<p>Datorn är en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme får den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda på hur, om och varför datorn används inom svenskundervisningen på gymnasiet. Vad ser lärarna för skäl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur får lärarna sina kunskaper om datoranvändning, är delar jag också ämnar undersöka.</p><p>Jag har riktat in mig på lärarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lärare, verksamma på fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad läroplanen säger samt vilka möjligheter och barriärer som datorn har mött under vägen in i skolan. Jag har lagt min utgångspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta. Dessa forskningar visar både på ett stort inflytande ifrån staten, men också att verksamma lärare är de som i grund och botten själva måste ta ett initiativ för att någonting på skolorna skall ske.</p><p>Genom intervjuer med lärare har jag fått fram att datorn i skolan framförallt är ett medel för lärarna i deras planering, kontakt med kollegor samt bearbetning av lektioner, genom att skriva in närvaro och betyg. Eleverna ges möjlighet till att renskriva och bearbeta sina arbeten på datorn, däremot informationssökning via Internet är något som lärarna helst vill undvika då elever överlag tycks missbruka detta. Detta kan tänkas ha sin grund i att eleverna inte besitter tillräcklig kunskap i området. Vilket i sin tur tycks ligga i lärarnas bristfälliga kunskaper om hur man delger eleverna denna kunskap. Arbete vid datorn för skoltrötta elever samt elever med läs- och skrivsvårigheter tas upp som en stor förmån, då datorn fungerar som motivationsskapare och stöd i arbetet. Svårigheterna i datorstöd i svenskundervisningen som lärarna finner är, förutom elevers bristande kunskaper i informationssökning, att arbetet vid datorn kan ta mer tid än vad som finns tillgänglig, risk för ett alltför individualiserat arbete samt att man blir så benägen att använda datorn så man går omvägar för att få in den i undervisningen.</p>

The purpose of this bachelor's thesis is to examine the information needs and behavior of Swedish theater students. The aim is to get an increased insight into how theater students search and use information as they create their character roles and also to examine how the information seeking is integrated in the creative process. The findings of this study have been made through qualitative data gathered from five interviews with six theater students who are studying at the Swedish Theater Academy. These students studied between autumn term of 2014 and spring term of 2015. To analyze the result of the interviews four different theories’ have been used, Carol Kuhlthau’s information search process model, Lars Höglund and Olle Perssons model of four domains, Lars Höglund and Olle Perssons information search barriers and Tom Wilson’s model of information behavior. In summary the research shows that the students have to search actively for information helping them to understand the situations and circumstances that happens to their character in the play. Theater students share similarities with other university students in the way they seek information. Both groups use Google, online databases and books to immerse themselves in specific areas of research. The difference is that the theater students are more flexible in the way they use information. The barriers that are usually involved in information search do not concern the theater students in the same way. They can gather information from sources that are not generally suited for their needs and they put in a lot of effort to embody their knowledge collected from the information search. The students can also use a variety of different sources when they seek information. Sources that can’t be found online or in a book can usually be obtained through dialogue.

In today’s society the average person is flooded by information from everywhere. This is in particular the case when using the Internet; consider for a moment the fact that a decent search engine at this moment scans 8 058 million homepages. For a user that repeatedly comes back to the same site, the case is often that they know what they are looking for. The problem is to isolate the important information from all the other information embedding it. We would like to state that we have found one possible solution to this problem, where the user himself can define what information he is looking for at a specific server, then scan the server when visiting it with his browser. The information is then saved and made easily accessible to the user, independent of what system he is using. Our solution is based on a proxy-server, through which the user makes his connections. The server is configurable as to what information to scan for and where, as well as in what format, the data should be saved. Our method with an independent proxyserver is not as efficient as including this support into a browser, but it is enough to give proof of the concept. For high-speed connections to a server on the same network as the user, it might be possible for a user to notice that it is slowing down the connection, but it’s a matter of fractions of a second, and surfing under normal conditions the user is very unlikely to be bothered by the proxy. The actual loss in performance is the time required to make a second TCP-connection for each call, as well as a slight loss of efficiency due to Java’s thread synchronization. / I dagens samhälle översvämmas vi ofta av information. Detta gäller i allra högsta grad på Internet; betänk att en bra sökmotor i skrivande stund genomsöker 8 058 miljoner hemsidor. Det händer ofta att användare vet vad de söker för typ av information, svårigheten ligger i att snabbt kunna hitta den i det gytter av annan information som den ligger inbakad i. Vi anser att vi hittat en möjlig lösning till detta problem, där användaren själv kan ange vilken information som söks på en specifik server och sedan besöka de sidor som är intressanta. Informationen sparas och görs lättillgänglig för användaren. Vår lösning är baserad på en proxyserver, genom vilken användaren ansluter, som kan konfigureras för att spara olika typer av information. Vår metod med en fristående proxyserver är inte lika effektiv som att integrera lösningen i en webbläsare, men den bevisar att konceptet är fungerande. För mycket snabba anslutningar till en webbserver är det möjligt, om än svårt, att märka att proxyservern ligger mellan användaren och servern. Tidsförlusten är tidsskillnaden mellan att öppna en eller två TCP-anslutningar, samt till viss del förlust av tid på grund av Javas trådsynkronisering. Vid normala förhållanden med surfande mot servrar som inte står på det egna nätverket är tidsförlusten marginell.

