Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem. Det är emellertid viktigt för pedagoger att vara i närheten när barnen leker för att se till att leken fungerar, oavsett om det är den fria leken eller den styrda. Om barnen leker så har man möjligheten att lägga in kunskap som man anser passar till leken.

Sammanfattning:   Syftet med undersökningen var att studera elevers inlärningsstilar, för att se om det finns några skillnader på vilka inlärningsstilar som är dominerande hos eleverna generellt, beroende på kön eller på vilket program eleven går. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som eleverna på de olika programmen ombads fylla i. De sammanställda resultaten antyder att elever på det estetiska och det humanistiska programmet i större utsträckning är beroende av en varierad undervisning, eftersom de visar sig ha flera dominerande inlärningsstilar än eleverna på övriga program. En tendens som också framkom är, att pojkar i större utsträckning än flickor har flera dominerande inlärningsstilar. Undersökningen är inte statistiskt säkerställd, men en försiktig slutsats kan ändå vara, att den svenska skolan i större utsträckning behöver använda sig av undervisning, som stimulerar alla olika inlärningsstilar.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan. Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.

<p>Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal "stora", sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. En övergripande modell för integrering av dessa personlighetsteorier presenteras. Modellen beskriver hur personligheten formas av <em>biologisk utveckling</em>, <em>direkt påverkan på biologin</em> och <em>inlärning</em>. Den utgår från <em>evolutionen </em>och <em>biologi</em> och beskriver samband mellan olika element - t.ex. <em>beteende</em>, <em>situation</em> och <em>utveckling</em> - som kan anses viktiga i de befintliga teorierna. Elementen <em>drivkraft</em> och <em>inlärning</em> betonas särskilt och en fördjupande delmodell beskriver hur <em>motivationsdriven</em> <em>inlärning</em> kan skapa "om...så..."-mönster av olika generaliseringsgrad. Sådana mönster föreslås kunna beskrivas utifrån <em>primär drivkraft</em> och <em>sekundär</em> <em>motivation</em>, hur stor <em>generalisering</em> det rör sig om (omfattning av "om...så..."-mönster) samt vilken <em>typ</em> <em>av</em> <em>inlärning</em> det handlar om. Primär drivkraft och sekundär motivation kategoriseras efter hedonistisk valens (<em>lust</em>- eller <em>olustdriven</em>) samt <em>individualistisk</em> eller <em>prosocial</em> inriktning. Viss typ av inlärning antas sannolikare kunna skapa stabilare och därigenom mer personlighetsformande inlärning, bl.a. <em>olustdriven inlärning</em>, <em>inlärd hjälplöshet</em> och <em>intern konflikt</em>.</p>

<p>En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger.</p><p>Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.</p>

<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>

<p>Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.</p>

<p>Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.</p>

No description available.

En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger. Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.