This study means to interpret two vase-painting and document the vases as they are unpublished. The method used to interpret is Panofsky’s three stage iconographic analysis. Different part of the motifs has been analyzed to see if the paintings should be interpreted in a context of wool-working or if another interpretation would be better suited. Kalathoi are a type of basket normally used to store wool and is depicted in the context of wool-working, and both vases in this study depict women with kalathoi. The interpretation is based on the various parts of the motifs, the wool baskets, an object that can be either a mirror or a spindle, a headdress, and the clothes the women in the paintings wear. At first glance there is no obvious reading of the paintings. Because of this, ambiguous motifs are discussed. The study’s theory is based on the idea that pictures have a deeper meaning than simply aesthetically pleasing. The vases are dated to the fifth century BC and are believed to be Attic in origin. Other vases from the time period and of the same vase type and motif has been compared to those in the study. A possible context for the vases is discussed as the original is unknown and who could have owned those vases. The study results in that the interpretation of the vase-paintings most likely is not directly related to wool-working. Instead, they are meant to represent the respected wife’s responsibilities in the household. Wool-working is an activity strongly connected to the household and kalathoi have because of that become a marker for the home. However, the motifs do not lose their connection to wool-work, it has been grouped together with the other responsibilities. The studied vases also were most likely owned by women and because of the history of the vase type in funerary context they are interpreted to have been originally deposited in graves.

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930. To explain the context this thesis also contains a discussion of the mirrors technical history and the frame designs during the two periods. The questions I raised at the beginning of the thesis is how and were has the mirror been placed and is there a specific reason for this? Are there distinct differences between the two periods in how they decorated with mirrors? The results of my analysis shows that mirrors are often placed between two windows on the centre of the wall during the gustavian period. The functionalistic decorators on the other hand usually placed the mirrors a bit of centre on the walls. Differences between the two styles become apparent when looking at the way mirrors were used. In the early period the mirrors were a decorative element and a show piece with high status. Later it became just a necessary and useful object with a low status as it became more common.

Denna studie undersöker hur representationer av etnicitet, genus och sexualitet ser ut i populär skönlitteratur för åldrarna 9–12, för att kunna bistå grundskollärare med insikter kring vikten av medvetna val när skönlitteratur används i klassrummen. De frågeställningar som besvaras är, (1) Hur ser representationen ut och hur framställs karaktärerna i den valda skönlitteraturen gällande etnicitet, genus och sexualitet? och (2) Hur ser representationen ut i skönlitteraturen utifrån ett intersektionellt perspektiv? För att undersöka detta genomförs en diskursanalys på tio skönlitterära böcker med diskursteori och det intersektionella perspektivet som grund. Resultatet av studien visar att etnicitet och sexualitet är två kategorier som får begränsad plats i litteraturen medan genus skildras på ett mer varierat sätt. Slutsatser som dras är att grundskollärare behöver se bortom den populära skönlitteraturen för att kunna förse elever med både fönster och speglar och samtidigt uppfylla värdegrundens och svenska kursplanens kriterier om utveckling av elevers empati, förståelse och identitet.

Denna studie undersöker hur dystopisk ungdomslitteratur kan integreras i svenskämnet för att främja diskussioner kring demokrati, mänskliga rättigheter och sociala frågor. Med utgångspunkt i läroplanens kapitel om skolans värdegrund och uppdrag har vi analyserat hur teman såsom frihet, demokrati och mänskliga rättigheter framställs i våra utvalda dystopiska verk. Resultaten indikerar att dystopiska berättelser genom sina framställningar av totalitära samhällen erbjuder möjligheter att diskutera värdegrundsrelaterade teman som frihet, individualitet och mänskliga rättigheter. Studien bidrar med insikter om hur dystopiska litterära verk kan användas som pedagogiska verktyg för att engagera elever i värdegrundsfrågor, vilket är centralt i skolans demokratiuppdrag enligt läroplanen.

