<p>Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori. Vi skickade ut en internetbaserad enkät till 188 organisationer i Stockholm varav 33 svarade, vilket var en förväntad siffra då vi vet vilket gensvar denna sorts enkäter brukar få hos organisationer. Enkäten handlar om organisationernas hälsofrämjande arbete och organisationernas omgivning. Det var viktigt för oss att använda en kvantitativ metod då vi ville ha flera organisationers åsikter och vanor för att få nyanserade svar och kunna analysera deras likheter och olikheter. Vårt teorikapitel är uppdelat i två huvudsakliga ämnesområden; hälsofrämjande arbete och institutionalism. Vi anser att institutionalism kan vara en anledning till varför organisationer använder sig av hälsofrämjande arbete. Vi har även redovisat för exempelvis lagar och regler angående hälsofrämjande arbete. I analys- och empirikapitlet så analyserar vi varför organisationer använder sig av hälsofrämjande åtgärder och redovisar resultatet av vår enkätundersökning. Vi går här igenom flera olika motiv, men ägnar den största delen till institutionalismen. Vi diskuterar då t.ex. hur stor del av vårt samhälle som hälsofrämjande åtgärder är och om de kan ses som ett institutionellt krav. Resultatet vi har kommit fram till genom vår uppsats är att det finns en mängd olika motiv bakom införandet av hälsofrämjande arbete och att motiven bakom införandet av hälsofrämjande arbete även påverkar effekten av de hälsofrämjande åtgärderna på arbetsplatserna. Vi har även kommit fram till att begreppet hälsofrämjande arbete är väldigt institutionaliserat, vilket även är ett av motiven som vi anser ligger bakom införandet av hälsofrämjande arbete i organisationerna. Vi anser att organisationerna ska behandla de hälsofrämjande åtgärderna som en vanlig ekonomisk satsning för att nå upp till de hälsofrämjande åtgärdernas maximala effekt, vilket de inte gör när de införs av andra motiv då vi märkt att de ofta inte mäter resultaten av åtgärderna då, vilket är viktigt för utvecklingen av hälsoarbetet.</p>

Bakgrund: K-regelverkets införande 2014 innebar för de flesta mindre svenska bolag en förvirring kring vilka val av redovisningsmetoder som skulle tillämpas för räkenskapsår 2014. Från detta år var det nämligen tvunget att utgå från ett K-regelverk med sina specifika regler. För fastighetsbolag som räknas som mindre bolag enligt ÅRL (SFS 1995:1554) fanns det härefter tre regelverk som de kunde utföra sin redovisning efter. I denna undersökning undersöker vi K2 och K3 regelverket. I det ena regelverket, K3, behöver en komponentindelning av byggnaden göras medan det i det andra regelverket, K2, inte är nödvändigt. Detta nya sätt att redovisa med en komponentindelning som ett val av K3 leder till skulle enligt vissa branschorganisationer leda till att K2 väljs i större utsträckning då tillämpning av K3 kräver mer administrativt arbete och därför blir mer kostsamt. Dock menar vissa forskare att en sådan förklaring inte är tillräcklig för att förklara redovisningsregelverk, speciellt inte i större organisationer. I större organisationer tenderar snarare det regelverk väljas som leder organisationen åt ett visst håll. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det främst två teorier som behandlar val av redovisningsregelverk. I denna undersökning vänder vi oss till dessa två teorier: Institutionell Teori och Positiv Accounting Theory, och frågar oss om de också kan förklara svenska fastighetsbolags val av regelverk. Forskningsfråga: Kan fastighetsbolags val av K-regelverk förklaras genom någon av teorierna Institutionell Teori eller Positive Accounting Theory? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om fastighetsbolags val mellan redovisningsregelverken K2 och K3 kan förklaras med hjälp av IT och PAT. Resultat: I studiens resultat påvisas ett samband mellan kategorivariabeln Revisionsbyråer och valet av K3 samt för kategorivariabeln Storstad och valet av K3.