The purpose of this study is to gain knowledge of the information related activities of health educators. Health educators have been interviewed about how they search for and use information, how they motivate their choice of information resources and how they keep up with research and new insights within their profession. Using a theoretical framework based on a model developed by Pamela McKenzie (2003) together with Wilson’s (1983) concept of cognitive authority, different features of the information practice emerged in the empirical material.The method used in this study is semi-structured interviews with seven health educators, who work at training centers, preventive community centers and in occupational health services. Different information related activities could be identified using categories based on McKenzie’s terminology: active seeking, active scanning, non-directed monitoring and information seeking by proxy. As is well known from earlier research seeking information through colleagues was common, and observing how colleagues use their bodies emerged as another information related activity. Health educators also developed certain strategies using information from health authorities in response to clients’ questions about popular diets and training methods. It was found that McKenzie’s model which is developed from everyday life information seeking, could be adapted to investigate information practices in working life.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead. The problematic area is the lack of rules within the school library field and the fact that the independent schools do not show any interest of cooperating with the public library. The conclusion is probably to make an agreement between the schools and the public library and to make the administrators literate about the positive effects which come out of a well provided school library.

<p>Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrin</p><p>är på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, men</p><p>under de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på den</p><p>kraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsning</p><p>på att locka fler turister att besöka nöjesparken.</p><p>Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sitt</p><p>sätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisterna</p><p>söker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökning</p><p>fungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.</p><p>Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sin</p><p>marknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresande</p><p>Stockholmsturister.</p><p>Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modeller</p><p>skapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary. Vi har dessutom</p><p>intervjuat inresande turister på Stockholm Tourist Centre samt turistbyråchefen Stefan Pettersson.</p><p>För att få information om Gröna Lunds marknadsföring i dag har vi även intervjuat</p><p>Andreas Bergén, marknadsutvecklare på Gröna Lund.</p><p>Vår utredning visar att Gröna Lund bör anpassa sin hemsida samt den reklam de gör på turistbyrån</p><p>för att bättre överensstämma med turisternas process för informationssökning. För att</p><p>uppnå detta föreslår vi bland annat att Gröna Lund bör översätta mer information till andra</p><p>språk, hyra en monter på turistbyrån och köpa annonsplats på en hemsida riktad till Stockholmsturister.</p><p>Om Gröna Lunds informationskällor når ut till flera turister kan även word-of-mouth</p><p>öka som en följd av detta.</p>

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar. Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivets teoretiska begrepp påverkar alltså olika sociala praktikers förståelse av skolbibliotek och informationssökning som artefakter vilka möjligheter som ges till användning/mediering av dessa. De skilda uppfattningarna påverkar följaktligen även möjligheten att utveckla ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Resultatet av studien visar även att skolbibliotekarierna ser på undervisning i informationssökning som en progression. Den så kallade bibliotekskunskapen med fokus på det specifika bibliotekets uppbyggnad ses som en grund och kritiskt tänkande, värderande och så vidare som en progression.

This thesis aims to discuss how an information system and its users may adapt to each other. The main discussion is how to create an information system that is adaptable without losing its organising properties. The thesis uses a holistic approach to the topic and the areas being dealt with are information architecture, interactive information retrieval and information searching. The practical work consisted of constructing a database for Autoliv’s Research and Development branch. The Research and Development branch also served as the population for a questionnaire in information searching, which was performed to collect empirical findings prior to developing the database. The results showed that pearl growing was the most commonly used search strategy and free text searches were performed if the user was previously unfamiliar with the requested documents. Relevance was judged from author, context and abstract. The outcome of the questionnaire was discussed with regard to the literature, where certain empirical findings were confirmed. Practical issues were discussed concerning the questionnaire and the literature. The conclusion drawn is that the construction of an information system that proved to be useful from an organising perspective and an information searcher’s point of view was a question of superiority/inferiority of accessing the system. In other words, would the organising properties be more important and therefore superior, or would the interface and search engine be of more importance? Whether the information system should serve the user or if the user should serve the system depends on the purpose with the information system. / Uppsatsnivå: D

The aims of the thesis are to describe ways to obtain information needed for teaching andlearning practical and artistic subjects at a folk high school, to look into which part the library plays in this search for information, and finally, to see what the library can do to meet the information needs existing arnong teachers and students of arts and craft.Qualitative interviews were made with four teachers, seven students and one librarian atone folk high school, providing data for the thesis. The results indicate five main ways to obtain information among the persons interviewed:through books, by their own work process, by sensuous experience, throughcommunication with other people, and by the master of the craft passing on his/herknowledge to the apprentice.In this thesis some suggestions are also given for helping the library to meet the information needs of people involved in arts and craft work.

The focus of the thesis is an information search technique called manual query expansion, which aims to improve the retrieval per-formance in a search system by adding terms to the search query. The study looks at the query expansions done by LIS students, and the eventual beneficial effects by using a search help during the search process. The empirical data have been collected thro-ugh an experiment, with an experiment group as well as a control group. The conclusion is that the students need more education in query expansion in order to be able to use it correctly. There are significant differences between the groups in several aspects, for example in the use of search terms, parentheses, and truncation. The study should be seen as a pilot study and a proposal for further research. / Program: Bibliotekarie