• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 247
  • 4
  • Tagged with
  • 251
  • 251
  • 146
  • 142
  • 141
  • 133
  • 119
  • 35
  • 34
  • 33
  • 33
  • 29
  • 28
  • 26
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter : -Revisionskommittéer på

Petersson, Martina, Eriksson, Paul, Nguyen, Tina January 2008 (has links)
<p>Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:</p><p>revisionskommittéer på ”resande fot”.</p><p>Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att</p><p>överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.</p><p>Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad</p><p>regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.</p><p>Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten.</p><p>Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.</p>
32

Certifiering av Traineeprogram : en följd av omgivningens påverkan

Karlsson, Linda, Fredbäck, Emma January 2010 (has links)
Intresset bland studenter att gå traineeprogram är stort och få vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhålla denna certifiering. Vi analyserar, utifrån aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram. Vår analys utgår ifrån institutionell teori som i hög grad tar hänsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhålla legitimitet och stabilitet. Analys har även baserats på konceptet standardisering. Vårt tillvägagångssätt har bestått av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram. Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett användarbehov ur studenternas synvinkel, vilket är tecken på en rationell myt. Certifikatet ger företag konkurrensfördelar och underlättar kommunikationen utåt. Betydelsefulla faktorer som påverkar företagens val att certifiera sig är aktörer bakom certifikatet, att kunna påvisa en viss identitet och att kraven är tolkningsbara. Vi har kommit fram till att det existerar ett informellt tryck och imiterande isomorfism bland företag för att påvisa legitimitet. Certifiering av traineeprogram baseras på ett självreglerande system som bygger på tillit och omgivningens kontroll. I studien lyfts fördelar fram såsom att det är ett enkelt och effektivt system som kräver mindre resurser. En uttryckt önskan föreligger om ökad kontroll, eftersom det annars finns en risk att oseriösa företag utnyttjar det självreglerande systemet.
33

Balanserat styrkort ur ett hållbarhetsperspektiv : En fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet

Eklund, Anna, Nyström, Linnea January 2014 (has links)
Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.
34

Dekorationsföretagets konkurrenskraft : En kvalitativ studie om hur föränderliga normer och trender påverkar ett företags strategier

During, Johanna, Nylander, Alona January 2018 (has links)
Företaget Design AB befinner sig i en designbransch som präglas av normer och trender. Enligt den institutionella och kontingensteorin påvisas vikten av att ett företag förhåller sig till förändringar i rådande trender och normer för att överleva på marknaden. Dilemmat för ett företag inom branschen blir att de dels behöver anpassa sig till rådande normer och trender men samtidigt vill differentiera sig och sticka ut. Studien har som avsikt att genom en kvalitativ fallstudie ta reda på hur Design AB är konkurrenskraftiga samt om dessa strategier påverkas av normer och trender. Därefter ämnar studien undersöka hur företaget tar fram sina strategier utifrån tre teoretiska perspektiv. Från intervjuer med företagets anställda samt med deras kunder framkommer det att företaget har flera styrkor. Design ABs konkurrenskraft beskrivs ur företagets synvinkel samt bekräftas av deras kunder. Av studien framkommer även att företagets strategier i låg utsträckning påverkas av normer samt att de arbetar fram sina strategier utifrån erfarenheter.
35

Kunskapskraven på redovisningsekonomen i en värld av digitalisering

Gustafsson, Daniel, Nilsson, Jessica, Appelgren, Ann-Charlott January 2017 (has links)
Bakgrund: De tekniska framstegen och digitalisering ger möjlighet till effektivitet i form av automatisering och minskade ledtider. Digitalisering av ekonomisk redovisning innebär att det manuella arbetet minskar och utförandet av redovisningsekonomens arbetsuppgifter förändras. En möjlig utveckling är att det krävs större systemkunskaper samt att det frigörs tid för andra uppgifter. Det finns mycket teori inom området men eftersom vi saknade redovisningsekonomernas egen röst i litteraturen så ville vi undersöka deras verklighet av hur kunskapskraven har förändrats för redovisningsekonomen i samband med digitaliseringen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om och hur kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer har ändrats i samband med digitaliseringen och automationen av vissa av redovisningsekonomens arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ undersökning där datainsamling gjorts utifrån befintlig teori och litteratur samt genom intervjuer för att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomen. Utifrån institutionell teori, professionsteori, jobbpolarisering och litteratur om digitaliseringens utveckling så togs en teoretisk modell fram utifrån vilken intervjufrågor skapades för att kunna besvara frågeställningen. Intervjuer hölls med redovisningsekonomer för att få deras syn på hur verkligheten ser ut. Resultat och slutsatser: Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsekonomens arbetsuppgifter till viss del. Arbetsuppgifter har inte försvunnit men en del av dem har ändrat karaktär och utförs numera på ett annat sätt. Arbetsuppgifter har tillkommit i form av att automatisera processer, deltaga i förändringsprojekt och utföra mer rådgivning. Studien tyder på att jobbpolarisering existerar och arbetsuppgifterna blivit av mer komplex och icke-rutinbaserad karaktär när digitaliseringen tar över de mer rutinmässiga uppgifterna. Trots en del tydliga förändringar i arbetsuppgifter så har kunskapskraven inte förändrats lika tydligt dock så ser vi en tendens till att tekniska kunskaper efterfrågas allt mer i forma av exempelvis systemkunskaper ochexcelkunskaper. Studien visar även att digitaliseringen verkar vara i ett utvecklings- och implementeringsstadie eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika företag.
36