The study presents clear changes in the tasks in relation to the introduction of digitalization. The bookkeeping has evolved into a digitalized work approach that has helped the accountant to be able to perform a more efficient work with higher quality. The more experienced respondents mention customer relations as a change, they mention how it has changed from having personal meetings with the customers to communicating by email and video calls. The accountant lifts up multiple opportunities and challenges which followed digitalization. As previously mentioned, a change in customer relations is also brought up as a challenge for the more experienced respondents, because they believe it is important to build a strong relationship with customers.  Digitalization has removed the opportunity to create this relationship with the customers. On the other hand the younger respondents with less experience that did not have the opportunity to work alongside customers before the digitalization see this as something positive, because it streamlines the work and spares time for other tasks to work with according to the respondents. As a conclusion, the respondents highlight both opportunities and challenges that come with digitalization. Most of the answers match among the respondents, despite this, there still is dissenting opinions among the respondents. / Studien visar tydliga förändringar som skett i redovisningsekonomens arbetsuppgifter i förhållande till digitaliseringens införande. Bokföringen har utvecklats till ett digitalt arbetssätt som  hjälpt redovisningsekonomen utföra ett mer effektivt arbete med högre kvalite. Kundrelationer är en förändring som de mer erfarna respondenter nämner, hur det ändrats från att ha personliga möten med kunden till att kommunicera via mail och videosamtal.  Redovisningsekonomen lyfter upp flera möjligheter och utmaningar med digitaliseringen. Kundrelationer som tidigare nämnts som en förändring lyfts även upp som en utmaning för de mer erfarna respondenter, eftersom de anser det vara viktigt att bygga upp en stark relation till kunden och att detta försvann efter digitaliseringen. De Yngre respondenterna som inte arbetat med kunder före införandet av digitaliseringen ser detta som en möjlighet, därför att det effektiviserar arbetet och sparar tid till andra uppgifter enligt respondenterna. I helhet lyfter respondenterna upp både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen där de flesta svaren stämmer överens bland respondenterna, trots detta finns det avvikande åsikter hos respondenterna.

The digitalization of society has developed rapidly in recent years and has not left any industry untouched. One of the professional groups that is greatly affected by the progress of digitalization is accounting consultants, where much of the basic work has become subject to automation. The study intends to investigate how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization by examining the change with the help of institutional theory. The purpose of the study is to create an understanding of how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization in accounting. To reach the purpose of the study, a qualitative research method with semi-structured interviews were chosen. The respondents in the study consist of eight accounting consultants with at least five years of experience in the industry and have been selected via a purposive sampling. Conclusions drawn from the study's results are that digitalization has affected the accounting consultant's professional role. Digitalization has contributed to an efficient work process and freed up time for other tasks. Based on the institutional theory, it is concluded that it is mainly two of the three pillars within the theory that has affected the change in the professional role. The normative pillar and the cultural-cognitive pillar have had an impact on the change that has taken place in the professional role, while the regulative pillar has not had as great an impact on the change. The results of the study demonstrate that the effects of digitalization have contributed to new standards being created within the industry and that the accounting consultants themselves have been involved and contributed to the development that has taken place within the industry.

Det finns mycket forskning och kritik om hur effektiva aktiebaserade incitamentsprogram är för företags prestation, trots det ökar implementeringen av dessa. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka argument företag använder för aktiebaserade incitamentsprogram och att utforma en förklaringsmodell. I litteraturgenomgången tas fem argument upp baserat på tidigare studier vilka är skapa målkongruens, attrahera och behålla personal, öka arbetsinsatsen, öka risktagandet samt efterlikna andra företag. För att ta reda på vilka argument som finns har intervjuer utförts på åtta företag med personer som är med och tar fram förslag till aktiebaserade incitamentsprogram. Resultatet visar att de vanligaste argumenten är att skapa målkongruens och attrahera och behålla personal, men också att företag till hög grad använder programmen för att andra företag gör det. Vidare uppkom även nya argument vilka är hålla nere fasta lönekostnader, öka engagemanget och belöna prestation. Förklaringsmodellen presenterar sedan argumentens samband och styrka till aktiebaserade incitamentsprogram

No description available.

