Spelling suggestions: "subject:"initiatives.""
211 |
CSR : Att redovisa med hjärna och hjärta?Didrik , Jonas, Flemström, Andreas January 2009 (has links)
<p> </p><p>Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.</p><p>De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med tre företag som är verksamma inom området för rapportering av CSR. Även en förstudie genomfördes, för att motivera urvalet av undersökningsobjekten. Förstudien resulterade i följande urval som studerades: SKF, Atlas Copco, TeliaSonera, Holmen.</p><p>I uppsatsens teorikapitel presentas hur CSR utvecklas som begrepp. Vidare beskrivs teorier för att analysera arbetet med CSR samt Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering.</p><p>Empiri för studien inhämtades från undersökningsobjektens hållbarhetsrapporter. Empirin analyserades sedan utifrån teorierna samt även ifrån den infallsvinkel, som respondenterna som intervjuades för studien bidrog med.</p><p>I slutsatsen presenteras hur hållbarhetsrapporteringen är individuellt anpassad för olika verksamheter och företag. Vidare beskrivs i slutsatsen hur hållbarhetsrapporteringen kan tänkas påverkas i olika utsträckning beroende på intressent.</p><p> </p>
|
212 |
Integrating ISO 14001:2004 and sustainability reporting guidelines [electronic resource] / M.M. NelNel, Martha Maria January 2008 (has links)
Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.
|
213 |
Intent to Continue Growing Switchgrass as a Dedicated Energy Crop: A Case Study of Switchgrass Producers in East TennesseeFox, Jessica Elise 01 August 2010 (has links)
Efforts to reduce the United States’ dependence on foreign petroleum encourage the production of fuels from bioenergy crops. Recent energy mandates have therefore “opened doors” for alternative feedstock sources for ethanol production. Switchgrass is a candidate feedstock. Under the University of Tennessee’s Biofuels Initiative, the University of Tennessee, partnering with DuPont-Danisco Cellulosic Ethanol LLC, contracted for the production of switchgrass with local farmers to guarantee biomass feedstock supply for an ethanol conversion research facility. This study used methods borrowed from the social psychology literature in combination with economic theory to analyze factors influencing switchgrass farmers’ intentions to continue growing switchgrass after contracts with the granting agent expired. Understanding what motivates producers to make long term commitments to switchgrass production as an energy crop may be important information for private investors who will rely on a fixed supply of switchgrass.
A probit model was used to determine the factors affecting producers’ intentions to continue producing switchgrass after their contract expires. Results suggest that community perceptions about the production of switchgrass as a dedicated energy crop may have an important impact on farmers’ intentions to make a long-term commitment to produce switchgrass. Therefore, educating and involving community and extension personnel may have a positive impact on farmers’ decisions to make long-term commitments to grow switchgrass as a dedicated energy crop.
|
214 |
A comparison of the environmental effects of traditional intensive forestry and the sustainable forestry initiative: a modeling approach at the landscape levelAzevedo, Joao Carlos 30 September 2004 (has links)
Changes in landscape pattern caused by changes in forest management, namely the Sustainable Forestry Initiative (SFI), and the implications of these structural changes on landscape processes were analyzed. Landscape structure was studied based upon the comparison of landscapes with different management histories. Ecological processes were analyzed based upon simulation of stand and landscape attributes of habitats for several vertebrate species and upon simulation of hydrological processes such as water and sediment yield. A methodology to integrate landscape and stand pattern and dynamics with landscape processes was developed for this work. It integrates a forest landscape structure model, several stand level growth and yield models, vertebrate habitat models, and a hydrological model. The comparisons among landscapes revealed that forest management has a strong influence on landscape structure. The SFI program increases fragmentation of the landscape indicated by the presence of more and smaller patches, more edges, more complex shapes, and less and smaller core areas. Traditional intensive and extensive management show comparable patterns characterized by high aggregation and connectivity. Landscapes managed according to the SFI program show higher Habitat Suitability Index (HSI) values for American woodcock, American beaver, wild turkey, fox squirrel, and gray squirrel. HSI is higher for pine warbler in the landscape not managed according to the SFI program. Downy woodpecker and barred owl present very reduced HSI values in either landscape. The SFI program induced fragmentation of the habitat of pine warbler and the establishment of narrow and elongated habitats in a network structure for the remaining species. Both patterns are determined by SMZs. The scenario representing management according to the SFI program presents higher sediment yield at the watershed level than the scenario representing management not according to the SFI program due to higher channel erosion related to the absence of buffer strips in the non-SFI scenario. In general, management according to the SFI program increases landscape diversity and evenness, habitat suitability for most species, potential vertebrate diversity, and provides habitat structure suitable for most species. This management also decreases sediment loss at the watershed level.
|
215 |
Är man stor och stark måste man ta ansvar : en studie över utvecklingen av CSR-information i årsredovisningarGustafsson, Mikaela, Jonasson, Isabelle January 2008 (has links)
Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts. Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007. Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.
|
216 |
CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY : Vilken information lämnas i årsredovisningen av svenska företag?Jonasson, Isabelle, Gustafsson, Mikaela January 2008 (has links)
ÄMNE Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen? SYFTE Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact. SLUTSATSER Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri. NYCKELORD Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning
|
217 |
A Critical Assessment Of The Justice And Development Party GovernmentKaymaz, Nazli Pinar 01 September 2012 (has links) (PDF)
This thesis analyzes the Justice and Development Party government
|
218 |
ICA:s Hållbarhetsredovisning med tillämpning av GRI : Vad bestämmer leverantören?Huléen, Jonas, Hising, Per January 2009 (has links)
Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar. ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.
|
219 |
Kejsarens nya kläder? : en studie av hållbarhetsstyrning av statligt ägda företagEriksson, Emma, Eriksson, Emma January 2008 (has links)
Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag. Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag. I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman. Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner. Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.
|
220 |
Sustainability Reporting and the Global Reporting Initiative : Antecedents and Motives Affecting the Practice in Five Swedish CompaniesBroman, David, Östberg, Erik January 2008 (has links)
Sustainability reporting has emerged as an outcome of corporate social responsibility, giving companies an opportunity to show transparency towards their stakeholders. The Global Reporting Initiative, a largely voluntary sustainability reporting standard, has become increasingly popular, providing a framework making reports consistent and comparable. However, Holmen, SAS, SKF, Vattenfall and Vin & Sprit were the only Swedish companies complying with application level A, the highest level of compliance, of the GRI framework in their 2007 sustainability reports. The purpose of this thesis is therefore to analyze why these five Swedish companies are sustainability reporting and why they are doing so according to the GRI standard. A theoretical background regarding CSR, sustainability and GRI is provided in order to get a basic understanding of the context of the thesis. The theoretical framework for the study is based on the stakeholder concept and the legitimacy theory, utilizing the internal marketing and brand identity theories for the analysis. Semi-structured interviews were conducted with the five managers of the companies in order to gather the relevant data. The study showed that the five companies investigated are sustainability and GRI reporting as a result of their company size, industry type, reporting tradition, ownership structure and various stakeholder-driven motives. The motives were found to be specific to either sustainability or GRI reporting, where the majority were linked to the practice of sustainability reporting.
|
Page generated in 0.1068 seconds