Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna tankeverktyg samt nödvändiga matematiska begrepp som de behöver för den fortsatta matematiska förståelsen.

Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande. Denna undersökning syftar till att studera huruvida läroplanens riktlinjer, vad gäller friluftsliv, efterföljs och hur detta prioriteras bland lärare inom olika åldrar/stadier. Detta har även behandlats i relation till elevers motivation, inlärning och ålder. Studien har en hermeneutisk ansats och baseras på sex intervjuer varav två med förskollärare, två med idrottslärare på mellanstadiet samt två idrottslärare på gymnasienivå. Resultatet visar att en viss variation och skillnad kring hur skolor och lärare arbetar med friluftsliv i idrott- och hälsaundervisningen kan skönjas. Till viss del baseras frekvensen av friluftslivsvistelse bland eleverna på lärarens eget intresse samt dess tolkning av läroplanen. De visar även att de flesta av respondenterna föredrar samarbetsinlärning eller kognitivistisk inlärning i friluftslivssammanhang. Detta då de ser elevernas utbyte med varandra och dess inlärning baserat på dess tidigare kunskapsbas, som viktiga aspekter för att skapa och upprätthålla elevers intresse för friluftsliv.

För att bibehålla och öka produktiviteten i skogsbruket behövs nya tekniker och arbetsmetoder. Syftet med detta examensarbete var att, för sektionsgallring med flerträdshantering, ta fram ett fungerande simulatorkoncept genom att utforma ett testbestånd i simulatormiljö. Vidare var syftet att studera maskinförares inlärningsförmåga och upplevelse av simulatormiljön, samt utvärdera möjligheten att använda en simulator vid forskning och tidsstudier. Studien genomfördes genom tidsstudier av fyra maskinförares körningar i en skogsmaskinsimulator och genom en enkät.  Beståndet blev ett väl fungerande arbetsområde med bra stamantal med god översikt där testerna kunde genomföras. Maskinens funktion var mycket snarlika verkliga förhållanden. Testkörningarna visade att inlärningsperioden måste beaktas vid tidsstudier i simulator. Studien indikerar på att det finns goda möjligheter att använda simulator vid inlärning av arbetsmetoder. Flerträdsutrustning och bra arbetsmetoder ger förarna en förbättrad arbetsmiljö vilket leder till en förbättrad produktivitet.

En av de viktigaste sakerna vi har i livet är vår hälsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hälsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sätt att förvärva, förstå och använda sig av den hälsoinformation som cirkulerar i samhället. Resultat visar att respondenterna innehar en förhållandevis god hälsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svårt att göra goda hälsoval. Det var inte svårt för respondenterna att förvärva information, då mycket fanns att tillgå via internet. För att kunna tolka och skapa förståelse kring hälsoinformation, tog de hjälp av bland annat personlig tränare. I den tolkande och kunskapsskapande process var det egna kritiska tänkandet viktigt, även om utsorteringen mellan bra och felaktig hälsoinformation tog mycket tid. Vad avser möjliga hälsofrämjande åtgärder, föreslog respondenterna att ämnet idrott och hälsa skulle få ett delvis annorlunda innehåll, där fokus skulle läggas på helhetshälsan, samt skatteregleringar (Sockerskatt). Sammanfattningsvis visar denna studie att ytterligare forskning behövs inom området hälsolitteracitet med fokus på hur hälsoinformation påverkar individer i olika sociala omgivningar.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland skolelever. • Hur motiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i skolan? • Hur ser upplägg av lektioner ut gällande pulsträning kopplat till inlärning? • Hur utvärderas interventioner vad gäller pulsträning kopplat till inlärning? Metod Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur och varför de arbetar med pulsträning i skolan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman som berörde ämnet. Resultat Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i skolan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skolans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektionsinnehåll, ekonomiska bidrag till arbetet och hur stor plats pulsträning har på de skolor respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stora likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från skolledningen är viktigt för ett lyckat arbete och förklarar vikten av att göra pulsträning obligatorisk på skolan och inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, nationella prov och betyg. Slutsats Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skola har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skoleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning som övertygar skolledningen att starta upp pulsträning i skolan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad forskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare och kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna studie var att ur ett elevperspektiv undersöka hur elevers motivation påverkas när en ökad eller minskad arbetsinsats inte (omedelbart) leder till ett förändrat betyg, samt hur eleverna upplever att detta påverkar individens inlärning och om det ger några upplevda konsekvenser för klasskamrater. Studien har fokuserat på elevernas upplevelse av situationen. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor har genomförts där 213 gymnasieelever från såväl yrkesprogram som studieförberedande program vid tre kommunala gymnasieskolor i två olika kommuner har deltagit.Undersökningen visar att en majoritet av eleverna upplever att deras motivation påverkas när betyget och arbetsinsatsen inte korrelerar. När eleven får ett E eller F trots att de kämpat hårt för att nå ett högre resultat upplever majoriteten att deras motivation påverkas negativt av det inträffade. När eleven istället har fått ett högt betyg trots att de inte ansträngt sig för att nå ett högt resultat påverkas motivationen istället positivt för en majoritet av eleverna.När en elev fått ett E eller F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg och där detta påverkat studiemotivationen resulterar detta i att 78,7% upplever att de är mindre uppmärksamma i ämnet därefter. 25% av eleverna som någon gång fått ett E-F trots att de kämpat för att nå ett högre betyg har aldrig under hela sin 10-12 åriga skoltid lyckats höja eller hämta igen resultatet. När eleverna har lyckats höja ett svagt resultat som de fått, trots att de redan tidigare haft en hög arbetsinsats, är de två största faktorerna till deras framgång läraren och en ytterligare ökad arbetsinsats. I undersökningsgruppen har två könsspecifika beteenden noterats som kan ge negativa konsekvenser för individens inlärning. Studiens kvinnor är mer benägna än män att påverkas negativt av ett svagt resultat och män är betydligt mindre benägna att förändra sitt beteende då de som grupp tillskriver betyget mindre vikt.

