people in the Czech Republic; my quality and quantity survey resulted into a conclusion that the nurse care availability for incurable people in the Czech republic doesn not meet their needs, and the informedness level of incurable people of suitable nurse care availability to them is insufficient. The Diploma Thesis findings result into following recommendations: To continue in development of the palliative care and start to perceive it not only as care for oncology terminal ill people; aim to improvement in the informedness of incurable people of the nurse care options available to them (currently a social nurse, general nurse, as well also voluntary workes, in the future a case manager nurse {--} advisor), and promote development of community nursery in the Czech Republic.

No description available.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer och för vissa blir cancer obotlig. Såväl besked om obotlig cancer som behandlingar skapar emotionellt kaos, lidande och påverkar patientens livsvärld. Kroppsliga förändringar begränsar även den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Palliativ vård bygger på teamsamverkan och har betydelse för att möta patienters mångdimensionella behov. Sjuksköterskan har ett ansvar och en roll att stödja och stärka patientens hopp och minska lidandet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Genom en kvalitativ metod har sex självbiografier analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Beskedet om obotlig cancer väckte existentiella tankar och känslor. Det fanns ett behov av att bearbeta och hitta ett förhållningssätt till sjukdomen. Närstående blev allt viktigare och deras stöd värdesattes. Hoppet spelade en betydande roll och det fanns en ständig strävan efter känslan av kontroll. Diskussion: Genom att sjuksköterskan stöttar patienten mentalt och emotionellt för att stärka förhållningssättet till cancerdiagnosen, kan en känsla av hopp och livskvalitet uppnås. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan vårdgivare är en viktig del. Slutsats: Att drabbas av obotlig cancer påverkar hela människans livsvärld. Stöd från så väl närstående som sjuksköterska är en viktig del av patientens välbefinnande. / Background: More people suffer from cancer and for some people it becomes incurable. Diagnosis and treatment cause emotional chaos and suffering which affects patients’ life world. Physical changes in the body cause limitation on patient’s physical, mental and social existence. Palliative care is important to meet patients’ multidimensional needs, as it is a team based practice. Nurse’s role and responsibilities are to give support and strengthen patients’ hope and reduce suffering. Aim: To illuminate patients’ experiences of living with incurable cancer. Method: Through a qualitative approach, six autobiographies were analyzed by a meaning analysis. Results: The notification of incurable cancer created existential thoughts and feelings. Patients’ needed a process to deal and find an approach to the disease. Support from the family became more important. Hope played an important role and patients’ had constant ambition for self-control. Discussion: By the support from the nurse, patients can find the approach to the cancer, strengthen the feeling of hope and quality of life. To achieve a good palliative care, collaboration between healthcare providers is an important part. Conclusion: Incurable cancer affects the patient's whole life-world. Support from the loved ones and the nurse is an important part for the patient's wellbeing.

Sammanfattning    Bakgrund: Diagnosen av en obotlig sjukdom kan förr eller senare leda till att personen blir i behov av palliativ vård. I denna situation är hopp oftast en viktig del i att fortsätta leva och uppleva välbefinnande samt en god livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 artiklar med kvalitativ design inkluderades och analyserades deduktivt med hjälp av Herth Hope Index. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Trots en dålig prognos och medvetandet om att döden närmar sig fortsatte deltagarna i studierna att hoppas och sätta upp framtida mål. Hoppet påverkades både positivt och negativt beroende på det förflutna, nuet och framtiden. Det som främjade hoppet mest visade sig vara familj och närstående.  