<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.</p><p>Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet.</p><p>Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin. Det gjordes för att kunna se om det fanns gemensamma framgångsfaktorer i deras sätt att arbeta. Resultatet av analysen visade att det fanns gemensamma framgångsfaktorer mellan dessa företag och även med den teori som har används i denna uppsats.</p><p>Forskningsfråga</p><p>Hur använder svenska inredningsföretag design management för att implementera design i sin verksamhet?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att skapa en förståelse för hur design management kan användas inom inredningsföretag och vilken betydelse design management har för deras framgång. Uppsatsen syftar till att leta efter gemensamma framgångsmönster i deras arbete med design management.</p><p>Metod</p><p>Som metodval har flerfallstudie använts. För den empiriska undersökningen har intervjuer med anställda på företagen genomförts. Resultatet av detta har analyserats för att kunna kartlägga framgångsfaktorer för design management.</p><p>Slutsatser</p><p>Företagen har tagit steget förbi design som formgivning och använder design för att främja produktens funktion och kvalité. Framgångsfaktorerna är väldigt starkt förknippad med varandra och mönster har kunnat påvisas.</p>

I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. Därav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn på skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att skolhusen inte ser ut så idag.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: • Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö? • Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön? • Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum? Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar. Studien visar även att pedagogerna anser att eleverna påverkas enormt mycket av sin klassrumsmiljö. I vår studie framkom att detta även gäller för pedagogerna. Vår studie visar också att ju mer pedagogerna engagerar sig i klassrumsmiljön, desto mer visioner får eleverna till att vilja göra ytterligare förändringar.

The purpose of this work is to develop and test a design process where quick decisions and model building has a prominent role. The goal is to develop a number of products and build prototypes to be shown during the Carl Malmsten Furniture Studies spring exhibition 2012. I’m also writing a report describing my work. To reach my goal I have each day during the first phase conducted a short research and found a concept based on that days name day. Then I have continued in the workshop and worked with three-dimensional models. In total 15 days of sketching with accompanying 15 ideas and models. Every day ended with me photographing the model. In the second phase I selected three of the products for further development to finished prototypes by sketching, modelling and 3D modelling in the computer. The result of my work is partly the design process I’ve worked with, which can be described in three parts: defining, developing ideas and further developing the products. The first part defining involves setting up the framework and objectives for the products you want to develop. The second part developing ideas it’s about working with fast three-dimensional sketch models. The third and last part further developing the products is about analysing and developing the chosen products. The physical results of my work are the products I have developed during my degree project. The chair Ralph, a pair of lamps called Elvira and Gisela and the ladder Jonas, witch I further developed into full-scale prototypes. / Syftet med arbetet är att ta fram och testa en designprocess där snabba beslut och modellbygge har en framträdande roll. Målet är att ta fram och tillverka ett antal produkter i form av färdiga prototyper som ska visas under Carl Malmsten Furniture Studies vårutställning. Jag ska även i en rapport beskriva mitt arbete. För att nå mitt mål har jag under den första fasen av arbetet varje dag genomfört en kort research utifrån dagens namnsdag för att hitta ett koncept. Därefter har jag gått ner i verkstaden och jobbat med tredimensionell modell. Totalt genomförde jag 15 sådana skissdagar med medföljande 15 idéer och modeller. Varje dag har avslutats med att jag fotat modellen jag gjort den dagen. Den andra fasen har bestått i att jag valt ut tre av produkterna och vidareutvecklat dem genom handskisser, modellarbete och 3D-modellering till färdiga prototyper. Dessa skulle visas under Malmstens vårutställning. Resultat av mitt arbete är dels den designprocess jag har jobbat efter, som kan beskrivas i tre delar: definiera, idégenerera och utveckla. Den första delen definiera handlar om att sätta upp ramar och mål för de produkter du vill ta fram. I den andra delen idégenerera handlar det om att arbeta med snabba tredimensionella skissmodeller. Den tredje och sista delen utveckla handlar om att analysera, välja ut och  vidareutveckla. Ett mer fysiskt resultat av mitt arbete är de produkter jag tagit fram under mitt examensarbete. Stolen Ralph, lampparet Elvira och Gisela och stegen Jonas, som jag vidareutvecklade till färdiga fullskaleprototyper.

Parken är en relativt ny företeelse i staden men har spelat en vital roll i det sociala samhälle som Sverige har idag.  När Tessinparken mitt på Östermalm skulle renoveras valde staden att ersätta de befintliga parkbänkarna med ensits stolar utspridda med ett lång avstånd sinsemellan. Därigenom skapade Staden medvetet en osocial miljö. Bakom beslutet ligger ett konstnärligt förslag som blev avslaget i Stadsdelsnämnden och flera klagomål på personer som uppehåller sig i parken från boende i närheten . Efter att ha intervjuat personer i beslutsfattande positioner, inom möbelbranschen och hos trafikkontoret samt läst beslutsdokument, policy- och riktlinjedokumenten för stadens offentliga parkutrymmen sammanställdes en kriterielista. Denna lista låg sedan som grund för formgivningen av en bänk som ska underlätta möten emellan människor och få plats på begränsade ytor i stadens nya promenadstad. Den kan användas vid tillfälliga möbleringar eller för att skapa intressanta miljöer med en hög social och aktivitetsfaktor.