Jag har undersökt slöjdens status hos lärare i grundskolan. Jag har också tagit reda på grundskollärare i andra skolämnen än slöjds uppfattning om vad eleverna lär sig i slöjden och om de ansåg att slöjden kunde tillföra något för elevernas lärande. Här syftar jag till både i andra skolämnen samt i skolan som helhet. Jag har undersökt huruvida det fanns intresse hos grundskollärare att arbeta i ämnesövergripande samarbeten med slöjden. Min valda metod var att intervjua lärare i grundskolan. Slumpmässigt har jag intervjuat 4 lärare inom olika ämnesområden och från 3 olika skolor. Min undersökning har kommit fram till att slöjdens status är hög hos lärare i grundskolan samt att de har en god uppfattning om vad eleverna lär sig i slöjden. Vidden av samarbeten och lärande mellan elever i slöjden var dock okänd för de intervjuande lärarna. Vidare visade min undersökning att intresset för ämnesövergripande samarbeten var stort men att brist på tid till detta gjorde att det inte förekom i någon högre grad.

Sammanfattning:   Arbetets bakgrund har handlat om min vilja att hitta en mer intuitivt baserad kompositionsmetod då jag upplevt en begränsning och förutsägbarhet med teoretiska metoder. Inspirationen till detta arbete kom ifrån boken ”Do the work” (Pressfield, 2011) där författaren bl.a. skriver om begreppet ”Trust the soup” och att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar”. Jag har även med anledning av osäkra framföranden innan som musiker velat hitta en lämplig instuderings – och inlärningsrutin till mina kompositioner.    Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla en mer intuitivt baserad kompositionsmetod samt att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin för genomförandet av mina kompositioner.    Syftet har fördjupats i forskningsfrågorna: Hur kan jag utveckla och tillämpa min intuitivt baserade kompositionsmetod baserad på Pressfields citat? Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina kompositioner och hur motiverar jag dessa? Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod?    Arbetets metoder har bl.a. varit: ”Trust the soup” – metoden, SMART – mål, setsoch reps, andra kompositions metoder och inspelning samt notering.    Resultatet blev två inspelade och noterade låtar; Trust the soup och Number 2. ”Trust the soup”-metoden bidrog delvis till en mer intuitiv kompositionsprocess. Setsoch repssamt SMART-mål bidrog till tydligare målsättningar.

The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka läromedel yrkesverksamma 1-3 lärare använder i matematikundervisning och hur dessa läromedel väljs ut och används. Elevernas matematikinlärning och utveckling har stor samverkan med undervisningsmetoder och val av läromedel. Begreppet läromedel kommer i studien handla om allt material som används i undervisning för att främja elevers matematiklärande. I studien har jag intervjuat fem 1-3 lärare. Lärarnas svar har tolkats med sociokulturellt perspektiv och kommit till resultaten att: det finns många olika faktorer och förutsättningar som påverkar lärarens val av läromedel i matematikundervisningen. Utifrån lärarnas beskrivningar har jag även sett deras kunskapssyn och likheter i deras val och användning av varierande läromedel vid matematikundervisning.