Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället. Elina belyser unga invandrarkvinnors syn på sig själva och vad de anser påverkar deras liv. Isabelle fokuserar på hur kunskaper i det svenska språket bidrar till individens identitetsskapande och integrering i det svenska samhället. I studien förmedlas informanternas beskrivningar av livet och vad det för dem innebär att vara"svensk"som"invandrare". Vi har fått en inblick i hur problematisk och betydande känslan av tillhörighet kan vara under skapandet av självbilden för en person med invandrarbakgrund.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall, vilket medför att metaller sprids från det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller är naturliga komponenter i ekosystemen och många är essentiella näringsämnen. Metaller kan dock innebära en belastning då de i höga koncentrationer är toxiska för levande organismer. Läckaget av metaller från gruvavfall kan fördröjas genom täckning av deponierna. Bersbo gruvområde i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som ägde rum på 1980-talet, vilken syftade till att åtgärda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i området för att utreda föroreningssituationen i Bersbo. Ytvattenprover insamlades före, under och efter åtgärden. Trots en minskning av metallkoncentrationer i vattnet i området har det i tidigare studier konstaterats att metalläckaget från Bersbo överstiger läckaget från samtliga övriga gruvor i Östergötland. Denna studie syftar till att undersöka metalläckaget i ytvattnet i anslutning till de täckta deponierna i Bersbo cirka tjugo år efter att åtgärden utfördes. Provtagning av ytvatten har genomförts och vattnet har analyserats med avseende på pH, konduktivitet, kadmium, koppar, järn och zink. En statistisk jämförelse har utförts mellan data från tidsperioden 1992-1998 och data som har erhållits i studien. Resultatet påvisar minskade metallkoncentrationer i området kring deponierna men halterna vid Storgruveupplaget är fortfarande höga i jämförelse med bakgrundsvärdena. I ett dike vid Storgruveupplaget, som inte förväntades vara påverkad av avfallet, påvisades även där höga metallkoncentrationer i jämförelse med bakgrundsvärdena. Dessutom observerades en minskning av pH-värdena nedströms samma upplag. Vid provpunkterna som omgärdar Steffenburgsupplaget observerades en ökning av pH-värdena samt oförändrade eller minskade metallkoncentrationer.

Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur Finspångs kommuns landsbygd. Byaråden i Igelfors, Rejmyre och Lämmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehållet. Studien har påvisat att den ideologiska kraften på platsen bestämts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarådet påtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga inställning till byaråden har dock resulterat i otydlighet beträffande byarådens möjliga verksamhetsområden. Den kommunpolitiska inställningen har visat ett kollektivistiskt samhällscentrerat perspektiv som utgått från kommunens helhet. I detta perspektiv har landsbygden fått göra avkall på tillgång till service till förmån för de större eller mer centrala områdena. Landsbygdsprogrammet och landsbygdssamordnaren har istället visat på en mer individualistisk inställning till byaråden som istället velat öppna upp möjligheterna för byaråden att själva lösa problemen i bygderna. Att det senare alternativet är det som föredragits i det område med mest påtaglig hotbild framgick efter en granskning av valresultaten 2006. Möjligheterna till större ansvar i bygderna har dock inte inneburit någon större förankring demokratiskt. Rösträtten har endast varit förbehållen medlemmarna i byaråden. Eftersom verksamheten mestadels utspelat sig genom styrelsemötena har emellertid också byarådens övriga medlemmars möjligheter att delta varit begränsade.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu. / Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft. Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång. Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard. Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation. Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare. Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning. Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen. Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framställs i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar. Uppsatsen är inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hämtade ur svenska nyhetsmedier. Jag visar i uppsatsen på hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsätter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv är, skiljer sig åt beroende på om det är myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföreträde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.