Solkatt är ett arbete inom textildesign som undersöker hur vävd shibori kan användas i en textil utsmyckning. Arbetet vidareutvecklar en förstudie, i vilken tekniken vävd shibori undersöktes genom handvävning, från materialundersökning till design, genom industriell vävning. De mönstrade strukturerna skapas av extra mönstertrådar som vävs med krympgarn. Textilierna är inspirerade av solkatter; hur det intensiva ljuset dansar, reflekteras och blänker. Strukturernas uttryck förstärks i två steg, först med folietryck och därefter med ljussättning. Resultatet är en textil utsmyckning som leker med ljuset. Den har formen av en halvcirkel där folien är tryckt på insidan av formen. Ljussättningen förstärker den mönstrade strukturen.Engelsk titel: Solkatt / Program: Textile Design

<p>Examensarbetet har innefattat att utforma ett inredningsförslag till restaurangen Down Town i Eskilstuna. Förslaget har anpassats till den primära målgruppen studenter i åldersgruppen 18 – 35, på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vår uppdragsgivare har en vision om att restaurangen i framtiden ska bli en naturlig mötesplats, där studenter till förmånliga priser kan äta lunch och umgås. Utifrån en enkätundersökning, intervju med uppdragsgivaren, resultatet av rums analysen, inspirationsresan och litteraturstudier har vi arbetat fram ett helhetskoncept anpassat till målgruppen.</p>

<p>Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.</p><p>Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment <em>Inredning och dekoration.</em></p><p>Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.</p><p>Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.</p>

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?   Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem. Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln? För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler. Samt den franska sociologen Pierre Bourdieu som har skrivit om habitus och hur denna teori kan tolkas utefter vilka artefakter människor omger sig med. Som metod för arbetet använder jag mig av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att göra 36 stycken intervjuer. Sedan tolkade jag svaren utifrån en kvalitativ metod där jag analyserar svaren från informanterna och gämför de med tidigare studier. Det material jag fått fram alltså resultatet valde jag att utforma i tabeller för att få bästa möjliga överblick. Sedan beskrivs resultatet. Möblerna indelas i kategorier där en jämförelse av de olika möblerna inom varje kategori är gjorda. Här har jag använt mig av fyra olika värdegrunder: ekonomiskt värde, estetiskt värde, funktionellt värde och mervärde. Efter att resultatet presenterats följer en diskussion där innehållet från kategorierna samt metoden jag använt mig av diskuteras. En stor del av det framlagda resultatet var inte så oförmodat men något som jag anser vara intressant är hur tv och internet har förändrat utformningen av våra hem och vanor som vi har i hemmet. Detta resonemang har lett mig till förslag på fortsatt forskning.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där. Ljusa färger dominerar på de flesta förskolors väggar. Artefakter hyllor och material, såsom puzzel, färger och böcker, förekommer på samtliga förskolor. Däremot har pedagogerna olika syften med vad artefakterna ska mediera. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna har tilltro till barnens kompetens och är medvetna om barns inflytande i den fysiska miljön på förskolan. Däremot är det sällan som det tas hänsyn till detta i praktiken. Detta framkommer när artefakterna placeras högt, utom barnens räckhåll. En anledning till detta kan vara okunskap inom det område som berör den pedagogiska miljöns betydelse för den enskildes utveckling. Det finns även andra faktorer som styr den pedagogiska miljön på förskolan så som tid, ekonomi, barngrupp samt styrning från högre instans. Den visar även att intentionen från pedagogerna är positiv men att en del av problemet är för stor barngrupp.

