This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

I cirka tjugo år har det pågått en omfattande digitalisering av världen, där institutioner, myndigheter, organisationer och andra företag har flyttats (verksamheten omplacerades) i större grad från att vara en fysisk kontakt till att bli en digital kontakt. Begreppet “digitalisering” formuleras av Kamery & Pitts (2002, s. 59) som datorisering för olika processer i samhället. Allt som man tidigare behövt vara fysiskt närvarande, finns numera i mobilen eller datorn. Även banken har flyttat de flesta delarna av sin verksamhet till digitala världen, vilket har skapat nya miljöer och förutsättningar för förändringar i kundbemötandet. Banken är ett relevant ämne att utforska eftersom dess förändringar är bland de mest omfattande och att deras fokus vid kundbemötande är att hjälpa kunden med sitt ärende, inte sälja tjänster. Sedan tidigare har banken haft webbsidor där alla kunder kunnat kontrollera sina konton online och utföra en hel del av ärenden på egen hand, såsom betalningar, överföringar, med mera. I nuläget utvecklas nya avdelningar som hanterar ärenden utanför de fysiska kontoren och dessutom utanför office öppettider. Även om kontoren inte kan uteslutas helt och hållet, har deras betydelse minskat kraftigt (Larsson, 2018). Denna digitalisering har skapat förutsättningar för att införa nya avdelningar på banken. Avdelningar som hanterar kunder via telefon. Syfte med denna studie är att undersöka frontpersonalen inre motivation, vad de värdesätter och känner saknas när de ska skapa ett lyckat kundbemötande via telefon. Utifrån inre motivation till organisationens värderingar/principer, team och individ. Studien är inriktat på att undersöka subjektiva bedömningar och åsikter ifrån frontpersonalen som arbetar inom bank med kundtjänst via telefon. För denna studie valdes den kvalitativa metoden med subjektivism som ontologisk inriktning, eftersom det med denna metod går att individuellt undersöka subjektiva bedömningar av respondenter. Vidare användes det deduktiva arbetssättet, där utgångspunkten ligger i tidigare studier som teoretisk referensram. Den insamlade datan analyserades med tolkning som kunskapsteori. All data behandlades subjektivistiskt vilket innebär att varje intervju tolkades var för sig och inga generaliseringar har gjorts. För studien behövdes frivilliga individer inom kundtjänsten, vilket har erhållits genom bekvämlighetsurval. Åtta stycken personer som arbetar inom telefonkundtjänsten i en av de fyra största bankerna i Sveriges har deltagit i undersökningen. Dessa intervjuer har utförts på banken, på en avskild plats. All insamlade data har lagrats diskret och används endast för denna studie. Alla intervjuer textades och skickades till respondenterna. Därefter har all insamlade data sammanförts i resultatkapitlet i form av sammanfattningar av respondenternas svar och analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Analysen har påvisat att det förekommer likheter bland respondenterna vilket tyder på att det finns en enhetlig bild men samtidigt kan man inte förallmänliga resultaten. Därefter konstateras att telefonkundtjänstavdelningen har blivit något större än bara kundhantering via telefon. Numera heter sådana avdelningar “digitala kanaler”, de omfattar andra kanaler för att kunna etablera kontakt med kunder såsom chatt, videosamtal, kund post. Detta gör studien endast inkluderar en del av den nya miljön inom kundtjänsten som har skapats i samband med digitaliseringen och att det finns incitament för vidare forskningar inom nämnt område. En övergripande slutsats kan presenteras vilket är att de åtta intervjuade personerna värderar högst trevligt kundbemötande, kunskap, informations tillgänglighet och trivsel på arbetsplatsen för att kunna uppnå ett lyckat kundbemötande. Dock finns det vissa avvikelser inom den inre motivationen i form av självutveckling, problemlösning, nyfikenhet eller ren försörjning. Alla respondenter hade samma genomgående tråd i sina svar vilket var att kundens intressen och problematik är den högsta prioriteten.