Background/Introduction:  Coaching is a concept that has existed since the 16th century but recently seems to be in every context. There are life coaches, work coaches, sports coaches and coaching in companies. Suddenly coaching seems to be everywhere. Despite that, there is not many empirical studies about coaching. At the same time there is a discussion going on about wheater coaching could be seen as a short-lived fashion or not. Purpose: Develop an understanding of coaching by showing how coaching can end up in and how it can be expressed in organizations.  Research questions: How has coaching ended up in the cases in the study? How has coaching been expressed in the cases in the study? Method: We have made a qualitative study with an abductive approach. First we have collected empirical material through semi-structured interviews without a theoretical basis. Then we analyzed and interpreted the empiricals using institutional theory.  Conclusion: The study shows that coaching has spread through leadership educations, sport coach educations, university studies, own interest, lectures, books, and role models. The coaching then been expressed through communication, questions, goals and planning, support and feedback. The characteristics of coaching, the way it is spreads and the way it has come to the companies are in line with how fashion works according to the theory. The organisations also handle coaching in the exact same way as they are handling fashion. With these facts we claim that one could say that coaching is fashion today. / Bakgrund/inledning: Coaching är ett begrepp som funnits sedan 1500-talet men som på senare tid verkar finnas överallt. Det finns livscoacher, jobbcoacher, idrottscoacher och coaching i företag. Det verkar vara något som plötsligt finns i alla sammanhang. Trots det finns det få empiriska studier om coaching. Samtidigt pågår en diskussion kring huruvida coaching kan ses som ett mode eller inte.  Syfte: Utveckla förståelsen för coaching genom att visa på hur coaching kan komma till och ta sig i uttryck i organisationer Frågor: Hur har coaching kommit till fallen i studien?  Hur har coaching tagit sig i uttryck i fallen i studien?  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med med ett abduktivt tillvägagångssätt. Vi har först samlat in empiriskt material via semi-strukturerade intervjuer utan en teoretisk utgångspunkt för att sedan analysera och tolka det empiriska materialet med hjälp av institutionell teori. Slutsats: Studien visar att coaching har spridit sig via ledarskapsutbildningar, idrottscoachutbildning, universitetsstudier, eget intresse, föreläsningar, böcker, och förebilder. Coachingen har sedan tagit sig i uttryck genom kommunikation, frågeställningar, mål och planering, stöttning och feedback. Cochingens egenskaper, sätt att sprida sig på och komma till företaget stämmer överens med hur ett mode fungerar. Organisationerna hanterar dessutom coaching precis som de hanterar moden vilket gör att vi menar att vi kan säga att coaching ses som ett mode idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

Denna studie ämnar förklara hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning utöver lagkravet. Livsmedelsbranschen är speciellt intressant eftersom det är en bransch som har stor påverkan, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I takt med den växande populationen i världen har livsmedelssektorn en stor roll att spela i framtiden för att kunna tillgodose jordens befolkning med livsmedel på ett hållbart sätt.   Vår forskningsfråga är således “hur och varför använder företag, inom livsmedelsbranschen, hållbarhetsredovisning?” Kvalitativa intervjuer har genomförts med hållbarhetsansvariga på företag för att kunna besvara nämnd forskningsfråga. Hållbarhetsansvarig har en ledande och betydande roll för hållbarhetsredovisningen inom företaget och följaktligen tolkas och analyseras deras utsagor. Vidare tar vi hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori för att försöka förstå hur och varför företag använder hållbarhetsredovisning. Dessutom har en analysmodell konstruerats för att underlätta tolkningen av insamlad empiri.   De resultat som framkommit utifrån empirin är att hållbarhetsredovisningen används som en hållbarhetsmotor och som ett uppföljningsdokument för det verkliga hållbarhetsarbetet inom företagen. Vidare leder hållbarhetsredovisningen till ökad medvetenhet kring företagets hållbarhetsarbete och medför intern struktur för företaget. Hållbarhetsredovisningen är således mest relevant ur ett internt perspektiv. Hållbarhetsansvarig väljer hållbarhetsredovisningens innehåll och då detta innehåll kan vinklas i en riktning som blir fördelaktig för företaget, kan hållbarhetsredovisningen följaktligen inte anses vara fullt trovärdig och pålitlig. Vidare har intressenterna den största påverkan på utformningen av företagets hållbarhetsredovisning.

<p>Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.</p><p>Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.</p><p>Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in. Även konkurrensen på marknaden och rådande konjunkturen är strategiska faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut. De kostnader som uppstår med outsourcing är olika typer av transaktionskostnader och dessa kostnader varierar från företag till företag. Andra förhållanden som påverkar ett outsourcingbeslut är möjlighet att bevara kunskap inom företaget, att kunna samla allt på ett ställe, att kunna bibehålla servicenivån och närhet samt viljan att värna om lokal förankring.</p>