Hållbarhetsredovisning inom kommuner : Bakomliggande motiv och faktorer

Ohlsson, Lisa, Sundberg, Victoria January 2020 (has links)
No description available.
37

Har Sveriges universitet drabbats av en genusindoktrinering? : En studie om jämställdhetsintegreringen på Sveriges universitet

Nordin, Rebecca January 2021 (has links)
Sommaren 2020 gav Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn ut boken Genusdoktrinen, vilken kritiserar den jämställdhetsintegrering som regeringen föreskrev i ett regleringsbrev 2016 till svenska universitet och högskolor. Arpi och Wyndhamn påstår inte bara att Sveriges universitet styrs på politiska grunder, utan även att arbetet för jämställdhetsintegrering har blivit viktigare än vetenskapen. De kritiska rösterna mot Arpi och Wyndhamn kommer inte sällan från akademin, vilka menar att författarna beskriver en osann bild, både av hur universiteten styrs och hur arbetet för jämställdhetsintegreringen utförs. Med dessa motstridande påståenden undersöker denna studie, genom en kvalitativ textanalys och en kvantitativ enkätstudie, vilket genomslag som regeringens jämställdhetsintegrering har haft på tre av Sveriges universitet. Resultatet, vilket är analyserat med hänsyn till institutionell teori och kollegial styrlogik, visar att regeringens reglering inte fått ett så omfattande genomslag som boken påstår.
38

Uppskattad legitimitet : En studie om hur företag hanterar norm- och efterfrågeförändringar

Runblom, Martin, Carlberg, Axel January 2021 (has links)
Denna studie har i fallstudieformat undersökt hur ett företag hanterat förändringar av normer och efterfrågan. Fenomenet undersöktes med utgångspunkt i institutionell teori genom att studera effekterna av plastpåseskatten som infördes i Sverige 2020 vilket medförde att plastbärkassar genomgick en markant prisökning. En förstudie genomfördes för att hitta signifikanta brytpunkter som sedan kunde analyseras vidare via intervjuer av företagsledningen. Företagets beslut kopplat till prissättning och sortimentsval analyserades för att utröna huruvida legitimitet eller lönsamhet prioriterades. Definitionerna av pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet användes för att nyansera analysen av de bakomliggande motiven. Dessa definitioner har av resultatet kunnat ges mer empiriskt distinkta gränsdragningar. Studien visade att företaget prioriterade legitimitet över lönsamhet. Företaget fattade beslut efter både uppfattad lämplighet och vad som efterfrågades genom normativ rationalitet. Avslutningsvis ges förslag till hur ämnet kan utvecklas och breddas i framtida forskning.
39

Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen : En kvalitativ undersökning om effekterna digitaliseringen har på redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav

