I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning. Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd. Resultaten visade att eleverna helst av allt vill lära sig genom att diskutera och vara kommunikativt aktiva och om eleven fick chans att fördjupa sig i något ämne som de själva tyckte var intressant så ville de gärna arbeta med detta på egen hand eftersom det då blev roligt. Initiativet måste dock komma från läraren annars tyckte eleverna att tiden inte räcker till. En stor del av gymnasieeleverna såg inte heller möjligheterna med att ta eget ansvar och de eleverna tyckte bara att studierna blev jobbiga och tråkiga. De eleverna var inte in någon mån beredda att ta eget ansvar. En stor motiverande kraft i skolan var kompisar och vänner vilket studien visade var den största motiverande kraften till att vara i skolan överhuvudtaget för eleven.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik. Lärarna tycker att det är stor skillnad att undervisa i dag än vad det har varit tidigare. Eleverna känner inte att de kan påverka sin undervisning så mycket jämfört med tidigare.Friskolan arbetar utifrån målen tillsammans med eleven. Eleverna känner sig delaktiga och de känner att de i stor utsträckning kan påverka sin undervisning. Lärare och elever på friskolan arbetade i större utsträckning mot samma mål än vad lärarna i den kommunala gymnasieskolan gjorde.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.</p><p>Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.</p><p>Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.</p><p>Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen. Motargument som framkommer är den stress elever kan uppleva, då den inkräktar på fritiden samt att den tar tid att förbereda och följa upp.</p><p>Studiens slutsats är den att det behövs någon form av reglering för läxor och hur de ges.</p>

<p>Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.</p><p>Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  </p>

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir – tid, gruppstorlek och medvetenhet. Forskningen visar att en välutvecklad grovmotorik är betydelsefull för inlärningen. Enligt informanterna tillskrivs förskolan fler målformuleringar vilket innebär att fler uppdrag ska rymmas inom samma tid som förut och motoriken får ge vika. Fler barn skrivs in i grupperna vilket påverkar förutsättningarna för grovmotorisk träning i förskolan då lokaler och personaltäthet förblir detsamma. Pedagogernas medvetenhet påverkar mängden grovmotorisk träning i förskolans verksamhet. Det visar sig i den enskilda pedagogens intresse för motorik och rörelse och även dess syn på motorikens betydelse i leken. För att kunna delta och leka med en god självkänsla behövs en motoriskt säker kropp samt en god kroppsuppfattning. Till skillnad mot för femton år sedan, integrerar idag den medvetne pedagogen den grovmotoriska träningen i leken.

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande på något sätt. Exempelvis berättar en elev i intervjun att hen nu fick ro att koncentrera sig eftersom hen fick mer frihet och utrymme att välja arbetsplats och avstånd till de andra eleverna, istället för att vara var låst till en specifik yta. Alla intervjuade elever uppvisar fördjupade kunskaper om vad omkrets innebär och hur denna mäts. Detta genom att beskriva och visa på olika objekts omkrets, både verbalt och med gester.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning. Slutsatser är att musik används i undervisningen för att främja inlärningen och frambringa känslor.