Downtowns contribute significantly to the economy of cities and as a result, decision makers are increasingly recognizing the fundamental value and importance of maintaining viable downtown cores. Following the post-war era of urban decay and suburban expansion, there have been widespread attempts nationwide to reverse trends and to revitalize downtowns. In the Winnipeg context, urban renewal was practiced throughout the 1960s and 1970s; tripartite agreements were utilized during the 1980s; and development corporations were introduced throughout the 1980s and 1990s as a way to encourage private sector investment with targeted public sector investments. This practicum investigates the relationship between planning and development in the downtown revitalization context. In particular, this research aims to discover the extent to which a downtown development agency may have facilitated the better integration of planning and development in a city’s downtown, where revitalization has been very much on the public agenda. Winnipeg’s CentreVenture Development Corporation was used as a case study to explore this relationship. It was established in 1999 and continues to operate today. This paper attempts to determine the extent of its involvement, and the manner by which this arms-length government agency has aided and influenced tangible development in Winnipeg’s downtown. Furthermore, the case study was used to understand the nature, scope and form of related downtown revitalization, and to distill any learning about the general topic that might be applicable in other comparable settings. The practicum concludes by providing potentially transferable best practices to cities with similar characteristics and with recommendations for both CentreVenture Development Corporation and its shareholder, the City of Winnipeg.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Broad Based Black Economic Empowerment could possibly be the utmost strategic issue, challenge, threat and potential opportunity facing businesses of all sizes, structures and shapes currently in South Africa. Broad–Based BEE is a government initiative to promote economic transformation in order to enable meaningful participation in the economy by black people. Broad–Based BEE is a reality and a business imperative. Broad–based BEE already have a huge impact in the way business is done in South Africa by large corporate entities, family businesses, small and medium sized businesses and professional practitioners. Broad–based BEE affects almost every participant in the South African economy. Broad–Based BEE can be divided into three components, which holds the seven elements of Broad–Based BEE, namely direct empowerment, human resource development and indirect empowerment. These elements include Equity Ownership, Management, Employment Equity, Skills Development, Preferential Procurement, Enterprise Development and Corporate Social Investment. The agricultural businesses in South Africa have implemented unique types of Broad–Based BEE strategies to conform to Broad–Based BEE. These strategies include shareholding by external Broad–Based BEE companies, and registering Broad–Based BEE employee trusts that obtains shareholding in the company. According to the AgriBEE Framework its vision is to pursue Broad–Based BEE in support of a United and Prosperous Agricultural Sector. The objectives of AgriBEE as described by the AgriBEE Steering Committee are to facilitate broad–based black economic empowerment in the agricultural sector by implementing initiatives to include Black South Africans at all levels of agricultural activity and enterprises along the entire agricultural value chain by following certain steps and ideologies. The contribution of the agribusinesses has some clear indications of shortcomings within the industry as well as and indication of possible elements to be pursued in future. There are however also serious implications to the respondents actions and attitude towards Broad–Based BEE now and in future. It also very apparent that the agribusiness does not distance themselves from the Broad–Based BEE Act and its requirements as well as the consequences thereof. The agribusiness industry is actively involved in Broad–Based BEE. / Thesis (MBA)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Broad Based Black Economic Empowerment could possibly be the utmost strategic issue, challenge, threat and potential opportunity facing businesses of all sizes, structures and shapes currently in South Africa. Broad–Based BEE is a government initiative to promote economic transformation in order to enable meaningful participation in the economy by black people. Broad–Based BEE is a reality and a business imperative. Broad–based BEE already have a huge impact in the way business is done in South Africa by large corporate entities, family businesses, small and medium sized businesses and professional practitioners. Broad–based BEE affects almost every participant in the South African economy. Broad–Based BEE can be divided into three components, which holds the seven elements of Broad–Based BEE, namely direct empowerment, human resource development and indirect empowerment. These elements include Equity Ownership, Management, Employment Equity, Skills Development, Preferential Procurement, Enterprise Development and Corporate Social Investment. The agricultural businesses in South Africa have implemented unique types of Broad–Based BEE strategies to conform to Broad–Based BEE. These strategies include shareholding by external Broad–Based BEE companies, and registering Broad–Based BEE employee trusts that obtains shareholding in the company. According to the AgriBEE Framework its vision is to pursue Broad–Based BEE in support of a United and Prosperous Agricultural Sector. The objectives of AgriBEE as described by the AgriBEE Steering Committee are to facilitate broad–based black economic empowerment in the agricultural sector by implementing initiatives to include Black South Africans at all levels of agricultural activity and enterprises along the entire agricultural value chain by following certain steps and ideologies. The contribution of the agribusinesses has some clear indications of shortcomings within the industry as well as and indication of possible elements to be pursued in future. There are however also serious implications to the respondents actions and attitude towards Broad–Based BEE now and in future. It also very apparent that the agribusiness does not distance themselves from the Broad–Based BEE Act and its requirements as well as the consequences thereof. The agribusiness industry is actively involved in Broad–Based BEE. / Thesis (MBA)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

