No description available.

Detailed observations of geosynchronous satellites from earth are very limited. To better inspect these high altitude satellites, the use of small, refuelable satellites is proposed. The small satellites are stationed on a carrier platform in an orbit near the population of geosynchronous satellites. A carrier platform equipped with deployable, refuelable SmallSats is a viable option to inspect geosynchronous satellites. The propellant requirement to transfer to a targeted geosynchronous satellite, perform a proximity inspection mission, and transfer back to the carrier platform in a nearby orbit is determined. Convex optimization and traditional optimization techniques are explored, determining minimum propellant trajectories. Propellant is measured by the total required change in velocity, delta-v. The trajectories were modeled in a relative reference frame using the Clohessy-Wiltshire equations. Mass estimations for the carrier platform and the SmallSat were determined by using the rocket equation. The mass estimates were compared to the mass of a single, non-refuelable satellite performing the same geosynchronous satellite inspection missions. From the minimum delta-v trajectories and the mass analysis, it is determined that using refuelable SmallSats and a carrier platform in a nearby orbit can be more effcient than using a single non-refuelable satellite to perform multiple geosynchronous satellite inspections.

Inom geodetisk mätning har den tekniska utvecklingen inom terrester laserskanning (TLS) gått fort framåt sedan millennieskiftet. Tack vare dess framgång har TLS etablerat sig väl på marknaden som skanningsmetod och användningsområdena har därefter utvidgats. Leica Geosystems AB är ett internationellt mätningsteniskt företag, vilka har lanserat sin nya multistation Leica Nova MS60 med fältmjukvaran Leica Captivate. Till mjukvaran hör också applikationen Inspect a Surface, som möjliggör mätningsingenjör att kunna utvärdera erhållna skanningsdata ute i fält. Applikationen är ämnad att användas vid kontroll av ett skannat objekt genom att testa punktmolnet mot en definierad referens. Företaget har intresse av att en studie av denna karaktär utförs på deras produkter då det inte gjorts tidigare. Undersökningens primära syfte är att utröna i vilken grad fältmjukvaran Leica Captivate med applikationen Inspect a Surface i en Leica Nova MS60 står sig i jämförelse med traditionell efterbearbetning i extern mjukvara. Skanningar utfördes både i utom- och inomhusmiljö mot objekt som vanligen går att finna på byggarbetsplatser, såsom fasad, vägg, golv och cylindriska objekt med varierande radie och materialsegment. De horisontella och vertikala ytorna testades mot inmätta referenspunkter respektive interpolerade referenspunkter. Skanningsdata för cylindrar erhölls av MS60 respektive Leica Scan Station C10 för att visuellt undersöka fenomenet ”mixed pixels”. En cylinderinpassning i Leica Cyclone gjordes mot respektive segment för att se dess radie-avvikelse från referens och jämföra resultaten för respektive instrument. Även signifikanstest utfördes. Resultatet av undersökningen visar att utvärdering av ytor ger likvärdiga resultat i samtliga mjukvaror. Felkällan mixed pixels influerade i varierande grad för punktmolnen erhållet från MS60 och C10. Felkällan var som mest förekommande på materialet aluminium och tapetsegmentet som var närmast golvet. Cylinderpassning mot punktmoln från respektive instrument avvek på millimeternivå från varandra och referensen. Enstaka större avvikelser förekom bland annat på aluminiumsegmentet. Den slutsats som drogs var att applikationen är tillfredsställande att användas för efterbearbetning direkt ute i fält. Skanning av cylindrarna ledde till slutsatsen att skanningsdata från MS60 