No description available.

Under mitt självständiga arbete den 6:e terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre har jag valt att påbörja utformandet av en bokserie vid namn Det stora äventyret. Serien syftar till att förenkla befästandet av kunskap inom de naturorienterade ämnena på ett underhållande och lärorikt sätt i de yngre åldrarna. Böckerna i serien är tänkta att bygga på varandra med universums uppkomst som första bok och dagens samhälle som den sista boken. Hur universum är uppbyggt och hur evolutionen har lett oss till där vi befinner oss idag är vad denna bokserie är ämnad att lyfta fram. I denna rapport tas behovet av min produkt upp genom en kort reflektion kring naturkunskapsämnet i skolan som visar att flertalet elever inte uppnår målen inom naturkunskaps ämnena mot slutet av sin skolgång. Tidigare forskning kring om man kan lära sig ny kunskap av skönlitteratur framförs för att ytterligare belysa behovet av min produkt och visar att man kan befästa ny kunskap via skönlitteratur samt att denna förmåga börjar att utvecklas redan vid tre-års ålder. Rapporten belyser även vad det finns för typ av litteratur inom ämnet idag vilket visat sig vara ytterst lite skönlitterära böcker för barn i de yngre åldrarna som handlar om just universums byggstenar och evolutionen. Facklitteraturen tycks dominera i bokhyllorna och är fyllda med ny kunskap i varje mening vilket kan göra det svårt att minnas allt. Att därför använda sig av skönlitteraturen skulle kunna vara ett sätt att hjälpa elever att befästa nya kunskaper. Min produkt syftar till att göra detta på en grundläggande nivå för att ge eleverna en möjlighet att sätta sig in i och utveckla dessa kunskaper inom just naturvetenskap. Jag har under detta arbete framställt en prototyp av den första boken i denna bokserie, Universum uppstår. Boken finns att ta del av i bilagorna och hur produktutvecklingen kring den har gått till redogörs för i denna rapport.

Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

No description available.

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Huvudresultatet i vår studie visar att ledarskap är centralt i det gruppdynamiska arbetet. Däremot har vi sett att det finns stora skillnader mellan hur lärare utövar sitt ledarskap. Tydlighet och humor var två av de ingredienser som ansågs vara viktiga. Att det finns en koppling mellan inlärning och gruppdynamik framkom tydligt, men på vilket sätt hade våra informanter svårt att beskriva med ord. Det gruppdynamiska arbetet får aldrig stanna av, lärare måste kontinuerligt fortsätta med det arbetet med hjälp av olika strategier.</p><p>We have performed a qualitative study of how teachers work with group dynamics in the classroom. We made four interviews that turned out in four main themes: the definition of group dynamics, the view of leadership, teachers´ strategies and the connection between learning and group dynamics. The level of experience among the informants varied between only a couple of years up to more than 40 years in the profession. The study was carried out to investigate what strategies teachers use when they work with a group of students to create a good group climate. We also wanted to make visible the teachers´ thoughts when it comes to leadership and also their view of the connection between learning and group dynamics. The main result of our study shows that leadership is central in group dynamic work. However, we have seen big differences between how teachers practice their leadership. Plainness and humour are two of the ingredients that considered important. That there is a connection between learning and group dynamic appeared very clear but in which way was hard for our informants to describe with words. The group dynamic work must never stop but teachers have to continuously keep the work going using different strategies.</p>

<p>Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer.</p>

<p>Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.</p>

<p>Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.</p>

<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet. Kontentan var att ta reda på hur de hade upplevt att använda sig av teater/drama. Klassföreståndaren blev också intervjuad om vad hon tyckte om teater/drama. Det författaren kom fram till var att momentet var populärt hos eleverna samt att genom detta övade sig eleverna bland annat att samarbeta och våga stå inför andra och agera. Slutsatsen blev att lärare bör ge teater/drama en chans, då det kan tillföra mycket i skolan.</p>

<p>Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen. De arbetar också med att ge barnen en medvetenhet om vår natur. Barnen blir piggare och dessutom friskare av att vistas utomhus och deras fantasi och kreativitet ökar. Det blir också färre konflikter i barngruppen.</p><p>Vi hoppas att vi genom detta arbete kan inspirera andra att arbeta med denna metod.</p>