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.</p><p>Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål. Avsikten är även att presentera om revisorerna hanterar problematiken kring den inre konflikten och i så fall på vilket sätt eller hur detta skulle kunna hanteras.</p><p>Studien är grundad på både primär- och sekundärdata. Primärdatan består av tre intervjuer med revisorer, vilka alla har gedigen kunskap inom området. Sekundärdatan består av litteratur inom revisions- och tjänstemarknadsförings området, tidningsartiklar samt elektroniska medier.</p><p>Efter att ha studerat både revisions- och tjänstemarknadsperspektivets syn på förväntningsgapet kan slutsatsen dras att det finns tydliga likheter mellan dessa, både gällande orsaker och åtgärder.</p><p>Slutligen kan, författarna av denna studie, även konstatera att den inre konflikten är en direkt orsak av revisorernas medvetenhet om förväntningsgapet. Förväntningsgapet och den inre konflikten påverkar med andra ord varandra och det har framkommit att en intressant relation mellan dessa två begrepp förekommer.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år. Angående omfattningen av samverkan med andra ämnen låg spridningen mellan hälften till något under hälften beroende vilken arbetsform det var fråga om. Det man föredrog var tema- och ämnesövergripande arbete. av svaren kan man se att hälften arbetade efter denna form. När det gäller projektarbete ligger svaren något under hälften.Vad beträffande samarbete mellan slöjdarterna svarade något över hälften att man arbetade tillsammans i någon form. Det som vägde tyngst att förmedla inom ämnet slöjd blev att barnen fångas av sin egen drivkraft. Kunskapsområden nämndes i en av enkätsvaren som en arbetsform för att nå målen. Skolan har vidgat och utökat tanken i samarbetet mellan ämnena via gemensam syn av kursplanen och dess mål.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år. Angående omfattningen av samverkan med andra ämnen låg spridningen mellan hälften till något under hälften beroende vilken arbetsform det var fråga om. Det man föredrog var tema- och ämnesövergripande arbete. av svaren kan man se att hälften arbetade efter denna form. När det gäller projektarbete ligger svaren något under hälften.Vad beträffande samarbete mellan slöjdarterna svarade något över hälften att man arbetade tillsammans i någon form. Det som vägde tyngst att förmedla inom ämnet slöjd blev att barnen fångas av sin egen drivkraft. Kunskapsområden nämndes i en av enkätsvaren som en arbetsform för att nå målen. Skolan har vidgat och utökat tanken i samarbetet mellan ämnena via gemensam syn av kursplanen och dess mål.

Sammanfattning Det finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra. Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål. Avsikten är även att presentera om revisorerna hanterar problematiken kring den inre konflikten och i så fall på vilket sätt eller hur detta skulle kunna hanteras. Studien är grundad på både primär- och sekundärdata. Primärdatan består av tre intervjuer med revisorer, vilka alla har gedigen kunskap inom området. Sekundärdatan består av litteratur inom revisions- och tjänstemarknadsförings området, tidningsartiklar samt elektroniska medier. Efter att ha studerat både revisions- och tjänstemarknadsperspektivets syn på förväntningsgapet kan slutsatsen dras att det finns tydliga likheter mellan dessa, både gällande orsaker och åtgärder. Slutligen kan, författarna av denna studie, även konstatera att den inre konflikten är en direkt orsak av revisorernas medvetenhet om förväntningsgapet. Förväntningsgapet och den inre konflikten påverkar med andra ord varandra och det har framkommit att en intressant relation mellan dessa två begrepp förekommer.

