<p>Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta.</p><p>Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>År 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.</p><p>I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet. Det framkom bland annat att eleverna genom att röra på sig mår bättre, blir lugnare, kan sitta still och koncentrera sig under en längre tid. De ansåg även att eleverna genom rörelse lättare kan skapa sig sammanhang och verklighetsuppfattning. Lärarna menade att detta och mer därtill främjar förutsättningarna för inlärningsförmågan. Något som lyftes fram under intervjuerna var även motorikens betydelse för koncentrationsförmågan som i sin tur ansågs främja inlärningsförmågan.</p>

<p>This paper is based on observations made in the classroom, interviews and studies of</p><p>literature.</p><p>The observations that I made during my practical training period made me believethat pupils with writing and reading problems succeeded more often with the methodsof teaching used in media education than with more traditional teaching methods.</p><p>Through this study I hope to specify and define the factors that were the reasons for this. In doing so I wanted to show that you could adapt the teaching methods to reach more pupils with different kinds of learning styles.</p><p>I have come to the conclusion that the following factors made the pupils with writing and reading problems succeed more often in subjects related to media education:</p><p>Variety, time spent, the pupils’ interests and the equipment used.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.</p><p>I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kring</p><p>grupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskt</p><p>urval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuade</p><p>pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att i</p><p>kursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de har</p><p>samma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för att</p><p>uppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogerna</p><p>använder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogerna</p><p>grupparbete som ett varierat arbetssätt.</p><strong><p>Ämnesord</p>: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta</strong></strong></p>

<p>Syftet med studien är att visa på de möjligheter och begränsningar vad det gäller inlärning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har används för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lära in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bättre förutsättningar till detta än andra. De elever som lärde sig bäst genom undervisningsformer så som att läsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lära in. Datorintresserade elever samt elever som föredrar att pyssla, visade sig också dra stora fördelar av undervisningen. Elever med behov att röra sig för att lära sig mest effektivt, visade sig ha minst förutsättningar för inlärning. Lärarna i undersökningen ansåg sig ha många möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov, men ansåg ändå att de behövde mer resurser för att börja arbeta mer individcentrerat.</p>

<p>Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.</p>

No description available.

<p>Based on earlier experiences of mathematics and mathematical learning, both as a student and as a teacher, I became more and more interested in how well the publicly accepted opinions about mathematics as an uninteresting, difficult and “geeky” subject corresponded to reality. What do Swedish pupils really think about mathematics and is it possible to identify any differences in their attitudes based on the pupils’ age?</p><p>From this point of view the following questions were formulated:</p><p>·What are pupils’ attitudes towards mathematics in grades 3, 6 and 9 and how do they conceive their learning conditions?</p><p>·Is it possible to detect any differences in the attitudes and preferences depending on the pupils’ age?</p><p>The result of this study compares well with previous studies done in this and overlapping fields and indicates that:</p><p>·Younger pupils tend to have a better liking of mathematics but with increasing age that interest fades out.</p><p>·Most pupils, without regard to age, consider mathematics to be one of the most important subjects, despite the fact that many pupils also find mathematics difficult and boring.</p><p>·For pupils of all ages, the teacher is the most important factor in the learning process. Older students have more specific demands on the teacher for knowledge and pedagogical skills.</p><p>·A high noise level, talking and disturbances in the classroom are the most bothering elements when it comes to learning mathematics. Especially the younger pupils find it hard to concentrate during such conditions while older students are disturbed if they feel that the teacher is being insufficient in his or her professional behaviour.</p><p>Key words: Attitudes, pupils, mathematics, learning</p>

<p>The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson. The next day I asked the children to fill in a paper with questions about what they had learned the day before.</p><p>When I later studied the answers that I got from the question paper, the result showed that exercise affects the learning capacity in a positive way.</p><p>That shows that the more senses that is activated the more you learn.</p><p>Keywords: Integrate, mobility, senses, learning capacity</p>