Global ETD Search

1	Hovpolitik : Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet Hellsing, My January 2013 (has links) This dissertation examines political life at the Swedish Gustavian Court through Duchess Charlotte (1759–1818). She was the Swedish monarch’s sister-in-law and well-known for her political memoirs. This study reassesses the Duchess as a political agent in her own right by taking into account earlier neglected sources. Drawing inspiration from previous research, I elaborate my empirical findings in an analytical framework called court politics. My claim is that politics involved both men and women at court since it was a key part of social life. I also structure the political agency of the Duchess into six different spheres. Each sphere is equivalent to a combined set of space, social relations, and activities, each of which supplied her with political capital. There are four spheres corresponding to the essential features of the royal identity: firstly, being at the head of a court; secondly, as part of the Swedish royal family; thirdly, in the performance of social duties at court; and fourthly, being the Duke’s consort. The two other spheres derive from the Duchess’s personal life, such as in her relationship with the Fersen family and her close circle of female friends. My examples reveal the Duchess acting as a leading figure in the social life of the Stockholm elite, hereby influencing the composition of political circles. She acted as a patron for court positions and solicited the Duke and the monarch for political purposes. When she was unsatisfied with their political decisions, she refused to host any social occasions, creating disorder within court society. The major focus in previous investigations of elite women’s political power has been on their marital status as a means of influence. By framing the Duchess’s agency in six spheres, I position her between the aristocracy and royal authority, together with both men and women of her social status. Thus, this case study offers a display of the complex dynamics of power at the Gustavian court. Hedvig Elisabeth Charlotte Gustaf III familjen von Fersen gustavianska hovet elitkvinnor politiska praktiker hovpolitik politiska sfärer
2	Spegel, Spegel på väggen där : spegeln som inredningsobjekt under den gustavianska tiden och under funktionalismen / Mirror, Mirror on the wall : the Mirror as an interior object during the gustavian period and during the functionalistic period in Sweden Tendal, Tora January 2011 (has links) The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930. To explain the context this thesis also contains a discussion of the mirrors technical history and the frame designs during the two periods. The questions I raised at the beginning of the thesis is how and were has the mirror been placed and is there a specific reason for this? Are there distinct differences between the two periods in how they decorated with mirrors? The results of my analysis shows that mirrors are often placed between two windows on the centre of the wall during the gustavian period. The functionalistic decorators on the other hand usually placed the mirrors a bit of centre on the walls. Differences between the two styles become apparent when looking at the way mirrors were used. In the early period the mirrors were a decorative element and a show piece with high status. Later it became just a necessary and useful object with a low status as it became more common. Speglar gustavianska funktionalismen inredning HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Kulturarv och kulturproduktion
3	Ett politiskt motiv : Hur konung Gustaf III handlade och beslutade för att införa ökade rättigheter till judar. / A political incitement : A study how Gustaf III of Sweden acts and decided to adopt increased rights to the Jews. Källroos, Dennis January 2017 (has links) The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews. Gustaf III upplysningen den gustavianska tiden religionsfrihet tolerans judar i Sverige judereglemente judisk bosättning politik politiskt motiv politisk legitimitet kommunikativt handlande
4	Föräldraskap i Johan Tobias Sergels teckningar från 1700-talets andra hälft Matarasso, Rebecca January 2022 (has links) I uppsatsen undersöks hovbildhuggaren Johan Tobias Sergels teckningar av samtida föräldraskap från 1700-talets andra hälft – en dramatiskt föränderlig period i Sveriges och Europas historia, präglad av upplysningsfilosofins omvälvande framväxt. Flertalet teckningar skildrar Sergels egen familj, och kung Gustav III i relationen till sonen och tronarvingen Gustav (IV) Adolf. Genom bildanalyser med stöd i en semiotisk begreppsapparat, samt analys av Sergels samtid, utforskas teckningsmotivens betydelser och hur de kan förstås i den historiska kontexten. Undersökningen visar hur två tydligt definierbara teman återkommer i Sergels teckningar (ömhet, intimitet och fysisk interaktion och pedagogik och utbildning), och hur motiven kan förstås som uttryck för upplysningsfilosofiska idéer om föräldraskap och familjelycka. Särskilda bildelement kan tolkas som tecken för strömningens progressiva moder- och faderskapsideal, som uttryckts av bl.a. upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Émile ou de l’education (1762), och återkommer i läroboken Barnabok (1780), tillägnad den då tvåårige Gustav (IV) Adolf. Undersökningen visar också hur Sergels skildringar av den egna familjen och det kungliga faderskapet, kan betraktas som konstnärliga tolkningar av då rådande familjeförhållanden. Ett urval brev till och från Sergel, samt tidigare forskning, styrker bilden av att Sergel, hans sambo Anna Rella och kung Gustav III praktiserade föräldraskap i linje med centrala upplysningsfilosofiska värden. Sergel Johan Tobias teckning föräldraskap faderskap moderskap familj 1700- tal upplysningen Rousseau Jean-Jacques gustavianska eran Gustav III Gustav IV Adolf Art History Konstvetenskap
5	Hur framställs historiska karaktärer? : En uppsats kring hur genuskontraktet framträder i historieboken / : An essay on how the gender contract is constructed in the history book Jonsson, Marcus January 2019 (has links) Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt. Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade. history teaching materials teaching aid history books gender gender contracts masculinity middle school historia läromedel lärobok historiebok historieläromedel genus genuskontrakt maskulinitet mellanstadiet stormaktstiden frihetstiden gustavianska tiden upplysningstiden Gender Studies Genusstudier Didactics Didaktik Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

1

Page generated in 0.0602 seconds