Bakgrund Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision. Tillvägagångssätt Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket. Resultat Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter hållbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av hållbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet. Tillsynes sker dock anpassningen i enlighet med omgivningens krav. Vi finner en särkoppling mellan ramverket och den lokala kontexten, vilket medför att en kompromiss rörande anpassningen mellan organisationen och ramverket föreligger på grund av Systembolagets särdrag. Det kan bidra till att anpassningen blir diffus, men resultaten tyder på att organisationens redigering sker inom ramverkets riktlinjer samtidigt som redigeringen är en kontinuerlig läroprocess. En effekt av hållbarhetsredovisningen är att en tydligare uppföljning av organisationens hållbarhetsarbete kan möjliggöras. Hållbarhetsredovisningen är å andra sidan resurskrävande på grund av den manuella bearbetningen av hållbarhetsinformation och den stundtals bristfälliga informationsprocessen inom organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3. I studien kommer vi fram till att fastighetsbolagens val av avskrivningstider främst har påverkats av tre faktorer. Tvingande krafter, i form av lagar och direktiv från aktörer de är beroende av. Imiterande krafter, vilket ofta tar sig uttryck i hänvisning till hur andra större företag tidigare gjort. Samt normativa krafter, de normativa krafterna innebär i de flesta fall att man har diskussioner med revisorer om vad som kan anses vara en skälig avskrivningstid.Tvingande krafters påverkan leder till att de undersökta fastighetsbolagen bestämmer en avskrivningstid som faller inom ramarna för vad forskningen anser är rekommenderade avskrivningstider för olika typer av byggnader. De fastighetsbolag som påverkats av imiterande krafter samt normativa krafter har istället bestämt en avskrivningstid på ett sätt som kan ses som orimligt i förhållande till vad forskning anser vara rimligt.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen.   Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat.   Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller. Vi kan konstatera att det enligt våra modeller är de faktorer som kan härröras till bolagsstyrningsorganet styrelsen som har störst korrelation med ersättningsnivåerna. Utifrån studien kan konstateras att teorier från ersättning till ledande befattningshavare till viss del kan appliceras på ersättning till styrelser. Vi kan även dra slutsatsen att det främst är resursberoendeteorin som kan förklara ersättningsnivåerna. Våra resultat har lyft fram de faktorer som ligger till grund för ersättningen och genom att identifiera dessa kan det skapa en legitimitet för att ersättningsnivåerna ligger på den nivå de gör i bolagen.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism. Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna. I framtiden menar vi att de sociala kontrakten kommer att likna varandra mer och att hållbarhetsredovisningen således blir mer homogen världen över.

<p>Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. </p><p>Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. </p><p>Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.</p>

Den första januari 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag med koncernredovisning inom Europeiska unionen att redovisa enligt IFRS. För onoterade bolag finns det också möjlighet att redovisa koncernen enligt IFRS, men det är frivilligt. Regelverket anses mer komplicerat än de svenska reglerna som annars ska tillämpas av dessa företag. I denna studie har vi undersökt vilka anledningar företag har att frivilligt anta IFRS och få en förståelse för varför man väljer mer komplicerade redovisningsregler när det inte är tvunget. Vi har haft ett tolkande synsätt med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom telefonintervjuer eller enkäter med ekonomichefer på sex stycken företag. Samtliga företag höll vi anonyma. Genom en litteraturstudie tog vi del av resultat som presenterats i tidigare studier. Vi identifierade sex stycken faktorer som enligt tidigare studier kan förklara antagandet av IFRS. Dessa faktorer är att höja redovisningens kvalitet, att uppfattas som mer legitima, påverkan av revisor, informationsverktyg mellan företag och ägare, sänkta kapitalkostnader och upphandlingsincitament på en global marknad. Dessa faktorer analyserades med grund i institutionell teori och isomorfa tryck. Vid datainsamlingen undersöktes om dessa faktorer även förklarar svenska företags val. Av de sex faktorerna fann vi empiriskt stöd för fem. Koncerner som verkar i Skandinavien upplevde inte någon skillnad i kvalitet. Däremot upplevdes en kvalitetsökning av företag som verkar på en större global marknad. När investerare och långivare är utländska verkade internationella regler vara av betydelse. Revisorerna hade en viss påverkan på företagens beslut. Vid en eventuell försäljning av företagen fungerade internationell redovisning som ett informations-verktyg för köpare. Vi kan se att investerare på en global marknad har krav på IFRS. Däremot fann vi inget stöd för att företag infört IFRS för att minska sina kapitalkostnader. Intervjuerna gav oss ytterligare fem faktorer; ett enhetligt redovisningsspråk över koncernen, en framtida börsintroduktion, inget avskrivningskrav på goodwill, rekrytering samt branschjämförelse. Vi fann stöd för att företagen påverkas av alla tre isomorfa tryck när de beslutar att anta IFRS. / On January 1st 2005 it became mandatory for listed companies with consolidated financial statements within the European Union to account according to IFRS. For unlisted companies there is also a possibility to submit a consolidated financial statement, however, this is on a voluntary basis. The regulations are considered more complicated than the Swedish regulations that otherwise need to be practiced by these companies. In this study we have examined what the reasons are that companies voluntarily adopt the IFRS regulations and obtain and understand why the more complicated set of consolidated financial regulations are chosen when not necessary. We have maintained an interpreted tactic with a qualitative approach. The data has been collected through telephone interviews and surveys with financial directors at six companies. All companies have been kept anonymous. Through literary studies we obtained results that were presented in earlier studies. We identified six factors that according to previous studies can explain the acceptance of IFRS. These factors were to raise the quality of their accounting, to be seen as more legitimate, influence accountants, information tool between companies and owners, lower cost of capital and procurement incentive on the global market. These factors were analyzed based on institutional theory and isomorphic pressure. When collecting the data it was also considered if these factors could explain Swedish companies' choice. Of the six factors we found an empirical support for five. Companies active in Scandinavia did not experience any difference in quality. However, it was perceived that companies active on a larger global market were searching for quality. When investors and lenders are foreign it seems as if international regulations are of importance. Accountants have a certain influence on the companies' decisions. In case of a potential sale of a company the international regulations acted as an information tool for the buyer. We can see that investors on the global market have a requirement for IFRS. However, we found no evidence that companies that have introduced IFRS did so to reduce capital costs. The interviews provided us with five additional factors; a uniform financial language across the company, a future listing of the company, no depreciation on goodwill, recruitment and industry comparison. We found support for companies being influenced by all three isomorphic pressures when deciding to adopt IFRS.

Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.