drabbas av felkällan mixed pixel i större grad än C10 bara om en yta är nära bakom cylindern. Samtidigt drabbades punktmolnet från C10 av mixed pixels om det var fritt bakom cylindrarna. Att använda sig av MS60 för skanning av cylindriska objekt visade sig vara tillfredsställande. / The technical development of terrestrial laser scanning has quickly proceeded in geodetic measurement since the millennium shift. Its success has made TLS well established on the market as a method of scanning and its field of applications has expanded. Leica Geosystems is an international company in the field of surveying and measurement instruments. They have developed a new multistation, Leica Nova MS60 with the field software Leica Captivate. In addition to the software the application Inspect a Surface allows surveyors to evaluate obtained point clouds in the field. The application serves the purpose of controlling an object by comparing a pointcloud with a defined reference. The company is interested of such a study to be made on their products, as it has not been conducted before. The main purpose of the study is to determine to what extent the field software Leica Captivate with Inspect a Surface in a Leica Nova MS60 manages with traditional post processing in external software. Scanning in indoor and outdoor environment was performed on objects common on construction sites, such asfacade, wall, floor, and cylindrical objects with varying radius and material segments. The horizontal and vertical surfaces were tested against measured reference points and interpolated reference points. Scanning data for cylinders was obtained by MS60 and Leica Scan Station C10 for a visual control of the phenomenon “mixed pixels”. In Leica Cyclone, a cylinder was fitted on each segment in order to determine radius deviation from reference and compare the results from each instrument. A hypothesis test was also conducted. The study shows that surfaces had equivalent results in all softwares. The error source mixed pixels influenced pointclouds from MS60 and C10 in varying degree. The error source was occurred most frequenlty on the aluminum and wallpaper segment which were close to the floor. Cylinder fitting on point cloud from, MS60 and C10 deviates millimeters from each other and the reference, apart from a few bigger deviations, the aluminum-segment for instance. The conclusion is that the application is satisfactory for post processing in the field. Scanning of cylinders leads to the conclusion thad mixed pixels occurs for MS60 more than C10 only if a surface is behind the cylinder. On the contrary, mixed pixels occur on C10 if there is free space behind the cylinder. Using MS60 for scanning of cylindrical object turns out to be satisfactory.

民國81、82年二年內，台北市連續數場發生於公共場所造成死傷慘重的大火，不僅損失人命及財產，同時也燒出了長久以來潛存於建築物內公共安全不良的問題。對於公共安全的維護，台北市政府一直有多種查緝小組在執行任務當中，每次火災事故發生後，政府亦會相對加強建築物的安全查驗工作，然而不合格的比率一直高居不下，同時慘劇也不斷發生，顯示公共安全政策的執行並無法達到政策目標，因此本文即以政策執行的觀點，探究整個執行過程，以發現問題的癥結所在並提出建議。 　　本文的研究方法採文獻研究法、自然觀察法、及訪談法。文獻研究法主要係蒐集相關研究論文、專書、定期刊物、官方統計資料、法令、及報紙等方面文獻作分析；自然觀察法係實地觀察檢查之進行，觀察的檢查種類包括公共安全聯合檢查、建築物申請變更用途、使用執照、營利事業登記證、平時查察、優良商店評鑑；訪談法則訪談執行人員及相關業者。 　　在政策執行理論的發展上，一直有許多研究提出不同的變數探討其對政策執行的影響，根據此些研究可發現，政策、執行者、及接受者問的互動情形為政策執行力的所繫因素，因此本文以此三大面向建立探討政策執行力的架構，並以台北市供公眾使用建築物消防安全設備檢查為研究個案，藉以驗證本文的理論架構，同時並探究消防安全設備檢查執行的問題所在。根據本文的理論架構，影響政策執行力的因素為：（一）政策本身：(1)政策問題的特性；(2)政策內容；(3)政策環境；（二）執行主體：(1)組織目標；(2)執行人員的誘因；(3)執行機關的能力；（三）標的人口：(1)標的人口對政策的認知；(2)順服的成本與利益；(3)磋商議價的可能性。 　　本文的研究發現主要如下： 　　一、政策本身的影響： 　　　　1.問題的嚴重性及可預防性，和媒體持續的注意，對政策執行力有正面的影響。 　　　　2.由於相關法令無法配合，及設備標準的設計缺乏技術、成本方面的考量，降低政策執行力。 　　　　3.國內消防技術環境不善，社會大眾雖表支持但卻缺乏具體明顯的行動，對政策執行力有不良的影響。 　　二、執行主體的影響： 　　　　1.由於消防機關的組織目標與公共安全的政策目標相符，對政策執行力有正面影響。 　　　　2.雖然檢查人員對法令標準的認同不高，組織也並未提供有利的誘因，但在出事即嚴懲的情況下，仍有助於提高政策執行力。 　　　　3.執行機關人力、物力、及專業能力的不足，降低政策執行力。 　　三、標的人口的影響： 　　　　1.例行、確實的檢查使業者認知到政府執行的決心及消防安全設備的重要性，增加政策執行力。 　　　　2.順服的成本雖不高，但由於不順服的懲制力及不順服的利益皆不強，因此對政策執行力並未具正面效果。 　　　　3.由於磋商議價的存在，而同業團體問的約束力不強，降低政策執行力。 　　最後根據本文的研究發現，提出對消防安全設備檢查政策之研究建議。

