The purpose of this study is to examine the physical space of children’s libraries in Sweden, and also to see which influences there are in the literature about the same subject. What ideas exist in the literature about the physical room of children’s libraries? We have studied how and if these influences can be seen in a selected number of children’s libraries. Our theoretical perspective is based on Anthony Gidden’s theory of construction. To answer our questions we have chosen a number of public libraries, which we have observed. After reading literature and making observations, we made a comprehension. The conclusion of this study shows that there are several parts in the physical room that must cooperate to create a whole library room that works for the user. If one of these parts is missing, there are things that the user can not profit from. / Uppsatsnivå: C

The aim of this study is to examine how important a factor the environment and the interior is to the creation of a user-friendly children’s library. In this study, environment is taken to mean the furnishing and the equipment in the children’s area at the library. The environment plays an important role in society today and because of that this is a current topic. The case study was made at the public library in Halmstad, which is a newly built public library. We interviewed ten people who were connected to the children's division of the library; most of them employees. We wanted to know what they thought was a user-friendly environment for children at the library. We also wanted to know how they used the furnishing, colour, sound and light to establish a user-friendly environment. This study consists of both qualitative interviews and documents, mostly from the planning stage of the library. We subjected the interview material to different analyses which were based upon theories mainly from our own field, library and information science, but also from environmental psychology. We found out that the environment plays an important role at the children's division of the library. The flexibility of the environment was an important factor in optimizing the potential uses for the children's division, which created many possibilities for the successful execution of an extensive activity program. We concluded that it is important to be able to use the environment for many different purposes. / Uppsatsnivå: D

<p>I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats.</p> / <p>In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>

SAMMANFATTNING Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever. Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas för att fungera optimalt. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett pedagogiskt/individanpassat perspektiv. För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en ”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive hemklassrum. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte högprioriteras.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats. / In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap. I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas. Idén var att låta lokalt boende barn få tillverka en del av rummets inredning. Sex barn, 11 och 12 år deltog i projektet. I uppsatsen besvaras även underfrågorna: Hur förhåller de sig till sin insats i arbetet med att tillverka artefakter som ska användas i miljön på riktigt? Vilka former för samarbete och kunskapsutbyte blir synliga genom den designpedagogiska workshop de deltar i? och slutligen: Vilken betydelse kan ett lokalt designpedagogiskt projekt ha för människor som bor eller arbetar i anslutning till platsen? Det designpedagogiska projektet har dokumenterats med hjälp av redskap som deltagande observation, ljudupptagning, film, fältanteckningar och intervjutekniker hämtade från den etnografiska metoden. Materialet i uppsatsen behandlats vidare ur aktuella teoretiska perspektiv: DIY (Do It Yourself) och med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt med inspiration i craftivism. I uppsatsen visas hur möjligheten att själv få vara med och tillverka inredningen i en offentlig miljö, ges ansvar och att litas på, kan ge stolthet och gemenskap. En vilja att berätta och dela med sig av sin arbetsprocess blev synlig och i uppsatsen visas även hur ett lokalt designpedagogiskt projekt kan bli viktigt, väcka engagemang och inspiration även hos fler än de som själva deltar. Mycket tyder också på att omtanken och arbetet med att forma och tillverka en inredning för hand syns och gör att man blir mer rädd om miljön. Andra barn som bor i området blev nyfikna och hade velat vara med vilket visar på detta och efterföljande projektets potential att växa över tid. / BI / Design

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn. Iarbetet tar jag förutom detta upp pedagogisk dokumentation, föräldrar, miljö i genusperspektiv,miljöns anpassning för barn med särskilda behov och mycket mer.

Sammanfattning Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen. Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet. Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin. Det gjordes för att kunna se om det fanns gemensamma framgångsfaktorer i deras sätt att arbeta. Resultatet av analysen visade att det fanns gemensamma framgångsfaktorer mellan dessa företag och även med den teori som har används i denna uppsats. Forskningsfråga Hur använder svenska inredningsföretag design management för att implementera design i sin verksamhet? Syfte Syftet är att skapa en förståelse för hur design management kan användas inom inredningsföretag och vilken betydelse design management har för deras framgång. Uppsatsen syftar till att leta efter gemensamma framgångsmönster i deras arbete med design management. Metod Som metodval har flerfallstudie använts. För den empiriska undersökningen har intervjuer med anställda på företagen genomförts. Resultatet av detta har analyserats för att kunna kartlägga framgångsfaktorer för design management. Slutsatser Företagen har tagit steget förbi design som formgivning och använder design för att främja produktens funktion och kvalité. Framgångsfaktorerna är väldigt starkt förknippad med varandra och mönster har kunnat påvisas.

<p>Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?</p><p>• Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?</p><p>• Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?</p><p>Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar. Studien visar även att pedagogerna anser att eleverna påverkas enormt mycket av sin klassrumsmiljö. I vår studie framkom att detta även gäller för pedagogerna. Vår studie visar också att ju mer pedagogerna engagerar sig i klassrumsmiljön, desto mer visioner får eleverna till att vilja göra ytterligare förändringar.</p>