Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor. / Syftet med följande arbete är att belysa vilket förhållningssätt elever respektive lärare har till läxor. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: Vad anser lärare om läxor och vad är syftet med dessa? Hur uppfattar elever sina läxor? Arbetet bygger på en litteraturstudie, kvantitativa elevundersökningar och på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i grundskolans tidigare årskurser. Resultaten som framkommit i analysen av arbetet visar att läxor utgör en naturlig del i skolverksamheten där syftet med läxan är att ge eleverna en god arbetsmoral som bygger på ansvarstagand. Detta argument för läxor framkommer även ur elevernas syn på läxor som en del av skolan, trots att de också kan upplevas som betungande för vardagen.

No description available.

Det här arbetet belyser grundskoleelevers strategier för inlärning och för muntlig kommunikation i det moderna språket tyska. För att kunna ta reda på hur eleverna lär har jag ställt två övergripande frågor om vilka strategier de använder sig av, dels för sin inlärning och dels för den muntliga kommunikationen. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag använt mig av olika studier för inlärning och för kommunikation, bland andra från Lundahl, Tornberg, Cameron och Nunan. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag intervjuat sju grundskoleelever i årskurs nio. I intervjun har jag tagit reda på hur de går tillväga vid ordinlärning, grammatikinlärning, textläsning och muntlig kommunikation. Elevernas yttranden har sammanställts i kapitlet om resultat och därefter har de analyserats med hjälp av olika studier rörande språkinlärning. Slutsatsen som jag kommit fram till i den här undersökningen är att eleverna är väl medvetna om de olika strategierna som finns, men de behöver fortfarande komma bort från de traditionella undervisningsformerna, nämligen från gloslistan och lösryckta ord, som inte längre bör inta en central del av språkinlärningen.

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna berättade vad de ser som den optimala undervisningen och resultatet av detta var att det behövs fler utbildade pedagoger i varje klass för att kunna tillgodose varje elevs behov. Min slutsats av denna studie är att det inte spelar roll hur länge eller var man som pedagog arbetar utan det handlar om hur engagerad pedagogen är för att arbeta med att lära ut olika lärstilar till sina elever.

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper. Elevernas val av fritidsaktiviteter påverkades inte nämnvärt av deras läxor. Utifrån den kunskap vi förvärvat har vi format ett möjligt förhållningssätt till läxor; vår personliga läxpolicy.Mindy Nilsson & Anette Olsson

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger.Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning. Föräldrarollen, föräldrarnas kunskap och deras intresse för att kunna hjälpa sina barn med läsningen och skrivningen kommer också att lyftas fram.

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling.

Musik och språk hör ihop. Språket har sitt ursprung i ett musikaliskt kommunikationssystem och musik ger oss rika möjligheter att utveckla vårt språk. Tidigare forskning visar att musik kan användas i språkundervisning för att utöka ordförråd, motivation och lärande av språket. Syftet med denna studie är att skapa kunskaper om lärares syn på musik som verktyg i spanskundervisningen och hur musik kan påverka elevers inlärning och måluppfyllelse i spanska. Med hjälp av en enkätundersökning har studiens frågeställningar besvarats av sju verksamma spansklärare. Undersökningen visar att musik används som verktyg i spanskundervisningen genom bland annat sång och ramsor. Lärarna anser att musiken motiverar eleverna samt att musiken har inverkan på memorering, minnesträning och ordförråd. Behov av bredare metodundersökning och urval diskuteras. Vidare forskning behövs om elevers syn på hur musik som verktyg kan påverka deras inlärning och motivation.

Det här experimentet gick ut på att testa tre olika inlärningsstrategier emot varandra i en spelmiljö. De tre inlärningsstrategier som testades var en exempelbaserad strategi, en belöningsbaserad strategi och en strategi som kombinerade dessa två algoritmer. Kombinationen bestod av att först träna upp ett nätverk med den exempelbaserade strategin för att sedan använda det nätverket som en utgångspunkt för den belöningsbaserade strategin. Dessa strategier testades sedan i en spelmiljö. Resultatet som de olika strategierna producerade var svårtolkade. På grund av att alla inlärningsstrategierna inte förbättrade sig märkvärdigt under deras träningstid har det gjort att resultaten från att ändra på variablerna hos de olika strategierna inte visat på några märkvärda skillnader i resultat. Skillnader i resultat vid jämförelser av de olika strategierna har observerats men det går inte att säkerställa att det är inlärningsstrategierna som är anledningen till skillnad i resultat.

Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.