Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.

The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson. The next day I asked the children to fill in a paper with questions about what they had learned the day before. When I later studied the answers that I got from the question paper, the result showed that exercise affects the learning capacity in a positive way. That shows that the more senses that is activated the more you learn. Keywords: Integrate, mobility, senses, learning capacity

Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek. Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö. Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material. Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek. Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.

Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.

Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.

Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare. Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn. Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt med språklig medvetenhet. __________________________________________________________________________

No description available.

Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlärning har någon effekt på faktainlärning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo. Det föreslås i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser såsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstärka och ge en bättre bestående faktainlärning. En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i två versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan på varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna får besvara ett frågeformulär direkt efter spelandet och en gång till två veckor senare för att undersöka hur hög inlärningen varit. Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, då skillnaderna mellan de två grupperna av elever samt storleken på grupperna (10) var för små för att ge några statistiskt signifikanta resultat. Dock hävdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ändå ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt fastställa ett resultat.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen. I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär. Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.

I detta arbete jämförs explicit och förmedlande (conveyance) inlärningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de påverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar från början av 1970-talet visar på hur aktivt lärande ökar deltagarens engagemang jämfört med vid passiv explicit inlärning. Mitt praktiska arbete består i att ta fram två olika inlärningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana där spelaren får prova sina färdigheter.  Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik på Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlärning är jämförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstår mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, särskilt i utbildningssammanhang där syftet är att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förståelse för uppgiften.