In an increasingly environmentally awareworld, companies are influenced bysustainability thinking and there ismuch talk about certifications,reporting requirements, andenvironmental work. Meanwhile, projectshave become a common way to conductbusinesses, however, without significantenvironmental consideration in theproject process. By using changemanagement in corporate culture andorganizational behavior, we examine howa process of implementation of newapproaches and methods may look like andhow the new work method affects itsusers.This thesis deals with the subject whereenvironmental and sustainabilitythinking is incorporated in projectmanagement. Our ambition is that theresults will lead to greaterunderstanding and awareness in companiesand eventually be developed and fullyutilized. The conclusions first presentthe changes needed to be done in theorganization and its culture and thensome concrete steps to take towards moreeco-friendly project management methodstogether with proposals for reporting.Because the subject is in thedevelopment phase, this is a preliminarystudy and an introduction to a moresustainable project management. Finallythe conclusions present suggestions forfurther studies to get deeperunderstanding in the field. / Miljömedvetenheten och arbetet med att spara på våra resurser tar allt mer fart runt om isamhället. Uttryck som återvinning, energismarta lösningar, förnyelsebar elproduktion ochhållbar avfallshantering får alltmer uppmärksamhet. Detta är högst välmotiverat då vårtnuvarande konsumtionssamhälle inte skulle finnas kvar länge till då vi förbrukar allt mernaturtillgångar, produkter och energi på daglig basis. Aldrig förr har väl uttrycket ingen kangöra allt men alla kan göra något känts så aktuellt som nu. Självklart gäller detta hushåll ochprivatpersoner men framför allt företag och större organisationer vilka ofta spenderar ochförbrukar väldiga resurser. Dessutom är det oftast de som både har pengar och makt attverkligen påverka utgången av konsumerandet.Något annat som blir allt vanligare bland företagens arbetsmetoder är att bedriva sinverksamhet i projektform. I vissa fall har själva företagsidén blivit att man nischat sig helt tillatt skapa och leda projekt åt andra företag, så kallade managementkonsulter.Detta visar alltså flera åtskiljda växande intressen på frammarsch, men bedrivs de utan någrasamband? Företagens befintliga miljöarbete består mestadels i att sätta upp mål vilkaförhoppningsvis kan leda till någon form av certifiering eller intyg på att en viss nivå haruppnåtts. Dessa miljömål har ofta bristfälliga uppföljningar samtidigt som det finns en uppsjöav olika rapporteringsmodeller och certifieringar vilket försvårar kontinuerlig uppdatering avaktuell status inom området.Denna uppsats är gjord på uppdrag av företaget CGI Sweden vilket i vår uppstartsfas hetteLogica. I och med namn- och ägarbytet är de numer ett av världens största IT-konsultbolagmed många stora kunder över hela världen. De har identifierat ett behov av att på projektbasiskunna genomföra kontinuerliga uppföljningar av miljörapportering vilket skulle underlätta förföretag att uppnå sina hållbarhetsvisioner. CGI Sweden miljörapporterar enligt GRI-standardvilket vi haft som utgångspunkt när arbetet startades. Uppsatsens huvudfokus behandlarpotentiella vägar att gå när företag skall genomföra kultur- och organisationsförändringarsamt börja med sitt miljöarbete på projektnivå. Tankar som genomsyrar studien är hurorganisations- och kulturförändringar sker inom företag, om och i så fall hur företag beaktarmiljöarbete inom projektledningen idag, hur stort intresset är att integrera hållbarhet i sinprojektledning, hur man med hjälp av GRI kan utveckla en potentiell framtida metod och vaddetta skulle innebära.En stor del av uppsatsens empiriska material är insamlat från ett flertal intervjuer med insattaprojektledare, chefer och miljöansvariga från företagsvärlden för att få en så tydlig bild sommöjligt av rådande situation och branschernas framtida syn på våra tankar.Utifrån en sammanställning och analys av intervjuerna, GRI-rapporteringar samt teorier omhur förändringsarbete går till har flertalet rekommendationer i form av förslag och tänktalösningar till problemet framkommit och presenteras i resultatet. Detta mynnar ut i slutsatservilka belyser några konkreta steg som är applicerbara. Vi har genom detta arbete även kommitfram till flera tänkvärda förslag till vidare studier.

Over the past few decades, there has been a shift in crime control discourses, from an almost exclusive focus on traditional criminal justice objectives and practices, to attention to ‘community’ and a range of strategies that seek to prevent crime and increase safety. Overall, evaluations of the community mobilization approach to crime prevention and safety conclude that these initiatives have generally demonstrated limited long-term impacts on ‘crime’ and safety at the local level. Through the ‘what works’ lens, the limits of the approach have typically been attributed to implementation challenges related to outreach and mobilization, and inadequate resourcing. Through a more critical lens, using studies on governmentality as a starting point, this study examines the mechanisms through which crime prevention and community safety became thinkable as sites of governance in Canada, and more specifically within the Community Development Framework (CDF) in Ottawa (ON). To this end, I conducted an ethnography using a triangulation of data collection methods, including extensive fieldwork and direct participant observation within the CDF. The findings of this ethnography describe in detail how the CDF emerged and unfolded (from 2008 to 2010) from a variety of perspectives. These findings show that the CDF encountered a number of common challenges associated with program implementation and community-based evaluation. However, the lack of progress made towards adhering to CDF principles and reaching CDF goals cannot be reduced to these failures alone. The CDF highlights the importance of locating the community approach to crime prevention within its wider socio-political context, and of paying attention to its numerous ‘messy actualities’. These include the dynamics and repercussions of: governing at a distance and of the dispersal of social control; the neoliberal creation and responsibilization of choice-makers; relations of power, knowledge and the nature of expertise; the messiness of the notion of ‘community’; bureaucratic imperatives and professional interests; the words versus deeds of community policing; and processes relevant to resistance within current arrangements.

Thesis (LL.M.). / Written for the Faculty of Law. Title from title page of PDF (viewed 2008/12/04). Includes bibliographical references.

Univ., Diss.--Potsdam, 2003.