Ett av skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet (Skolverket, 2019a). Denna empiriska studie bygger på en tidigare systematisk litteraturstudie som fokuserade på fysisk aktivitet i matematikundervisningen och hur och i så fall om det påverkar elevers inlärning, arbetsminne och koncentration. Syftet med denna studie är att belysa de fysiska aktiviteter som lärare använder sig av i matematikundervisningen, deras uppfattningar av och motiv till valet av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Studiens syfte är också att upptäcka samband mellan studiens frågeställningar och tidigare forskning. För att besvara frågeställningarna har nio lärare intervjuats. Utifrån intervjuerna och frågeställningarna har olika kategorier upptäckts. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Resultatet i studien indikerar på att lärarna upplever eleverna mer koncentrerade och att eleverna tar till sig innehållet bättre efter att fysisk aktivitet genomförts i matematikundervisningen. Med tanke på mängden deltagare och att studien genomförts under en kort tid går det däremot inte att dra några generella slutsatser om huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas koncentration eller inlärning.

Multipla representationer utgår från att en makroskopisk verklighet beskrivs med hjälp av submikroskopiska modeller och symboliska ekvationer. Att länka dessa tre representationsnivåer är en inlärd förmåga elever inte alltid besitter. Momentet kemisk bindning menas vara särskilt abstrakt, och elever förståelse har visats påverkas positivt av undervisning med multipla representationer. Syftet med denna studie var att hur multipla representationer förmedlas till elever, vilket uppnåddes genom analys av läroböcker och ämnesrelaterade YouTube-videor. Resultatet fann att läroböcker och videor båda uppvisar en god variation av representationstyper, vilket skiljer sig från tidigare studier. En del av förklaringen till detta kan vara en skillnad i läroplaner mellan de olika länderna studierna är genomförda i. Läroböcker tenderar också att gynna en större variation av kopplingar mellan representationsnivåer jämfört med videor. Detta skulle dels kunna förklaras med den mindre mängden i videor, eller YouTube-användarnas personliga pedagogiska stil, men dess är enbart spekulationer. Framtida forskning kan fokusera på att få insikt i lärares kompentens kring representationer, och hur de implementerar detta i sin undervisning.

Syftet med studien är att undersöka om och hur svensklärare väljer att undervisa om och arbeta med handskrift. De deltagande svensklärarna, 26 till antal, fick svara på en enkät där de fick svara på frågor som innefattade uppfattningar om handskrift samt didaktiska val gällande användande av handskriften i lektionssammanhang. Enkäten var utformad efter både kvantitativ och kvalitativ metod där lärarna fick svara på flervalsfrågor och värdefrågor i kombination med möjlighet att komplettera sina svar i mer öppna frågor, där flervals- och värdefrågor utgjorde kvantitativa data och de mer öppna frågorna det kvalitativa materialet. Efter sammanvägning av respektive datainsamling visade de viktigaste resultaten att svensklärare i hög grad fortfarande värderar handskrift som viktigt i samhället, och därmed som en viktig förmåga att förvärva som elev, dock svarade även den största andelen av de deltagande att de själva inte väljer att arbeta med elevernas handskrift. Detta motiverades i stoffträngsel och digital förenklad tillgänglighet. Det var även ett stort antal av de deltagande som inte ansåg att läroplanen borde föra in handskrift som kriterier till följd av stoffträngsel. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var därmed att handskriftens värde fortsatt är aktuellt i samhälle och skola, men att upprätthållande av handskriften inte tränas till följd av olika ramfaktorer.

The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.

Musik och matematik är två skolämnen som har flera likheter. Enligt grundskolans kursplan ska matematikundervisningen innehålla kreativa aktiviteter för att utveckla elevers matematiska förmågor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad en musikintegrerad matematikundervisning kan innebära samt hur musikintegrerad matematikundervisning kan påverka elevernas inlärning och motivation. Genom en systematisk litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och analyserats med hjälp av innehållsanalys och redovisas med hänsyn till deras teoretiska utgångspunkter. Resultatet presenterar diverse metoder för att integrera musik i matematikundervisning. Samtliga artiklar visar musikens positiva inverkan på elevers motivation och inlärning i samband med matematikundervisning. Flertal artiklar påvisar en förbättring av elevers kognitiva samt matematiska förmågor efter genomförd musikintegrerad matematikundervisning. Artiklarna visar även att elevers självförtroende och engagemang kan stärkas vilket kan öka motivationen för matematikämnet.