Vissa deltagare tyckte att det inte fanns något att hoppas på då framtiden såg mörk ut. Tron på Gud/och eller Jesus samt högre makter hjälpte deltagarna att upprätthålla samt öka hopp. Slutsatser: Resultatet som framkom kan ge en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om hur personer som vårdas palliativt upplever hopp och på vilket sätt det kan främjas, utökas och vad det är som gör att hopp upprätthålls. Nyckelord: erfarenheter, förhoppningar, livets slutskede, obotliga sjukdomar / Experiences of hope among people receiving palliative care - A literature review Summary   Background: The diagnosis of an incurable disease may sooner or later lead to the need for palliative care. In this situation, hope is usually one of an important part in continuing to live and experience well-being as well as a good quality of life. Purpose: The aim of this literature review was to describe the experience of hope among people receiving palliative care. Method: A literature review was performed where 11 articles with a qualitative design were included and with the help of Herth Hope Index analyzed deductively. The article search was made in the CINAHL and PsycINFO databases. Result: Despite a bad forecast and the awareness that death is approaching, the participants in the studies continued to hope and set future goals. Hope was affected both positively and negatively, depending on the past, the present and the future. What promoted hope most proved to be family and related. Some participants thought there was nothing to hope for when the future looked dark. Faith on God / and or Jesus as well as higher powers helped participants to maintain and increase hope.Conclusion: The result that emerges can provide guidance for health professionals about how palliative patients experience hope and how it can be promoted, expanded and what makes hope maintained.   Keywords:  expectation, experience, incurable diseases, terminal care

Bakgrund: Det beräknas att nästan var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i framtiden. Ungefär 40 % utav cancerfallen går inte att bota. Det finns en ökad förståelse för att den palliativa omvårdnaden är viktig för att fullända obotligt sjuka patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valts ut systematiskt, granskats och analyserats för att slutligen ge en bild över valt område. Resultat: Patienter som fick delta i sin palliativa omvårdnad och ha ett nära samarbete med sjuksköterskorna upplevde ett bättre humör, minskad oro och bättre livskvalité. Informationen från vårdpersonalen upplevdes ofta som intensiv. Patienterna uttryckte att de upplevde flera olika aspekter av lidande. Dessa var både fysiska och psykosociala. Patienterna upplevde att deras psykosociala behov var otillräckligt uppfyllda utav vårdpersonalen. Konklusion: För att uppnå en god palliativ omvårdnad är det betydelsefullt att som vårdpersonal skapa en fungerande kommunikation, bekräfta patienternas psykiska lidande och inte överge patienterna. Patienterna bör få uppleva att de är värdefulla individer även om de inte kan botas. / Background: It’s an estimation that nearly one third of the Swedish population will get a cancer diagnosis in the future. About 40% of these cancer cases are incurable. There’s an increased understanding that the palliative care is important to improve the wellbeing of terminally ill patients. Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with incurable cancer experience palliative care. Method: The study has been conducted as a literature review, based on ten scientific articles that have been systematically selected, reviewed and analyzed to give an image of the selected area. Results: Patients that were allowed to participate in their palliative care and work closely with nurses experienced an improved mood, reduced anxiety and better quality of life. The information from the medical staff was often perceived as intense. The patients expressed that they experienced various aspects of suffering. These were both physical and psychosocial. The patients felt that their psychosocial needs werein adequately met by the nursing staff. Conclusion: To achieve good palliative care it’s important with an appropriate communication, confirmation of the psychological suffering and to not abandon patients. Patients should experience that they are valued individuals even if they can not be cured.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt. Trots detta saknas kunskap om patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Syfte: Studien syftar till att belysa hur patienter med obotlig cancer upplever bemötande i den palliativa vården. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in från fyra bloggar, skrivna av personer med obotlig cancer. Resultat: Bloggförfattarnas upplevelser av bemötande kunde kategoriseras utifrån positiva samt negativa upplevelser av bemötande; Lyhördhet och empati, Delaktighet, Vårdpersonalens kompetens, Maktmissbruk och Förlorat förtroende. Slutsats: När patienter med obotlig cancer bemöts med empati av lyhörd och kompetent personal som tillåter patienten vara delaktig i sin behandling skapas positiva känslor och ett minskat lidande för patienten. När vårdpersonal missbrukar sin makt genom undanhållande av information, nonchalant och/eller respektlöst bemötande skapas känslor av förlorat förtroende, vilket leder till ett vårdlidande för patienten, ett lidande som kunnat undvikas. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ge sjuksköterskor djupare förståelse för patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Kunskapen kan användas för att förbättra kvalitén på bemötande inom denna vårdform. / Background: Cancer is today one of the big endemic diseases and the most common cause of death amongst people up to 80 years. More people live longer with diagnosed cancer. But half of them are not cured. When there is no possibility of curing the patient, focus will be on palliative care. Research shows that there are large deficiencies in the palliative care that is conducted in Sweden. Patients with incurable cancer represent a large group and their experiences of encounter within the palliative care are of great importance. Despite this there is a lack of knowledge regarding the patient’s experiences of encounter within the palliative care. Aim: The study aims to enlighten how patients with incurable cancer experience their encounter in the palliative care. Method: The study is based upon a qualitative content analysis with an inductive approach. Data has been collected from four blogs written by people with incurable cancer. Results: The blog author’s experiences of encounter could be categorized by positive and negative experiences of encounter: Responsiveness and empathy, Participation, the Competence of healthcare personnel, Abuse of power and Loss of confidence. Conclusion: When patients with incurable cancer were treated with empathic, responsive and competent personnel who allowed patients to participate in their encounter, positive experiences were thereby felt by the patients, thus reducing their feeling of suffering. When the patients perceived that healthcare personnel abused their power through withholding information, nonchalant and/or disrespectful encounter, it created loss of confidence, thus leading to an increased experience of suffering by the patients, a suffering that could have been avoided. Clinical significance: The result of the study can give nurses a deeper understanding of a patients experience of encounter within the palliative care. The knowledge can be used to improve the quality of encounter within this type of care.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt. / Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.

Bakgrund: Det finns ungefär 200 cancersjukdomar och år 2021 insjuknade 68 810 personer i en cancersjukdom i Sverige. Stigande ålder, ärftlighet och genetiska förändringar ökar risken för att drabbas av en cancersjukdom och hos personer under 80 år är cancer den främsta dödsorsaken. Valet av behandling avgörs utifrån cancerformen och tumörens lokalisering. Det finns generellt två former av behandlingsalternativ, kurativ och palliativ behandling, vilka behandlar botbara och obotliga cancersjukdomar. Palliativ vård syftar till att främja patientens välbefinnande, livskvalitet och värdighet som vid livets slut kan innebära sociala och existentiella utmaningar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie bestående av elva kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom presenteras utifrån tre huvudteman med tillhörande subteman; När livet förändras: fysisk och psykisk påverkan och att leva ett normalt liv; Att leva med en obotlig cancersjukdom: acceptans och kontroll och vårdens betydelse; Att stå inför döden: existentiella tankar. Slutsats: Patienterna drabbades av fysisk och psykisk påverkan vilket påverkade deras hälsa och möjligheten till att leva ett normalt liv. Acceptans gav en känsla av kontroll över sjukdomen och information samt att vara symtomfri främjade acceptans. Att leva ett normalt liv var även en strategi för att acceptera döden. Personcentrerad vård var av betydelse och bristande information och kontinuitet upplevdes inom vården. / Background: There are approximately 200 cancer diseases, and in the year of 2021 68 810 people were diagnosed with cancer in Sweden. Increasing age, heredity and genetic changes raises the risk of developing a cancer disease and it’s the most common cause of death in people under 80 years of age. The choice of treatment is determined by the type of cancer and the tumor´s localization. There are generally two types of treatments, curative and palliative which refers to curable and incurable cancer. Palliative care is aimed to promote the patients well-being, quality of life and dignity which at the end of life may involve social and existential challenges. Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experiences of living with incurable cancer. Method: This is a descriptive literature study with the result from eleven scientific articles.  Main Result: The patients experiences of living with incurable cancer are presented according to three main themes with related sub-themes; When life changes: physical and mental impact and living a normal life; Living with incurable cancer: acceptance and control and the importance of care; To face death: existential thoughts. Conclusion: The patients were affected by physical and mental symtoms, which affected their health and the possibility of living a normal life. Acceptance provided a sense of control of the disease and information as well as being free of symtoms, encouraged acceptance. To live a normal life was also a strategy for accepting death. Person centered care was important, and insufficient information and continuity was experienced within the care.