Sedan 1 Januari 2020 har FN:s Barnkonvention gått från en rekommendation till en Svensk lag som alla förskolor ska sträva efter att arbeta med. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s.5) framhävs att Barnkonventionen ska implementeras i förskolans verksamhet och eftersträvas. Quennerstedt, Thelander och Hägglund (2020, s.109) beskriver att forskare har identifierat lärare som den viktigaste bidragande faktorn för att barnen i skolor och förskolor ska göras medvetna om sina rättigheter. Därav är denna studie betydelsefull, både för vår kommande profetior och även yrkesgruppen i övrigt, då forskningen är knapphändig. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare arbetar med och lär ut om Barnkonventionen i verksamheten. Utifrån syftet tar undersökningen stöd av följande frågeställningar: ”Hur gör förskolläraren barnen medvetna om Barnkonventionen?”, ”Hur lyfter förskolläraren barns delaktighet och lika värde?” och ”Har förskollärarna sett någon förändring i verksamheten sedan Barnkonventionen blev lag?”. Studien vilar på en kvalitativ metod och datan har samlats in med hjälp av self report. Self report (Vilket) är en metod där öppna frågor i ett form av frågeformulär skickas till respondenterna, för att få deras egna tankar och åsikter utan påverkan från forskarna. Vi valde att rikta vår self report till förskollärarna, då det är en del av deras uppdrag att informera och lära ut om barnkonvention. Vid genomförandet av studien valdes artiklarna 2, 12, 23, och 42 ut från barnkonventionen. Dessa artiklar valdes ut då vi ansåg att de var intressanta utifrån vår profession, samt att vi skulle kunna formulera bra self report frågor utifrån artiklarna och möjligtvis få intressanta svar. Sammanlagt har 9 förskollärare deltagit i studien. Analyseringen av de insamlade materialet har skett genom Davidssons analysmodell. Studiens resultat är uppdelad i en relativ och en generell struktur. I den relativa strukturen beskrivs varje enskild respondent åsikter och tankar utifrån våra frågeställningar, i separata stycken. I den generella strukturen beskrivs alla respondenternas svar utifrån likheter och skillnader gällande våra self report frågor. I resultatdiskussionen framkommer det att förskollärarna lär ut Barnkonventionen på olika sätt, utifrån deras egna erfarenheter. Vi kan se att det finns en medvetenhet hos förskollärarna, dock att en djupare kunskap och vidareutbildning inom ämnet är svårare att se.

Examensarbetet avhandlar hur den historiskt kritiserade revisionsberättelsens utformning och värdebidrag har påverkats efter införandet av det nya informationskravet RevR701. Det nya informationskravet innehåller rapporteringskrav om vad som benämns som annan information respektive särskilt betydelsefulla områden för revisionen. Med införandet av det nya informationskravet som bakgrund undersöks i denna studie huruvida det utökade rapporteringskravet påverkat det kommunikativa värdebidraget hos det tidigare tämligen symboliska dokumentet. Studien har syftat till att kartlägga hur annan information och särskilt betydelsefulla områden har presenterats i revisionsberättelser avseende företag av allmänt intresse. Studien har även ämnat skapa en ökad förståelse genom att jämföra revisionsberättelsens utformning före och efter det nya informationskravet samt hur det påverkat värdebidraget i revisionsberättelsen. Studien har avgränsats till två branscher, banker och kreditmarknadsinstitut, eftersom dessa alltid faller inom kategorin för företag av allmänt intresse. Utöver kartläggningen som beskriver hur dessa områden presenterats i revisionsberättelsen så har studien även tagit fram empiriska underlag för vad annan information och särskilt betydelsefulla områden faktiskt består av, något som vid studiens början visade sig vara diffust med anledning att informationskravet är tämligen nytt. Studien har även ämnat till att skapa en ökad förståelse för hur det nya informationskravet har påverkat värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen. Detta har undersökts genom att göra en jämförelse mellan revisionsberättelser före och efter informationskravets införande. Undersökningen har antagit en tolkande ansats och genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom två datainsamlingsmetoder - dokumentstudie och intervjuer med påskrivande revisorer. Den abduktiva undersökningskedjan har tagit avstamp i omrevisionsberättelserna innehåller annan information och/eller särskilt betydelsefulla områden, till att specificera sig tillvaddenna information utgörs av för att sedan ytterligare fördjupa analysen genom att fråga påskrivande revisorer hur värdebidraget har påverkats.   Studiens övergripande resultat utifrån de två informationskällorna tyder på att annan information presenteras genom en generisk, standardiserad text vilken långt ifrån alltid inkluderas i revisionsberättelsen, trots det nya informationskravet. Från revisorernas sida framkom att den standardiserade texten för annan information främst är ett sätt att avskriva sig ansvar, vilket tolkas som att standarden tillämpas på ett symboliskt sätt. Vad gäller presenterandet och kartläggningen av särskilt betydelsefulla områden bedöms dessa istället vara företagsspecifika och framtagna med egenformulerade fraser. De intervjuade revisorernas åsikter, tillsammans med dokumentstudiens empiri, tolkas som att särskilt betydelsefulla områden i större utsträckning bedöms innehålla kommunikativt informationsförmedlande. Den övergripande slutsatsen är alltså att rapporteringen kring annan information bedöms vara av symbolisk karaktär, medan rapporteringen avseende särskilt betydelsefulla områden bedöms vara av kommunikativ karaktär. / This study examines how the historically criticized audit report’s design and value-contribution has been influenced by the new swedish audit standard RevR701. The new standard contains reporting requirements on what is referred to as other information and key audit matters. Due to the fact that previous scientific literature on the audit report's design is scarce, this study investigates whether the new reporting requirement affected the communicative value contribution of the previously rather symbolic document. The study’s aim is to map how other information and key audit matters have been presented in audit reports regarding companies of public interest. The study has been delimited to two sectors, banks and credit market institutes, as they always fall within the category of companies of public interest. In addition to the survey describing how these areas were presented in the audit report, the study has also provided evidence of what other information and key audit matters actually consist of, which at the beginning of the study proved to be diffuse due to the fact that the information requirement is fairly new. The study has also aimed at creating an increased understanding of how the new information requirement has affected the value contribution communicated through the audit report. This has been investigated by comparing audit reports before and after the disclosure of the new standard. The survey has adopted an interpretative approach and has been conducted with a qualitative approach through two measurement points - document study and interviews with auditors. The abductive investigation chain has started with ifthe audit reports contains other information and / or key audit matters, to specify whatthis information is about to further deepen the analysis by asking attending auditorshow the value contribution has been affected.   The overall results of the study, based on the two measurement points, indicate that other information is presented by a generic standardized text, which far from always is included in the audit report, despite the new information requirement. From the interviews with the auditors, it appeared that the standardized text for other information is primarily a way to disclaim responsibility. Regarding the presentation and mapping of key audit matters, these are considered to be company-specific and developed based on the audit’s thoughts and own words. The interviewed auditors, along with the interpretation of the document study, indicate that key audit matters are more likely to contain communicative information. Therefore, the overall conclusion is that reporting on other information is considered to be of a symbolic nature, while reporting on key audit matters is considered to be of a communicative nature.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.