Schizofreni beskrivs som ett svårt psykiatriskt tillstånd och en komplex gåta. Det är inte en vanlig sjukdom men den utgör en av de mest betungande och kostsammaste i världen. Sjukdomen medför en ofrivillig isolering, ett outhärdlig lidande samt osäkerhet till livet i stort. Sjuksköterskor har en central roll i mötet med dessa patienter och för dess tillfrisknande. För detta krävs det att man förstår samt tar del av patientens unika livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med schizofreni. Den systematiska litteratursökningen resulteradei 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades genomen kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta. Fem stycken slutkategorier kunde slutligen presenteras: att uppleva en förändrad verklighet, att uppleva maktlöshet och sociala utmaningar, att uppleva trygghet i sjukvården, att känna sig älskad och finna gemenskap samt att uppleva hopp och finna copingstrategier. Resultat visade att personer med schizofreni upplevde ensamhet till följd av förlorad självkontroll samt stigmatisering. Den förlorade kontrollen över tillvaron resulterade även i en känsla av maktlöshet. Slutsatser av denna litteraturstudie var att ökad kunskap gällande sjukdomen har en positiv inverkan på individenslivskvalité. Kunskap avser så väl personens egen kunskap samt omgivningens förståelse för hur denna sjukdom ter sig.

Introduktion: Psoriasis är en hudsjukdom som drabbar en till fyra procent av världens befolkning. Symptomen av psoriasis visar sig på huden vilket är ett stort och synligt organ hos människan. En frisk och välmående hud är viktigt för människans fysiska- och psykiska välmående. Syfte: Att beskriva människors upplevelser av att leva med psoriasis. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att människor med psoriasis kan ha upplevelser av att bli sedd och behandlad som annorlunda och upplevelser av att känna sig hindrad av en förändrad kropp. Resultatet visade även att det fanns känslor av att inte få den hjälp och det stöd som behövs samt att en personlig livssyn kan användas för att finna kraft i vardagen. Slutsats: Ökad kunskap om vad det finns för upplevelser hos personer som lever med psoriasis kan ge vårdpersonal större förståelse för de behov som individerna uttrycker. Att lyssna till dessa individers uttryckta behov och vara uppmärksam på behov av stöttning både fysiskt och psykiskt skulle bidra till en bättre omvårdnad här hela människan tas i beaktande. Att ta vara på varje individs egna resurser och förmågor skulle kunna användas som medel för stöttning till att finna kraft i vardagen.

Att leva med endometrios är att leva med en kronisk gynekologisk sjukdom som orsakar smärtor och lidande. Endometrios är när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern där den kan fästa vid andra organ. Mensblodet går upp via äggledarna in i bukhålan och samlas i där i endometrioshärdar, det stannar kvar och inleder en inflammatorisk process. Denna process leder ofta till svåra smärtor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva två kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, ur ett självbiografiskt perspektiv. Två självbiografier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet påverkas negativt av sjukdomen, Att beroendet av vård ger frustration, Att tillvaron försvåras av vården och behandlingen och Att ha behov av stöd och önska trygghet. Resultatet visade att endometrios påverkar de drabbade kvinnorna i vardagen med känslor av orättvisa över att vara drabbad, ensamhet i smärtan och en rädsla att bli lämnad. Att kvinnorna var beroende av en vård där det fanns brister i bemötandet gjorde att kvinnorna kände sig maktlösa. Kvinnorna sökte vård för att få smärtlindring och trygghet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktig uppgift i möten med dessa kvinnor, att skapa ett förtroende hos kvinnor så att dom känner sig trygga att söka vård. Det är viktigt det är att skapa trygghet och hopp, vid mottagandet och under vårdtiden. Ytterligare forskning skulle behövas inom, att förbättra stödet och bemötande för kvinnor med endometrios.

<p> </p><p>Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter?</p><p>I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.</p><p> </p><p>Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.</p><p> </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.</p>

Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter? I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.   Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.   Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Abstrakt   Bakgrund Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.     Syfte Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.   Metod En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården. Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.   Slutsats En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad.

Amyotrofisk lateralskleros är en mycket allvarlig kronisk sjukdom där det inte finns något botemedel och den genomsnittliga överlevnadstiden endast är tre år. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. En litteratursökning genomfördes och en narrativ berättelse valdes till analys. Arbetet utgick ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i de fem kategorierna; att försöka hantera ovisshet, att känna förlust av kroppsliga förmågor, att sträva efter att bevara relationer, att hjälp från andra och hjälpmedel ger en känsla av trygghet och att leva i nuet men tvingas tänka på döden. Resultatet visade att den sjuke inte upplevde sig räcka till och kände skuld och skam inför den börda dennes närstående fick bära. Den sjuke kände i allmänhet mycket oro över sin familjesituation och dess ändrade roller till följd av sjukdomen. Därför är det av stor vikt att hitta sätt att hjälpa familjer där någon är drabbad av sjukdom, och inte bara fokusera på den som är sjuk. Denna studie kan hjälpa sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att utgöra ett viktigt stöd för personer med Amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

The value of knowledge and the role of subjects have been questioned in recent years. Research shows that students need knowledge through subjects that develop their ability to participate in our society, economy and democracy. Acquisition of knowledge has to be an ongoing process where students learn how to learn by practicing how to reflect, critical thinking, practice problem solving and to set up hypotheses. The PISA report shows students skills in mathematics, science and reading. Research of today are concerned that the PISA report will undermine today’s view of what knowledge is.   The aim of this study is to examine how students with learning disabilities in special school experience their education, their view of knowledge and how they experience their own progress in learning and acquisition of knowledge. The study also views how the education mirror their self-esteem.   Data were gathered through interviews with students in an upper secondary school for students with mild learning disabilities. Theory analysis is based on Dewey´s theories of education and Moira von Wright´s reconstruction of G.H Mead´s theory about human intersubjectivity. Hermeneutic analysis were used for understanding of gathered data.   The outcome of this report is that students aim to learn is for a meaningful future and they wish to get a job and earn money. Important knowledge is mainly mathematics, Information Technology and language skills.  Also to follow rules and social skills are important knowledge. There are traces of awareness in the students answers of skills of knowing that learning is an ongoing process and the importance of acquire information. The students strongly connect acquisition of knowledge to school situations. The study also shows lack of expectations from the surrounding society and in one view of self, there is a separation from themselves and important knowledge. This study also shows that the interviewed persons are aware of that others value their knowledge and that has affected their self-esteem positively.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.