I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

Replacement of physical rear-view mirrors with digital offer new possibilities for vision enhancements and supplementary information that could facilitate driving. However, the invehicle support systems and information contribute to increased mental workload of the driver and inadequate Human Machine Interface (HMI) can lead to distraction and impaired driving performance. Therefore, it is crucial to explore what relevant information can be implemented and how it should be designed regarding cognitive ergonomics to promote human information processing. The aim of the project was to create one or more concepts for supplementary information that could be implemented in the digital mirrors in order to increase driver’s awareness of the surroundings and therefore contribute to improved road safety. The design process consisted of a pre-study regarding cognitive ergonomics followed by three iterations including user interaction, literature studies, concept generation and evaluation with respect to acquired theoretical knowledge and tests with professional truck drivers. This approach allowed for identification of user demands and development a refined user oriented solution. The final concept was evaluated in a driving simulator with ten truck drivers to investigate potential effects on driver performance regarding detection of obstacles in blind spots, vehicle control and subjective opinions considering perceived mental workload and user acceptance. The evaluation resulted in significantly improved detection rate of vehicles in blind spots with the developed concept. Longitudinal and lateral vehicle control was not affected hence, the additional information did not distract the drivers. Furthermore, the drivers perceived mental workload was not increased and the user acceptance was significantly improved after the test indicating that drivers’ expectations were met and furthermore exceeded. The results of the study suggest that supplementary information in digital mirrors can be beneficial for improving driver’s awareness of the surroundings and should be further investigated. / Ersättning av fysiska backspeglar i lastbilar skapar förutsättningar för kompletterande visuell information som kan bidra till säkrare körning. Informationskällor i fordon kan vara en bidragande faktor till ökad mental belastning hos förarna och bristfällig användargränssnitt kan leda till distraktion och nedsatt körprestation. Därmed är det väsentligt att undersöka vilken typ av visuell information som kan implementeras i de digitala speglarna samt hur den ska utformas med avseende på kognitiv ergonomi. Syftet med denna studie var att undersöka vilken relevant information som kan inkluderas i de digitala speglarna för att bidra till ökad medvetenhet om omgivningen hos förarna och därmed till ökad trafiksäkerhet. Utvecklingsprocessen bestod av en förundersökning av de ergonomiska aspekterna följd av tre iterationer bestående av användarundersökning, litteraturstudier, generation av koncept samt utvärdering utifrån erhållen teoretisk kunskap och användartester med yrkesförare. Denna metod möjliggjorde att identifiera användarkrav och utveckla en lösning anpassad efter förarnas behov. Det slutliga konceptet utvärderades i en körsimulator med tio lastbilschaufförer för att undersöka dess potentiella effekter på förarens prestationsförmåga med avseende på detektering av hinder i döda vinklar, fordonskontroll och subjektiva åsikter angående mental arbetsbelastning och användaracceptans. Resultaten påvisade signifikant förbättring av detektion av fordon i de döda vinklarna med det utvecklade konceptet. Kontrollen av fordonet påverkades ej vilket tyder på att informationen inte upplevdes som distraherande. Den subjektiva mentala belastningen ökades inte och användaracceptansen förbättrades signifikant efter testet vilket indikerar att förarnas förväntningar uppfylldes. Resultaten av studien tyder på att kompletterande information i digitala speglar kan vara fördelaktig för att förbättra förarnas medvetenhet om omgivningen och bör utredas vidare.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället. Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i “Huset” - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset. Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har. Trapphuset är det främsta rummet för interaktion mellan kvinnorna och därigenom ett rum där de tydligast kämpar om att definiera situationer och upprätthålla roller och masker. Huset fungerar som en viktig organiserande princip för romanen, vilket märks på fabulaplan men också genom att narrerandet placeras i Husets lägenheter, även när de händelser som beskrivs skett på andra platser. Huset beskrivs i romanen både som ett väsen och som ett begrepp för kvinnokollektivet. Att vara bosatt i Huset är i romanen starkt förknippat med att inneha en viss erfarenhetsposition - den erfarna och svikna kvinnans. I uppsatsen undersöker jag också konstruktionen av manligt och kvinligt i relation till hem och offentliga platser. Trots att kvinnorna inte bor tillsammans med män fokuserar de flesta av kvinnorna sin längtan på män, och flera av dem får under romanen tillfälle att agera värdinnor i det egna hemmet. / This thesis is a spatial reading of the Ulla Isaksson novel Kvinnohuset (first published in 1952) where the focus is on the spatial aspects of the novel and the House as a motif. Kvinnohuset is set in 1952 and revolves around a group of women who live in a residential building for single working women, Stockholm. The main plot is a love triangle between the director Tryggve, his wife Anna and his new mistress Eva, an actress. For the analysis I use contextualization on both an internallevel and an external level and an interdisciplinary selection of theories are used – performativity theory, spatial theory, narratology. The novel is also seen in relation to the historic context of socialdemocrat twentieth century Sweden. The house is found to function as a main organizing principle of the novel. The novel is also found to be a rich example of narrative space being intertwined with the social and emotional aspects of the text. The fabula revolves around the house – from Eva moving in to Anna being brought out – and narrating is often situated within the apartments, even when the events narrated take place in the city or elsewhere. The House is referred to as a creature, sometimes at the sametime referring to the collective of women residents as a social unit. The character of The House depends on the focalizor, and therefore shifts. Individual women characters' spaces are also used tocharacterize them and their relations – to the House, the novel and the narrative universe. The interplay between rooms and human relationships are thematized in the novel – each love affair isassigned its own space. The interaction in the stairways and the connection between the collectiveand the outside male world are also found to be central for the novel. In this thesis the construction of female and male in relation to homes and public space is also explored, since the novel is set in the 1950's when the idea of the woman as a housewifepeaked in popularity. The women are found to act as hostesses in their homes, using housework as acomforting practice in difficult situations.