ABSTRAKT Titel: Beyond motivation - in search of professionals Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Desirée Arman &amp; Lisa Simu Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-01-04 Syfte: Vi lever i ett kunskaps– och expertsamhälle där professionerna är bärare av expertkunskap. Uppsatsen ämnar därmed till att få ökad kunskap och förståelse för hur samt vad professionella medarbetare motiveras av i sitt arbete. Följande frågeställningar har undersökts: 1. Vad motiverar professionella medarbetare? 2. Har professionella medarbetare en inre drivkraft som medför att de motiverar sig själva?  Metod: Uppsatsen är skriven utifrån det hermeneutiska synsättet. Detta arbete är en kvalitativ studie och det empiriska avsnittet baseras på nio semistrukturerade djupintervjuer med professionella medarbetare. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt ut nyckelord från teorin som vi tror stämmer väl in på våra studieobjekt, därefter har vi utformat intervjufrågorna. Resultat &amp; slutsats: Flertal av respondenterna värdesätter fria ramar samt möjlighet till att påverka och ha inflytande över sitt arbete. Även uppgifternas utformning är av betydelse för respondenterna. Studien har visat att dessa individer motiveras av komplexa och utmanande arbetsuppgifter. Det framkom även att individerna värdesätter gemenskapen, ledarskapet och meningsfullheten i arbetet. Likaså är den personliga och professionella utvecklingen något respondenterna angivit påverkar deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien visar även att professionella medarbetare driver sig själva i stor utsträckning men att stöd samt beröm från chefer och kollegor är något individerna värdesätter. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till en större grupp individer och studera likartade frågeställningar. Ett alternativ kan vara att endast undersöka respondenter inom en specifik profession för att studera motivationen för endast den gruppen. Det vore även intressant att studera eventuella likheter och skillnader mellan ledares och medarbetares syn på motivation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare. Vår förhoppning är även att ledare inom olika professioner ska kunna ta del av studien för att bättre kunna tillvarata humankapitalet.   Nyckelord: Motivation, inre motivation, professionalism, expertis, självförverkligande.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning. Det teoretiskaoch begreppsliga ramverket består av Giddens och Bengt Bruldes teorier ochbegrepp som används som hjälpmedel för att höja abstraktionsnivån itolkningsprocessen. Studien har utförts i enlighet med den hermeneutiskametoden och djupgående intervjuer har gjorts med fem respondenter bosatta iStockholm med maximal variation i ålder, kön och livssituation. Resultaten somframkommer i huvudtolkningen visar att inre tillfredställelse är beroende avbåde inre och yttre faktorer. För att uppnå den inre tillfredställelsen visardet sig att människan genom medveten kontroll över den egna livsstilen hanterardessa faktorer som påverkar självet.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet. Dock visar inte testet nödvändigtvis den beskrivna utvecklingen utan kan visa att en fonologisk minnesstrategi börjar användas tidigare än i 7-årsåldern och att en visuell strategi kan användas även efter att inre tal blivit den huvudsakliga metoden. I uppsatsen undersöks även om det påverkar resultatet på ett sådant minnesspanntest om deltagarna under testet får svara på vilka minnestekniker de har använt sig av. Detta påverkar resultatet på testet på så sätt att deltagarnas prestation på testet försämras.

Title: A study about needs, goals and motivational factors Course/Subject: Business Administration concentration Leadership, 15 hp Authors: Ulrika Herolf Tutor: Anders Billström Keywords: Needs, Goals, Intrinsic and Extrinsic Motivational Factors Background and problem Motivation is a large subject and in my investigation on the matter I found that needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors frequently occurred. By that I got interested in research if any of these four key terms was more central for an individual’s motivation within a working team or if all four was as equally central. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate which motivational factors that is important to an individual’s motivation. I will do this by investigate the terms needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors. I want to investigate this by interviewing a number of employees within a working team, including a manager.  My hope is that my thesis will interest managers in working teams, future managers and co-workers that want to learn more about motivation. Problem statement: What factors are important to individual motivation in a working team?     Methodology: I conducted a qualitative study where I gathered data from five persons. The interviews were made in each respondent’s office and took about an hour per person.     Conclusions: The study shows that all of the four factors were central to motivation, but that some sub factors were more important to this specific working team. Furthermore the study showed that the intrinsic motivational factors were somewhat more important to the working team than the extrinsic motivational factors. Goals were something that all the respondents worked with and considered where important in their work. / Titel: En studie om behov, mål och motivationsfaktorer Kurs/Ämne: Företagsekonomi inriktning ledarskap 15 hp. Författare: Ulrika Herolf Handledare: Anders Billström Nyckelord: Behov, Mål, Inre och Yttre motivationsfaktorer Bakgrund och problem: Motivation är ett stort begrepp och i mina efterforskningar fann jag att behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer förekom ofta inom forskningen. Därigenom blev jag intresserad av att undersöka om något av dessa fyra begrepp var mer centrala för individer inom en arbetsgrupp eller om alla fyra var lika centrala. Min problemformulering ämnar undersöka detta.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som har betydelse för en individs motivation. Detta genom att undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. Jag vill undersöka detta genom att intervjua ett antal anställda inom en arbetsgrupp, inklusive en chef. Jag hoppas att min uppsats ska intressera chefer i arbetsgrupper, framtida chefer och medarbetare att lära sig mer om motivation. Problemformulering: Vilka faktorer har betydelse för individuell motivation i en arbetsgrupp? Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag har inhämtat data ifrån fem personer. Intervjuerna är utförda hos respektive respondent och under ca en timmes tid. Resultat och slutsatser: Studien visar att samtliga fyra faktorer var centrala för motivationen, men att t.ex. vissa delbehov var viktigare för just denna grupp. Det visade sig även att inre motivationsfaktorer var något viktigare för individerna i arbetsgruppen än de yttre motivationsfaktorerna. Mål var något samtliga respondenter arbetade med och ansåg vara viktigt i deras arbete.