Kaya, Marcel, Ihsan, Kerim, Al Remawi, Abd Al Aziz January 2022 (has links)
SammanfattningDatum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats 15 HPAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitetFörfattare: Abd Alaziz Al Remawi, Kerim, Ihsan, Marcel Kaya. Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen - En kvalitativ undersökning om effekterna digitaliseringen har på redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskravHandledare: Leanne JohnstoneNyckelord: Digitalisering och redovisning, bokföring, redovisningsekonom,Institutionell teori, Digitalisering Forskningsfrågor:- Hur har redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav förändrats på grund av digitaliseringen?Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetens och arbetssätt kopplat till institutionellt perspektiv. Fokus kommer ligga på hur arbetssättet har förändrats för redovisningsekonomen samt hurdigitaliseringen har förändrat den kompetens redovisningsekonomens bör besitta. Genom att undersöka detta kan vi komma fram till de möjligheter och utmaningar digitaliseringen harskapat för redovisningsekonomerna. Metod: Denna studies empiriska material har samlats in via en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter bestod av sex redovisningsekonomer från olika företag. Slutsats: Studiens slutsats är att digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomensarbetssätt genom att det har blivit mer kostnads- och tidseffektivt och flexibelt genom att arbetekan utföras hemifrån och inte enbart på kontor. Ytterligare finns det delade meningar om huruvida digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetenskrav. Å ena sidan finns det åsikterom att kompetenskraven har blivit högre, å andra sidan finns det åsikter om att de har blivit lägre. / ABSTRACTDate: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen university Authors: Marcel Kaya Kerim Ihsan Al Remawi, Abd Alaziz(98/09/12) (96/03/23) (98/04/06) Title: The impact of digitalization on the accounting economist-A qualitative study of digitalization’s effects on the accounting economist`s working methods and competence requirementsSupervisor: Leanne JohnstoneKeywords: Digitization and accounting, Accounting, Accountant, Institutional theory, Digitalization Researchquestion:- How has the working methods and competence needs of accountants changed due to digitalization?Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalization has changed the accounting economist's competence and working methods linked to an institutional theory. Focus will be on how the working methods has changed for the accountingeconomist and how digitization has changed the skills that the accounting economist should possess. By examining this, we can come to a conclusion of which opportunities and challenges digitalization has created for the accounting economist.Method: The empirical material of this study has been collected via a qualitative method in the form ofsix semi-structured interviews. The sample of respondents consisted of six accounting economists from sixdifferent companies.Conclusion: The conclusion of this study is that digitalization has changed the accountant economist working methods by becoming more cost and time efficient and flexible because they have the ability towork at home and not only at the office. Furthermore, there are shared opinions about whether digitalizationhas changed the competence needs of accountant economics or not. On the one hand, there are opinions about the competence needs becoming higher and on the other hand there are opinions about it becominglower.
40

Digitaliseringen och redovisningskonsulten : En kvalitativ undersökning om digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens yrkesroll

Eriksson, Cajsa-Stina, Eskilsson, Julia January 2022 (has links)
SAMMANFATTNINGTitel: Digitalisering och redovisning - En kvalitativ undersökning om digitaliseringens  påverkan på redovisningskonsultens yrkesrollNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cajsa-Stina Eriksson &amp; Julia EskilssonHandledare: Jean-Claude MutigandaExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2022 - Januari  Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för vad som drivit fram det förändrade arbetssättet som redovisningskonsulter på små och medelstora företag i Sverige upplever till följd av branschens ökade digitalisering.  Metod: Uppsatsens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för undersökningens insamlade data och urvalet består av redovisningskonsulter från fem olika företag. Analysen av den insamlade empirin genomfördes med hjälp av tematisk analys.  Resultat &amp; slutsats: Digitaliseringen har haft påverkan på redovisningskonsultens sätt att arbeta på i stor utsträckning. Den digitala tekniken har effektiviserat arbetsprocessen och skapat utrymme för andra typer av arbetsuppgifter vilket har lett till att yrkesrollen tagit en annan riktning. Utifrån denna undersökning kan vi konstatera att såväl tvingande, härmande och normativ isomorfism kan kopplas till de typer av förändringar som digitaliseringen medfört för redovisningskonsulterna och branschen i stort.  Examensarbetets bidrag: Denna undersökning lämnar ett teoretiskt bidrag genom att skapa en djupare förståelse kring digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetssätt samt de nya kompetenskrav som ställs på redovisningskonsulterna med konkreta förslag. Undersökningen bidrar även genom att visa kopplingen mellan de förändringar som redovisningskonsultens arbetssätt genomgått och den institutionella teorins olika isomorfismer, vilket ökar förståelsen kring vad som ligger till grund för förändringar. Undersökningens praktiska bidrag är att hjälpa företag identifiera och prioritera vilka typer av processer som kan eller bör digitaliseras framåt.  Förslag till fortsatt forskning: Då undersökningen fokuserar på små- och medelstora svenska företag skulle fortsatta studier kunna handla om ledande företag i Sverige eller företag i andra regioner. Ett annat förslag är att undersöka vilka insatser som görs för att rusta redovisningskonsulternas kompetens inom IT mot bakgrund av den ökade digitaliseringen.

Page generated in 0.1327 seconds