Den ideella teatergruppen Teater16 har fått nya lokaler som de kallar Lokal16. De äldre industrilokalerna ska omvandlas till ett kulturhus för ungdomar i Ljungby och det här projektet är ett förslag på den nya inredningen till lokalernas korridor, inklusive entré, och kafé.

Examensarbetet ”Torget, berget och den vita kuben” utgår från nyöppnade Österängens konsthall i en förort utanför Jönköping. Projektets huvudfrågeställning handlar om hur utställningsrum för samtidskonst ser ut och skapas idag. Formgivningen har resulterat i en sekvens specifika miljöer som refererar och kontrasterar mot den vita kuben, normen, och undersöker korrelationen mellan samtidskonsten som ställs ut och arkitekturen bakom. Rummet är inte passivt, det är en aktiv aktör som både producerar och selekterar den konst som ställs ut. / The project is about a recently established art gallery in Österängen, a suburb to Jönköping. The main interest concern how spaces for contemporary art function and are created today. My design for Österängens art gallery is a sequence of specific environments that refers or contrasts to the white cube, the norm, and is investigating the correlation between contemporary art and architecture. The art gallery is not passive; it is an active actor in producing and selecting the art exhibited.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ”Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?” och ”Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?”Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat. Vi tar upp paralleller om vad bland annat Ingrid Pramling Samuelsson, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Marjana De Jong tar upp och diskuterar i sin forskning kring barns lek och miljö. Ovanstående forskare är bara ett utdrag av dem som finns med. Några av de slutsatser vi kommer fram till är att barnens miljö är viktig för leken, eftersom barn i sin lek använder miljön som sitt redskap. Vi har även noterat att många miljöer kan vara flexibla. Barnen skapar själv rum i rummen och använder det som finns tillgängligt för att leka efter sitt behov och intresse.

Examensarbetet Binary surfaces - ljusemitterande textiler för inredningssammanhang är ett undersökande arbete om hur fiberoptik kan användas i vävda strukturer. I arbetet har de parametrar som påverkar mötet mellan fiberoptik och väv, samt de möjligheter de tillsammans skapar utforskats. Resultatet är två exempel på tyger vävda med fiberoptik i kombination med mer traditionella textila material. Exemplen är framtagna för inredningssammanhang och visas som en rumsavdelare och som yttertyg på sittmöbler. / The thesis Binary surfaces - light-emitting textiles for an interior design context is an investigative work on how optical fibres can be used in woven structures. The work explores the different parameters that affect the interaction between optical fibres and weaving, and the possibilities they create together. The result is two examples of fabrics woven with optical fibres in combination with more traditional textile materials. The examples are designed for an interior context and are shown as a room divider and as outer fabric on seating furnishing.

Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla ett lekmaterial som uppmuntrar barns kreativitet, motorik och kognitiva förmågor samtidigt som det bidrar till ett hållbart samhälle. Detta genom att ta fram ett konceptförslag på en könsneutral produkt som kan användas av barn i flera åldrar under många år. Projektet har följt en iterativ designprocess (iterERA) med de fem faserna, Planera, Rekognosera, Generera, Detaljera och Kommunicera. Arbetet inleddes med en undersökning av de tänkta användarna och dess närmiljö med hjälp av enkätundersökning, observationer och intervjuer. Parallellt med detta genomfördes en omfattande litteraturstudie för att skapa en vetenskaplig grund till arbetet. Teorin som behandlats innefattar bland annat barnens utvecklingsstadier, lek och leksakers betydelse för barnens utveckling, normkritisk design, material och designteori. Uttalade problem med dagens lekmaterial var hållbarheten då många upplevde att saker gick sönder alldeles för lätt. Undersökningen visade att det fanns behov av omformning då barnen gärna bytte lek och leksaker ofta och det fanns även ett önskemål från föräldrar att kunna återanvända och ärva leksaker mellan syskon. Viktiga egenskaper hos lekmaterial är lärande, säkerhet, omformning och produkter som bidrar till kreativitet och fri lek. Under Genereringsfasen genomfördes kreativa metoder för att få fram en stor mängd idéer som efter kombination och utveckling resulterade i fyra konceptförslag. Slutkonceptet valdes utifrån återkoppling till användarnas behov och önskemål samt utifrån den teoretiska referensramen. Projektet resulterade i lekmodulsystemet MEGO. Produkten består av lådor i olika former och lösa komponenter i trä som på ett enkelt och roligt sätt kan byggas ihop till olika lekkonstruktioner. Modulsystemet ger barn en möjlighet att på ett kreativt sätt påverka sin lekmiljö genom att bygga sina egna leksaker samtidigt som de utvecklar motoriska och kognitiva förmågor. MEGO grundar sig i hållbarhet och består av ekologiska och giftfria material.