Följande arbete är en undersökning om specifikt vad vardagsrummet är för rum, vad innehåller det och vad har det för funktion. Hur kan detta speglas i föremål och möbler? Hur kan kunskap om hur vi människor relaterar oss till föremål utvecklas i skolan? Vardagsrummet är ett rum där de ”finare” möblerna finns. Där vi umgås när vi har besök. Undersökningsmetoden bygger på en gestaltande undersökningsmetod. Genom litteraturstudier av etnologisk och sociologisk litteratur skrivna av Åke Daun, Eva Londos, Pierre Bourdieu mfl., fotodokumentation och egna erfarenheter har jag analyserat likheter och skillnader då det gäller två generationers olika vardagsrum. Resultatet av denna undersökning är att vardagsrummet och dess föremål förstärker den man är eller vill vara. Två generationers vardagsrum kan se väldigt olika ut. Men de speglar var och en på sitt sätt två olika individer. Jag ser mitt arbete som en undersökning som man kan överföra till elevers vardag och verklighet, ett tillfälla att reflektera över sina egna rum och saker. Eleverna fick i uppgift att välja ut ett föremål att ta med till skolan för att berätta om sin relation till föremålet genom att teckna av det och berätta minnen kring det. Något som jag kom fram till är att eleverna identifierar sig med föremålen. Eleverna använder föremålen för att förstärka sin självbild.

This report describes the bachelor degree project called “A case study in strategic product design in collaboration with Elfa” carried out by Mathieu Gustafsson and Pär Rickberg,students at Carl Malmsten Furniture Studies.We had the opportunity to do our degree project in collaboration with ELFA after a previous school project where we made suggestions for new products. Initially the brief was to develop new products for the company which was based on previous proposals.Reasoning led us in to design strategies and how to use such a strategy to develop newproducts for ELFA. During our first superficial analysis of ELFA and its current products, we found that we wanted to recast the framework of identity and context in which the product would be created. According to the researches made by SVID (The Swedish Industrial Design Foundation),companies that continually are working with design strategies strengthens the brand, its competitiveness and become more innovative. We wanted to make use of such a strategy in the process of developing new products for ELFA. We then made a proposal for a design strategy and a vision for ELFA. Based on this vision, we proposed a new series of products, which we also present in this report. Ultimately we evaluated our collaboration with ELFA where we concluded that the design strategic methodology has several advantages. The work process is more targeted, efficient and therefore reduces the risk of making mistakes. The proposed product will also be more tailored to the specific market that the company wants to target.

Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten. Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling. Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping. Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung. Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar. I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande.

This report deals with the importance and need for more adaptable objects for children to use as furniture as well as for playing in their everyday life. It discusses the importance of such objects that are more suitable for play and movement to aid the physical and psychological development of the child, as well as adressing the nature and importance of play itself in this process. It also gives a short overview of previous furniture designed for children and tries to answer the question of why it is important to allow for the element of play when designing furniture for children, and gives some examples of where this has or has not been taken into consideration. The report then introduces a new set of objects, the Joy(n)- line, that consists of various components that can be arranged and rearranged to suit the children´s wishes and needs, building and transforming them into traditional furniture such as beds, tables, shelves and seating, but at the same time being "things" that they can climb on and play with. The working process is followed through sketches and model works, examples of trying out the product are demonstrated, and the end result evaluated . / Master / InSpace 2010

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande. Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.      Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt. Hemlik miljö var viktigt vid nybyggnad av särskilda boenden. Särskilda boenden för individer med demens med hemlika förhållanden ger högre livskvalitet, minskad ångest och rädsla hos individer med demens. Individualiserad miljö kunde stödja individens identitet och en stimulerande miljö kunde sänka frekvensen av negativa beteenden. En renovering, för att förbättra den stödjande funktionen och det estetiska intrycket av miljön, på särskilt boende kan leda till försämrad livskvalitet och välmående. Slutsats: Artiklarna i denna studie visar på att miljön påverkar individer med demens och flera av dem tar upp att en hemlik miljö är viktig eller vilka positiva effekter ett boende med hemlik miljö har på individer med demens. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan ge färre tecken på ångest och sänka användandet av läkemedel.

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>     Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

Bakgrund Patienter påverkas av deras omgivande miljö och olika aspekter i vårdmiljön kan ha olika effekter på patienter. Det finns ett samband mellan vårdmiljöer och vårdens möjlighet att lindra lidande. Kompetens och kunskap om hur vårdmiljöer påverkar patienter är av stor vikt för det personcentrerade arbetet med fokus på att lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa hur innehåll i vårdmiljön påverkar patientupplevelsen i olika vårdsammanhang. Metod Arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där 16 artiklar från PubMed och CINAHL analyserades utifrån en integrerad analysmetod. I enlighet med en integrerad analysmetod sorterades och kategoriserades samtliga artiklar i huvudkategorier och subkategorier. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: den stimulerande vårdmiljön, växters terapeutiska effekt och inredning. Subkategorierna bestod av: fysisk formgivning, omgivande faktorer, ensamhet och distraktioner, effekten av renovering, stressminskande och läkande förmåga, sittplatser, elektronik, samt konst. Slutsats Resultatet visade att vårdmiljöns utformning spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av sjukvården. Vidare har resultatet även visat att en stimulerande vårdmiljö bidrar till minskad känsla av ensamhet, minskad stress samt förstärkt patienternas känsla av trygghet inom vården. Denna litteraturöversikt har en bra överblick av hur vårdmiljön påverkar patienterna, dock behövs fler studier för att få en mer ingripande blick i ämnet.