Hemmiljön har fått ett större utrymme och blivit allt viktigare i våra liv. Vi håller gärna till i köket, hem­mets hjärta, där vi umgås samtidigt som vi lagar mat. Husvagnstillverkarna har också förstått vikten av de­sign och formgivning och erbjuder kunderna att utfor­ma vissa delar i husvagnen själva efter eget tycke och smak. Det kan vara planlösning, färgsättning, tygval mm, allt för att husvagnen ska kännas personlig och hemtrevlig. Enligt Cabby liknar husvagnen mer och mer hemmet, både vad gäller utseende och komfort. Det ska kännas som hemma fastän man är på resande fot. Cabby och återförsäljare som intervjuats berättar att husvagnsintresserade kvinnor har stort inflytande vid ett eventuellt husvagnsköp, att det är de som avgör om det blir ett köp eller inte. Första intrycket spelar stor roll och oftast är det köket man först möter när man kliver in i vagnen. Uppdraget var att se över färg, form och funktion ur ett ergonomiskt perspektiv i ett befintligt vinkelkök, i en modell gjord för två personer. Flerfunktionella lös­ningar som frigör mer yta och förvaring efterfrågades. Syftet med examensarbetet var att hitta de områden i pentryt som bör utvecklas, där målet var att väva sam­man husvagnspentryt med hemmaköket, att skapa ett användarvänligt, funktionellt pentry som erbjuder god arbetsyta och flexibilitet. Två enkätndersökningar gjordes, en där husvagnsan­vändare fick svara på hur väl deras husvagn uppfyller deras behov, och en där kvinnor och män fick svara på liknande frågor rörande hur hemmets kök uppfyllde deras behov. Det visade sig att husvagnsanvändarnas behov främst rör arbetsytan, som inte är tillräckligt stor och flexibel, att 75% av de tillfrågade husvagnsan­vändarna lagar sin mat från grunden. För kvinnor i hemmet var det bl a viktigt att kunna anpassa arbetsytan efter sina egna behov och att kunna arbeta och umgås flera personer samtidigt. Platsanalysen visade bl a. på outnyttjade utrymmen under bänk­skivan samt skåpluckor som utgör en skaderisk. Resultatet blev ett pentry med smart förvaring mer likt ett hemmakök med flexibla arbetsytor, renare linjer med ett enklare uttryck, till skillnad mot nuvarande pentry med sitt runda formspråk. Lösningen medger att flera personer samtidigt kan laga mat och umgås i och kring pentryt. Resultatet presenterades med en färdig prototyp. / The home environment has been given a larger space and has become increasingly important in our lives. We like to be in the kitchen, the heart of home, where we hang out while we cook. Caravan manufacturers have also understood the importance of designing and offers the customers to style some parts of the caravan themselves from their own ideas. It can be a matter of planning, colour scheme or choice of textile fabrics, all to make the caravan feel cosy and intimate. According to Cabby the caravan becomes more and more like home, both in appearance and comfort. It should feel like home even though you are on the road. Cabby and dealers interviewed said that women have a great influence on their partners, if there is going to be a purchase or not. First impression plays a major role and usually it is the kitchen you see first when you walk into the caravan. The commission was to review colour, shape and function from an ergonomic perspective in an already existing L-shaped built kitchen, in a model designed for two people. Multi-functional solutions that open up more space and storage were requested. The purpose of this study was to identify the sectors in the kitchen to be developed, where the idea was to link together the caravan kitchen with the home kitchen, to create a user-friendly and functional kitchenette offering good working space and flexibility. Two surveys were made, one where the caravan users were asked how well their caravan meets their needs, and one where men and women were asked to answer similar questions regarding how homekitchens meets their needs. The analyses showed that the needs of caravan users foremost concern the working space, which is not large and flexible enough. 75% of the users asked were cooking their food from scratch. For women it was among other things important to be able to adjust the working space to their needs and also be able to work and socialize with several people at the same time. The location analysis showed numerous factors, including the unused space under the worktop and the cabinet doors, which can cause injuries. The result was a kitchenette with clever storage, more like a home kitchen with flexible working spac­es, clean lines and angular forms, unlike the current kitchen with its circular design. The solution allows several people to cook and hang out in and around the kitchenette. The results were presented together with a completed prototype.

Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö. Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment Inredning och dekoration. Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd. Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930. To explain the context this thesis also contains a discussion of the mirrors technical history and the frame designs during the two periods. The questions I raised at the beginning of the thesis is how and were has the mirror been placed and is there a specific reason for this? Are there distinct differences between the two periods in how they decorated with mirrors? The results of my analysis shows that mirrors are often placed between two windows on the centre of the wall during the gustavian period. The functionalistic decorators on the other hand usually placed the mirrors a bit of centre on the walls. Differences between the two styles become apparent when looking at the way mirrors were used. In the early period the mirrors were a decorative element and a show piece with high status. Later it became just a necessary and useful object with a low status as it became more common.

Sedan mitten av 90-talet när internet fick sin framfart har konsumtionssamhället exploderat. Vem som helst har tillgång till vad som helst, och genom webbshopar kan också vem som helst starta sin egen digitala butik. En person vill ge sig in på webbhandelsmarknaden genom att börja sälja inredningsprodukter som skulpturer, lampor och tavlor, egentillverkade i naturmaterial. Detta ska göras i en webbshop vid namn Timmar. Föreliggande studie undersöker hur denna webbshop kan formges på bästa sätt för att framhäva produkterna och tilltala målgruppen, som består av inredningsintresserade personer mellan 25 och 50 år. Som grund ligger tidigare forskning, en förstudie och underlag från Timmar. Med hjälp av detta har det genom brainstorming tagits fram olika designkoncept med tillhörande idéer. Dessa har sållats ner till slutligen två designkoncept med hjälp av tankekartor och en värderingsmatris. De två slutliga designkonceptens kallas modernt och naturligt och formgivningsmässigt innehåller dessa varsin logotyp, bilder, färger, teckensnitt samt återkommande element. Koncepten har analyserats utifrån en enkätundersökning och intervjuer med företagets målgrupp samt en intervju med en webbdesigner. Värderingen landade i att konceptet naturligt rekommenderas, dock med vissa modifikationer för att behålla en modern känsla.