Syftet med denna uppsats är att i en jämförande studie utreda skillnaderna beträffande gällande rätt avseende upplysningsskyldigheten för säljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska även utreda huruvida skillnaderna är motiverade för säljaren av en vara. Någon bestämmelse som tar sikte på säljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgår det att undersökningsplikten är utgångspunkten för felansvaret och att det inte finns någon generell upplysningsskyldighet för säljaren. I NJA 2007 s. 86 ansågs det motiverat att frångå gängse riskfördelning och ålägga fastighetssäljaren en upplysningsskyldighet, vilken tillsynes verkar ha en generell karaktär. I nämnda rättsfall dras paralleller med avtalsvillkoret i 19 § 1 st. 2 p. KöpL, som ger ett visst mått av upplysningsskyldighet. Inom doktrin är det omdiskuterat om säljaren i vissa situationer ska ha en sådan skyldighet. Efter avgörandet i NJA 2007 s. 86 kan det fastställas att det nu etablerats en upplysningsskyldighet vid sidan av AvtL:s ogiltighetsregler. Mot bakgrund av förarbetena, praxis och doktrin som behandlats gällande 19 § KöpL kan det konstateras att det inte finns ett klart stöd för att säljarens upplysningsskyldighet går vid sidan av AvtL:s ogiltighetsregler. Fastighetssäljaren ansvarar efter NJA 2007 s. 86 redan vid den lägre graden ohederlighet, vilket kan anses ha skapat en slags diskrepans mellan säljaren av lös egendom och fastighetssäljaren. Min sammantagna slutsats blir därmed att de skillnader som nu skapats i gällande rätt beträffande säljarens upplysningsskyldighet vid försäljning av en vara inte är motiverade, med hänsyn till den diskrepans som nu skapats mellan egendomsslagen och som inte kan undgå att betecknas som en generell upplysningsskyldighet för fastighetssäljaren. / The purpose of this thesis is to, in a comparative study, examine differences in the law concerning the obligation for a vendor to inform at real estate purchase and purchase of movable property. The thesis shall also examine whether the differences are justified for the vendor of goods. A provision that refers to the seller's obligation to inform doesn’t exist in ch. 4 JB. The legislative history shows that the buyer’s obligation to inspect is the basis for the allocation of liability and that there isn’t a general obligation for the vendor to inform. In NJA 2007 p. 86, it was considered justifiable to depart from the usual risk allocation and impose a real estate vendor an obligation to inform, which seems to be general. The case mentioned above draws parallels with the contractual term of 19 § 1p. (2) AvtL, which gives a certain degree of obligation to inform. In doctrine, it’s debated whether the vendor in some situations should have such an obligation. After the ruling in NJA 2007 p. 86, an obligation to inform alongside AvtL’s rules on invalidity has now been established. With regard to legislative history, case law and doctrine examined concerning 19 § 1p. (2) AvtL, it can be concluded that there isn’t a clear support that the vendor’s obligation to inform goes alongside the AvtL’s rules on invalidity. The vendor of real estate is liable now by NJA 2007 p. 86 already at the lower degree of dishonesty, which might have created a sort of discrepancy between the vendor of movable property and the vendor of real estate. My overall conclusion is therefore that the current differences created in the law regarding the vendor's obligation to inform when vending goods can’t be justified, having regard to the discrepancy that emerged between asset classes and which can’t avoid to qualify as a general obligation to inform for the vendor of real estate.