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden. Eleverna i min undersökning tycker om läxor, men tycker att de kan bli jobbigt om man inte förstår vad det är för uppgifter man ska göra. De upplever även att de lär sig mer i skolan än av läxorna och av läxorna lär de sig, "saker", "massor" och "ingenting" när frågan ställdes. Eleverna har dock en annan insikt om inlärning som kan ske genom lek. / This work is about homework, its effects and its purpose but also about how learning can occur in different ways in school nowadays. The idea was to gain a perspective if homework is necessary or it’s just something that is expected of the teacher and the school. Research shows that in elementary school homework has no effect and that teaching in school gives better results. But for the teachers I interview, think that it’s not possible to keep up with the syllabus without homework. But the students have an insight about learning that can happen through play.

Den här examensuppsatsen handlar om den målinriktade och målstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet är att ta reda på vilken betydelse elever och lärare i grundskolan anser att lärarens redogörelse för syften och mål har för elevens möjligheter att uppnå skolans mål. Vidare försöker jag undersöka i vilken mån sådan undervisning påverkar elevens inställning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrån en kvantitativ metod som byggde på enkätstudier där femtio elever och tolv lärare från samma högstadieskola svarat på vars sin enkät. Skolan är en medelstor landsbygdsskola. En förundersökning utfördes på den enkät som riktade sig till eleverna. Enkäterna har en förhållandevis hög standardisering och strukturering, majoriteten av frågorna har fasta svarsalternativ. Ett fåtal har öppna frågor. Resultaten på de svar respondenterna gett visade att både lärarna och eleverna i mycket hög grad ansåg att det är av stor betydelse att läraren redogör för syften och mål i undervisningen för att man ska nå upp till de utsatta målen. Det framkom även att nackdelar finns, framförallt att kunskapen kommer på efterkälke då det är en väldig fixering vid betyget hos de undersökta eleverna. ”Godkänd” som betyg är något många elever inte anser vara tillräckligt bra och man tänker inte på vad och varför man ska lära sig utan snarare på vilket betyg man ska få. En stor grupp elever upplever sig också pressade att prestera och stressade vilket i de flesta fall upplevs som negativt av eleverna såväl som lärarna. Det är främst skoleleverna och systemet i sig själv som verkar ligga bakom denna stress. Samtidigt är eleverna väldigt medvetna om vad som krävs för att de ska uppnå sina mål. De flesta anser att den främsta källan till detta är den egna ansträngningen med hjälp av en god lärare.

Informations och kommunikationsteknologier (IKT) används allt mer inomskolundervisningen. I detta studentinitierade utvecklingsprojekt har jag utvecklat ettwebbaserat frågesportsspel där eleverna kunde spela mot varandra. Syftet var att göralärandeprocessen mer lustfylld: “Playing is above all, a privileged learning experience”(Rosas et al., 2003). Den här studien innehåller ett försök till kvantitativ utvärdering aveffekten spelandet på de deltagande elevernas resultat på nationellt prov i kemi 1 med hjälp av Student's t-test. Jag noterar också att eleverna föreföll att ha roligt medan de spelade.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar:Vilka är för – och nackdelarna med utomhuspedagogik?Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer?Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik?I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning. Lärarna känner också att de skulle kunna använda sig mer av utomhuspedagogik. Fastän att det finns mycket forskning kring utomhuspedagogik och dess påverkan på elevers prestationer i skolan används det förvånansvärt lite i skolan. Lärarna upplever att det är svårt att planera och förbereda sig för undervisning ute, det är material som ska med, det finns elever som har särskilda behov, elever med rörelsehinder, diabetes eller andra sjukdomar. Även tidsbrist kan vara en av anledningar till att man väljer klassrumsundervisning. I klassrumsundervisning har du som lärare lättare tillgång till läromaterial, översikt på elevgruppen och läraren känner att han eller hon har mer ordning i klassrummet, det är tidssparande och når fram till hela klassen.Nyckelord är inlärning, klassrumsundervisning och utomhuspedagogik.

Informations och kommunikationsteknologier (IKT) används allt mer inomskolundervisningen. I detta studentinitierade utvecklingsprojekt har jag utvecklat ettwebbaserat frågesportsspel där eleverna kunde spela mot varandra. Syftet var att göralärandeprocessen mer lustfylld: “Playing is above all, a privileged learning experience”(Rosas et al., 2003). Den här studien innehåller ett försök till kvantitativ utvärdering aveffekten spelandet på de deltagande elevernas resultat på nationellt prov i kemi 1 med hjälp av Student's t-test. Jag noterar också att eleverna föreföll att ha roligt medan de spelade.