<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form. Slutligen var det dock en fråga om prioritet och en avvägning av vad eleverna klarade av som avgjorde mängden. Den ambition som fanns resulterade följaktligen inte alltid i att de fysiska aktiviteterna genomfördes i praktiken.</p>

<p>Målet med detta arbete är att ta reda på hur elever lär enligt teorin om olika inlärningsstilar och hur man kan hjälpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov. </p><p>I litteraturgenomgången tar jag upp fyra teorier om inlärning som används i skolan idag och därefter urgår jag från Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar även upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen påverkar inlärningen. Vidare går jag in på hur lärarrollen påverkas och jag behandlar också läromedel och andra hjälpmedel. Arbetet behandlar också prov, utvärdering och uppföljning av kunskaper. Jag går också in på vad man uppnår med inlärningsstilar. </p><p>I diskussionen tar jag upp vilka metoder som används idag och vad som kan anses vara nytt i teorin om inlärningsstilar i förhålllande till de äldre teorierna. Jag går även in på vilka av dagens metoder som kan utvecklas utifrån teorin om inlärningsstilar. Jag diskuterar också om den nya teorin är användbar och genomförbar i skolan idag. Jag kopplar även diskussionen till om arbetsättet med inlärningsstilar stämmer med vad Lpo 94säger om skolans uppdrag.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn i hur vi bemöter begåvade barn i skolan. Detta är gjort genom litteratur studier och genom intervju frågor till lärare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser på begåvning. Olika typer av inlärningsmetoder behandlas även i litteraturstudien. Studiebesök där lärare och elever intervjuas redovisas i metod delen. </p><p>I arbetet dras två slutsatser. Den första är att elever och lärare inte riktigt har samma syn på definitionen av vilka i en klass som är begåvade. Den andra slutsatsen är att många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta begåvade barn</p>

<p>Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. </p><p>Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig. Detta gör jag utifrån min litteraturstudie där jag har valt att utifrån utvalda begrepp undersöka skillnader och likheter mellan de studerade forskarna. Arbetet börjar med en enskild litteratusstudie om varje forskare för att sedan fortsätta i en jämförnade analys av just skillnader och likheter. Arbetet avslutas med en diskussion omkring ämnet inlärningsstilar och dess tillämpning i dagens skola.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna tankeverktyg samt nödvändiga matematiska begrepp som de behöver för den fortsatta matematiska förståelsen.</p>

<p><p>Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.</p></p>

<p>Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek.</p><p>Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö.</p><p>Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material.</p><p>Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.</p><p>Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.</p>

<p>Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie. Faktorer som vilja till samhällsengagemang, samarbetsförmåga och förståelse för hur samhället och hur arbetet i en demokratisk organisation fungerar, fick höga siffror. Det fick också faktorer som självkänsla och personlig utveckling. Inte minst viktiga ser vi de svar som pekar på negativa upplevelser, även om dessa är färre: maktlöshet och besvikelse. Vi tror att det finns fördelar om man anlägger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet för att ge de unga ett demokratiskt förhållningssätt; det är genom att leva i en demokratisk miljö man fostras till demokrat. Vuxenvärldens bemötande av elevrådsarbetet är avgörande enligt det synsättet. Vi tror oss dock kunna se att för de enskilda f d elevrådsmedarbetarna har arbetet som elevernas valda representanter varit positivt, samtidigt som några har pekat på den maktlöshet de unga eleverna många gånger har i vår demokrati. De får den makt de vuxna är villiga att ge dem.</p>