Målet med denna studie var att studera hur elever lär sig på bästa sätt, om det är genom praktisk eller teoretisk inlärning i ämnet naturvetenskap eller om det är genom att använda sig av båda inlärningsformerna. Studien är baserad på observationer och intervjuer i en klass i årskurs tre. Eleverna fick göra ett för- och eftertest som analyserades. Testerna kompletteras med hjälp av analyserade intervjuer.   Studien visade blandade resultat. Vid några frågor sågs det tydligt att eleverna som hade haft en praktisk undervisning hade förstått, medan eleverna i den andra gruppen med teoretisk undervisning inte hade förstått. Resultatet visade också att vid vissa fall var resultaten tvärtom. Intervjuerna visade att majoriteten av eleverna tyckte att det praktiska arbetet var mer intressant och roligt. En slutsats var att vissa uppgifter förstår eleverna lättare med hjälp av praktisk undervisning och ibland tvärtom.   Resultaten diskuteras sedan i relation till den tidigare forskning som presenteras i del nummer två i uppsatsen. Diskussionsdelen i uppsatsen kommer att presentera metoddiskussionen, praktisk inlärning, teoretisk inlärning och ämnet naturvetenskap.

Detta arbetes syfte är att studera vilken påverkan som språkbaserade instruktioner respektive språkfria interaktiva tutorials inom genren pusselspel har på en spelares kunskaper om spelets mekaniker och dynamik. För att besvara frågeställningen skapades ett spel i två versioner, en som hade språkliga instruktioner och en som hade språkfria instruktioner. Dessa versioners tutorialdelar skapades utifrån ett ramverk att principer som dikterar utformningen av en bra tutorial. Resultaten tyder på att båda versionerna lyckades lika väl i att lära ut, det vill säga att spelarna visade på lika bra kunskap kring spelet. Dock så var det en viss skillnad i hur effektivt spelarna fick kunskapen, där versionen med språkliga instruktioner visade sig ge en spelare denna kunskap något snabbare än den språkfria versionen. Men båda versionerna höll sig inom en rimlig tid för hur snabbt spelaren bör få denna kunskap.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju. Som vetenskaplig ansats har jag använt mig av fenomenografi med anledning av att undersökningen undersöker hur respondenterna upplever att de påverkas av musik. En sammanfattning av resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas av musik på olika sätt och att de använder musik systematiskt i formella miljöer. Resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas positivt av musik i kombination med inlärning. Resultatet visar att musik används som bakgrundsmusik för att stänga ute andra ljud som distraherar. / This c-level paper treats how four pupils meet their experience of music while learning in formal environments. The aim with this paper is to understand how these pupils use music in their daily life in school, and how they feel that they are affected by music in different learning environments. This survey is a case study where I have undertaken thorough interviews with four pupils in the age of 14 to 16, which from now on will be referred to as "the respondents”. I have examined how these four respondents feel that they are affected by listening to music while learning, and how they use music in formal environments. The respondents were asked questions without guidance in a partly structured interview. As a scientific approach I used phenomenography because the survey examines how the respondents feel that they are affected by music. A sum-up of the result show that the respondents feel that they are affected by music in different ways and that they systematically use music in formal environments. The results show that the respondents are affected by music in a positive way while learning. The results show that music is used as background music to shut out other sounds.

I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter. Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen. För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning. Intervjuer av relativt hög grad av standardisering har gjorts med studenter och lärare. Det går inte att fastslå om detta brädspel är, eller inte är ett bra komplement till den övriga undervisningen då hänsyn har tagits till att studietekniker är individuella för varje student. / In this report, it has been studied if a board game can be a good complement to the rest of the teaching of the marine engineer program at Kalmar Maritime Academy. A board game was produced and evaluated by students. The idea of this work has been to give students an alternative learning technique. This study technique is not related to the teaching at the maritime academy. With help of the game it has been explored what students think about the use of a board game to learn parts of various topics in education. To seek answers to our problem, we have carried out a qualitative study. We inductively assumed empirical with a pragmatic approach Interviews of a relatively high degree of standardization has been made with students and teachers. It is not possible to determine if this board game is, or is not a good complement to the rest of the teaching when taking into consideration that study techniques are individual for each student.

<p>I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter.</p><p>Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen.</p><p>För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning. Intervjuer av relativt hög grad av standardisering har gjorts med studenter och lärare.</p><p>Det går inte att fastslå om detta brädspel är, eller inte är ett bra komplement till den övriga undervisningen då hänsyn har tagits till att studietekniker är individuella för varje student.</p> / <p>In this report, it has been studied if a board game can be a good complement to the rest of the teaching of the marine engineer program at Kalmar Maritime Academy. A board game was produced and evaluated by students.</p><p>The idea of this work has been to give students an alternative learning technique. This study technique is not related to the teaching at the maritime academy. With help of the game it has been explored what students think about the use of a board game to learn parts of various topics in education.</p><p>To seek answers to our problem, we have carried out a qualitative study. We inductively assumed empirical with a pragmatic approach Interviews of a relatively high degree of standardization has been made with students and teachers.</p><p>It is not possible to determine if this board game is, or is not a good complement to the rest of the teaching when taking into consideration that study techniques are individual for each student.</p>

No description available.

<p>Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p>

<p>Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.</p>

No description available.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.